Bakgrund: Sjuksköterskan ska arbeta för att skapa en god vårdrelation med personer diagnostiserade med psykos. Tidigare forskning visar att en god vårdrelation till sjuksköterskan är nödvändig för personens återhämtning. Det visar även att sjuksköterskans bemötande gentemot personen diagnostiserad med psykos är betydande för skapandet av den goda vårdrelationen. Det framkommer även både utmaningar och möjligheter som påverkar skapandet av en god vårdrelation. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av vad som kan bidra till en god vårdrelation med personer diagnostiserade med psykos. Metod: Totalt tio deltagare intervjuades via semistrukturerade telefonintervjuer, av dessa var fem grundutbildade sjuksköterskor samt fem specialistutbildade sjuksköterskor inom psykiatrisk vård. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: För att skapa en god vårdrelation förutsätter det att sjuksköterskan kan möta den person hen har framför sig. Resultatet består av två delresultat med ett gemensamt tema, vilket är att kunna använda sig själv som verktyg i mötet för att kunna skapa en god vårdrelation. Slutsats: En god vårdrelation kräver en aktiv och reflekterande sjuksköterska, som besitter intresse att möta personer diagnostiserade med psykos i sitt dagliga arbete. Relationsskapande är en unik process, där sjuksköterskan behöver besitta förmågan att vara anpassningsbar

Den specialistutbildade sjuksköterskans förutsättningar för att vårda patienter har förändrats till följd av Covid-19 pandemin. Förändringen innebär att den specialistutbildade sjuksköterskan i större utsträckning vårdar patienter i en smittsam vårdmiljö, vilket innebär att de möter och vårdar patienter bärandes skyddskläder. Det saknas kunskap gällande skyddsklädernas påverkan på den specialistutbildade sjuksköterskans vårdande och vilka problem skyddskläderna genererar och motiverar därför författarna till att genomföra en kvalitativ intervjustudie där syftet var att beskriva vilka problem den specialistutbildade sjuksköterskan upplever sig möta när vårdandet sker i en smittsam vårdmiljö. Nio specialistutbildade sjuksköterskor från ambulanssjukvården i Västra Götaland deltog i intervjustudien. Resultatet bearbetades genom en innehållsanalys och utmynnade i två kategorier, Ett begränsat vårdande och Oro för smittan. Resultatet antyder att en smittsam vårdmiljö bidrar till ett förändrat vårdande för den specialistutbildade sjuksköterskan, det uttrycks en frustration i att inte kunna bedriva den vård som den specialistutbildade sjuksköterskan tidigare kunnat utöva utan skyddsklädernas hämmande effekt. Den specialistutbildade sjuksköterskan känner sig begränsad i sin kropp och syn vilket resulterar i en sämre patientkontakt då patienten inte kan se och höra den specialistutbildade sjuksköterskans ansikts- och kroppsuttryck samt verbala kommunikation. Denna fysiska begränsning och försämrade patientkontakt medför en inre etisk stress hos den specialistutbildade sjuksköterskan.