Zugl.: Freiburg, Universiẗat, Diss., 2008.

Univ., Diss.--Augsburg, 2003. / Literraturverz. S. 391 - 429.

Zugl.: Münster (Westfalen), Universiẗat, Diss., 2007.

Runt om i världen pågår krig, konflikter och tvister, som grundar sig i problem som har uppstått till följd av människors missnöje när det gäller dragningar av statsgränser. Det är gränser som vanligtvis inte harmoniserar med nationers etnicitet och utbredning, vilket kan leda till att en matchningsproblematik mellan stat och nation växer fram. I november år 2012 hölls ett tidigarelagt parlamentsval i regionen Katalonien i Spanien, ett parlamentsval som indirekt kom att ses som en folkomröstning där de katalanska invånarna röstade för eller emot ett självständigt Katalonien. Syftet med den här uppsatsen har varit att visa på konsekvenser som detta val fick för Spanien och dess regioner, men också att utreda Kataloniens politiskgeografiska möjligheter att bryta sig loss från sin moderstat Spanien och bilda en självständig stat. Katalonien har i uppsatsen utgjort en fallstudie vars händelseförlopp och självständighetsprocess kan appliceras på andra regioner och nationer som befinner sig i en liknande situation. Uppsatsens undersökning utgörs främst av litteraturstudier där Kataloniens och Spaniens geografiska och historiska bakgrunder har beskrivits och jämförts med andra nationer inom Europa. På så sätt har det varit möjligt att dra slutsatser om Kataloniens politiskgeografiska möjligheter att skaffa sig ett ökat självstyre, och framöver även bilda en självständig stat oberoende av Spanien. Undersökningens slutsatser handlar främst om att Katalonien har förutsättningar att i framtiden bilda en egen stat, men att vägen dit är lång och komplicerad. Parlamentsvalet som hölls i Katalonien har i skrivande stund inte påverkat Katalonien eller övriga spanska regioner i någon större utsträckning, men uppsatsen visar att valet längre fram i tiden kan komma att få betydande konsekvenser, både för Katalonien och för övriga Spanien, men också för andra europeiska stater som har präglats av separatistiska strömningar.

Under lågkonjunkturer är det ofta ungdomar som drabbas hårdast på arbetsmarknaden. Ungdomsarbetslösheten i den Europeiska unionen har i och med den senaste finanskrisen ökat dramatiskt och genomsnittet ligger på en nivå över 22 %. Det land som 2011 hade den högst rapporterade ungdomsarbetslösheten bland medlemsstaterna var Spanien, 46,4%, och den lägsta återfanns i Nederländerna med 7,6 %, dessa siffror har fram till mätningar i mars 2012 växt till 51,1% för Spanien och 9,3 % för Nederländerna. Denna uppsats ämnar att utifrån teorier kring utbildningssystem, arbetslöshet och dual marknadsteori jämföra varför stora skillnader i ungdomsarbetslöshet existerar mellan dessa två länder. Genom en deskriptiv studie av de båda ländernas utbildningssystem, arbetsmarknader och arbetsmarknadsåtgärder finner vi stora skillnader mellan länderna, som till viss del kan förklara varför Spaniens ungdomsarbetslöshet är mer än fem gånger så stor som Nederländernas. Vi fann skillnader mellan de båda ländernas utbildningssystem och vilka åtgärdsprogram som införts för att reducera ungdomsarbetslösheten samt att länderna drabbats olika svårt av den senaste recessionen.

Zugl.: Tübingen, Univ., Diss.

Zugl.: Trier, Universiẗat, Diss., 2009.

Zugl.: München, Universiẗat der Bundeswehr, Diss., 2009.

Thesis (Ph. D.)--University of California, Davis, 2002. / Degree granted in Spanish. Also available via the World Wide Web. (Restricted to UC campuses).

Zugl.: Osnabrück, Univ., Diss., 2007