Este estudio tiene como objetivo investigar la relación entre el aprendizaje autorregulado y el rendimiento académico en el aprendizaje de ELE. El método usado fue un cuestionario que se condujo a 71 estudiantes de bachillerato que estudian ELE. El cuestionario se utilizó con el fin de obtener información sobre las calificaciones de estudiantes y la medida de uso del aprendizaje autorregulado de los estudiantes. Los resultados demostraron que existe una relación positiva entre el aprendizaje autorregulado y el rendimiento académico en estudiantes de ELE. Además, nuestros resultados mostraron que los estudiantes que emplean el aprendizaje autorregulado en gran cantidad son los que tienen mejores calificaciones en ELE, es decir, tienen un mejor rendimiento académico. / The purpose of this study is to investigate the relationship between self-regulated learning and academic achievement in Spanish as a foreign language learning. The method that was applied in this study was a questionnaire. It was conducted on 71 upper secondary school students who studied Spanish as a foreign language. The questionnaire was made in order to obtain information about the students’ school grades and about to which extend the students used self-regulated learning. The results showed that there is a positive relationship between self-regulated learning and academic achievement in students of Spanish as a foreign language. Furthermore, the results showed that students who use self-regulated learning in a great manner are those who have the best grades in Spanish as a foreign language, i.e. they have a better academic achievement.

I denna studie har läsvanor och ordkunskaper jämförts. Tillvägagångssättet i uppsatsen har varit att utgå ifrån hypotesen att omfattande läsvanor och goda ordkunskaper hör ihop. Syftet har varit att undersöka om detta samband finns och det har skett genom en enkätundersökning i två niondeklassare på en skola i Uppsala. Enkäten bestod av två delar: dels en läsvanedel där informanterna fick ange hur mycket och hur ofta de läser och dels en del där informanterna fick göra ett ordkunskapstest. Jämförelsen mellan de två delarna genomfördes genom att informanternas läsvanor poängsattes och sedan jämfördes med antalet rätt de hade på ordkunskapstestet. Korrelationskoefficienten räknades sedan ut för att se om det fanns något samband. Undersökningen i denna uppsats har kommit fram till att det finns ett samband mellan omfattande läsvanor och goda ordkunskaper. De niondeklassare som läser mycket, och läser olika sorters litteratur, är bättre på ordkunskap än de som läser lite. Andra resultat som framkommit är att flickor läser mycket mer än pojkar på alla områden som undersökts (skönlitteratur, facklitteratur, dagstidningar, kvällstidningar, serietidningar och tidskrifter) utom serietidningar där det var relativt jämt mellan könen, med en knapp ledning för pojkarna. Läsvanorna på Internet är väldigt knappa men det är desto vanligare att informanterna chattar eller besöker olika communities. Flickorna är duktigare än pojkarna på ordkunskap, men skillnaden är liten.

Denna uppsats behandlar skillnader och likheter i slangbruk mellan ungdomar på mindre orter på landsbygden i Småland och ungdomar i de större städerna Uppsala och Malmö, dels gällande användningen av äldre slangord, dels gällande nya lånord från ”miljonsvenskan”. Forskningen på slang är i dag främst fokuserad på ungdomar från invandrartäta områden men det förekommer även andra undersökningar av ungdomars slangordförråd. Resultaten i denna uppsats har framkommit genom en enkätundersökning där 198 informanter i årskurs 9 på de olika platserna deltagit. De äldre slangorden är tagna från den främsta forskaren på området, Ulla-Britt Kotsinas, undersökningar som är publicerade i En bok om slang, typ (Kotsinas 2003), och de nya lånorden är bland annat tagna från debatten om ”miljonsvenskan”. Hypotesen att ungdomar på landsbygden i större utsträckning håller kvar vid äldre slang stämmer inte då det är ungdomar i Uppsala som främst använder de äldre slangorden i undersökningen. Och hypotesen att ungdomar på landsbygden i stor utsträckning inte känner till de nya lånorden stämmer samtidigt som Malmö uppvisar lika liten kännedom om orden.

Jag har undersökt ord, uttryck och sammansättningar som innehåller orden svart och vit i syfte att utröna om de har en positiv eller negativ betydelse. För detta ändamål har jag använt mig av ordböcker för att få fram de olika betydelser som finns i svenska språket och korpusar, dels som komplement till ordböckerna och dels för att undersöka användningsområdet för de olika betydelserna. Jag har kommit fram till att svart har i stort sett alltid en negativ betydelse, i några fall en neutral, medan vitt har en blandning av såväl positiva som negativa och neutrala betydelser. Bortsett från ett enda uttryck så hade de uttryck med en positiv betydelse av vitt alltid ett motsvarande uttryck i svart med en negativ betydelse.

Denna uppsats försöker besvara frågan om spanskans syntax efterlämnar spår i texter som översätts till svenska. Undersökningens hypoteser är två: dels att det finns syntaktiska skillnader mellan spanska och svenska, dels att en svensk text översatt från spanska kommer att skilja sig från en svensk originaltext, på grund av påverkan från spanskan. Analysmaterialet är hämtat ur en spansk roman och dess översättning, samt ur en svensk roman som används som jämförelsematerial. Hypoteserna prövas främst genom en metod som bygger på att meningar indelas i kärnsatser. Därefter klassificeras dessa som tillhörande en av sex satsgrader. Genom att studera skillnader i användningsfrekvens för olika satsgrader kan skillnader mellan texterna påvisas. Resultatet visar att vissa satsgrader är betydligt vanligare i den översatta texten än i det svenska originalet. För andra satsgrader syntes inte samma tydliga skillnad. Slutsatsen blir att vissa språkliga konstruktioner tycks överföras och att spanskans syntax lämnar spår i svenska översättningar

Denna uppsats handlar om bruket av och attityden till dialekten gotländska. De 58 informanterna är elever som går i första ring på Richard Steffengymnasiet i Visby och de har deltagit i undersökningen genom att de har svarat på en enkät. Uppsatsen utgår främst från FUMS-rapporten ”Vi har inte lust att prata nån jäkla rikssvenska!” från 1981. I jämförelse med den visar resultatet att dagens gotländska ungdomar på det hela taget inte har samma kunskap om och är lika stolta över sin dialekt.

No description available.

Syftet med vår rapport har varit att få ta del av rektorernas tankar kring ämnet svenska som andraspråk. I Lpo94 kan vi ta del av hur skolan ska vara likvärdig var i landet den än anordnas men vår uppfattning var att ramarna för svenska som andraspråk kunde skilja sig åt. Studien bygger på en kvalitativ metod och vårt undersökningsinstrument var en kvalitativ intervju. Fem rektorer som är verksamma inom samma kommun i södra Sverige har deltagit i vår undersökning. Vårt resultat visar att det råder viss okunskap kring ämnet svenska som andraspråk och även respondenterna menar att det borde lyftas fram mer på skolorna. Faktorer som skolans tradition och antal elever med utländsk bakgrund har visat sig ha stor påverkan på hur undervisningen organiseras och bedrivs i svenska som andraspråk. Vi fann att eleverna faktiskt möter olika förutsättningar beroende på vilken skola de går på.

This thesis focuses on the teaching of a foreign language and the meaningfulness within the development of intercultural knowledge followed by skills that include the possibility of leading toward one’s own cultural knowledge and foreign culture to cope with teaching the learned language. The language learners need to develop other skills than the basic social cultural knowledge and to do so the access for improvement and enhancement of interpersonal interactions and acquirement of an intercultural awareness. The study threats on the perception of teachers and their students when it occurs on the topic of ’’intercultural competence’’ and how these interpret and include the subject in their lessons. The study also aims to understand and identify the obstacles that can be encountered while teaching intercultural competence in a foreign language class. For the purpose the study led to a conduction of observations guided in two secondary schools in Sweden and two teachers about their concept of intercultural competence and approach, their students interpretation and their concept and understanding. The study shows with the results that are not general, that the observed teachers distinguish intercultural competence and inclusion in their teaching. The cultural composites that detained by the students are not large and limited to factual knowledge and sometimes to stereotypes. The results that shouldn’t be generalised indicates furthermore that teachers have different approaches toward culture in their teaching. The way culture is portrayed in the observed classes is biaised toward France and leaves out other speaking countries.

No description available.