This essay investigates how students become motivated and if there is any difference between a teacher’s and a student’s viewpoint concerning motivation. In order to carry out this investigation a survey was carried out. To get even greater knowledge of this subject, four interviews with two teachers and two students were also carried out. A total of 60 individuals took part in the survey. The result shows that motivation is an important factor in school. Many students thought of motivation as the feeling of doing something without being forced. The reasons for students being motivated were many, but they could all be traced back to the teacher. How the teacher acts in the classroom is the biggest motivational factor.

Syftet med uppsatsen är att genom intervjuer med tvåspråkiga gymnasieelever undersöka hur de ser på sin egen tvåspråkighet, när de växlar språk och vilka fördelar de ser med att vara tvåspråkiga. Grosjean (1982:268) hävdar att en majoritet av hans tvåspråkiga informanter uppger att de inte har några problem med att vara tvåspråkiga, en hypotes jag testar i uppsatsen. Resultatet visar att mina informanter, liksom Grosjeans, ser många fördelar med att vara tvåspråkiga och att modersmålet är starkast kopplat till hemmiljön och då framförallt föräldrarna, ett resultat som överensstämmer med tidigare svenska studier.

No description available.

Syftet med undersökningen var att skapa en djupare kunskap i vilka arbetssätt och metoder pedagoger i förskolan använder i sitt arbete för att stimulera barnens läsutveckling. Frågeställningarna var: Vilken eller vilka metoder användes för att stimulera barnens läsutveckling i förskolans verksamhet? Hur arbetade pedagogerna i förskolan för att stimulera barnens läsutveckling? Vad tyckte barnen om språkutvecklingsövningarna?Studien var en kvalitativ empirisk vetenskaplig undersökning av två förskolor med videoobservationer och ljudinspelade intervjuer. Respondenterna var barnen och pedagogerna i förskolorna. Resultatet av undersökningen visade att pedagogerna plockade delar från olika metoder. Det var viktigt att samtala mycket med barnen och att fånga upp deras intresse i vardagliga situationer som under den fria leken, vid matsituationer och vid vilan för att stimulera deras läsutveckling.

No description available.

Presentation via webboard

No description available.

No description available.

No description available.

Uppsatsen beskriver dialektala genitivuttryck omskrivna med prepositionen åt i nio svenska landskap. Syftet är att analysera sådana konstruktioner och se hur den geografiska distributionen ser ut. Materialet består främst av samlingarna till Ordbok över Sveriges dialekter. Excerperade belägg har analyserats och ur resultatet av analysen kunde två mönster urskiljas. Det ena bestod enbart av släktskaps- och vänskapsgenitiv. I det andra, däremot, hittades belagda former med såväl släktskaps-och vänskapsgenitiv som possessionsgenitiv. I angränsande delar av Norge har belägg påträffats med sådana konstruktioner, vilket kan förklara det sistnämnda mönstret. Det framkom att de vanligaste kombinationerna för dessa genitivuttryck utgjordes av personbetecknande appellativ som kärnled och egennamn som rektion i attributet. I Värmland återfanns en konstruktion med ett egennamn i både kärnled och attribut. Denna konstruktion har inte kunnat påträffas i de övriga landskapen. Rektionen bestod främst av ett- och tvåordsuttryck. Prepositionen åt uttrycker främst relationer; om en dialekt har possessionsgenitiv har den även släktskaps- och vänskapsgenitiv.