The aim of this study is to investigate Swedish people's attitudes to different accents of English. The focus is on Swedish female informants' attitudes to RP, non-standard English English, standard Irish English and non-standard Irish English. Furthermore, this study aims to give a wider perspective on how important experience of specific accents is, in order to have systematic attitudes to them. The results show that experience is very important. They also show that Swedish people have experience of the English language and some of its accents, although this experience is relatively limited. Above all, this study shows that Swedish people do have systematic attitudes to English accents, but not as systematic as native speakers of English have.

The aims of this paper were to contrast English usages of 'time' metaphors with Quranic Arabic realizations and their representations in three English Quranic translations. Three noted translations of the Quran were used, namely, those done by, Pickthall, Yusuf Ali and Asad ('Quran Search,' 2007). Using the cognitive theory of metaphor as a framework (Lakoff & Johnson, 1980), these translations were examined and contrasted, in order to distinguish the version that corresponded the most accurately with the conceptual metaphors found in both languages. If the examined conceptual metaphor was not realized in either language, changes to the meaning of the Quran were taken into consideration. Finally, historical, social and religious aspects were examined in order to determine the cause of certain conceptual metaphor realizations in both or one of the languages. Materials taken from Lakoff & Johnson (1980b), Lakoff (1994), Kövecses (2002), and Kövecses (2006) gave insight into the social-historical reasons behind the metaphor realizations in English while Quranic references and hadiths, or Prophetic narrations, were considered when examining the Quran. Two conceptual metaphors were tentatively concluded to be universal and two other metaphors were realized differently on the basis of differing cultural values. Culture in this context referred to the 'mental representations' of certain phenomena of a culture through the language (Kövecses, 2006, p.135). The translations done by Yusuf Ali and Pickthall were considered to be more literal and thus more accurate renderings of metaphors in the Quran, within the cognitive theory of metaphor framework, while Asad's translations were considered to be less accurate, containing, on the whole, more paraphrasing and individual interpretation. It was pointed out, however, that this is a sample study that cannot entirely represent the complete works of the authors mentioned. It was suggested that more studies need to be conducted in order to conclusively establish these findings.

No description available.

Huvudsyftet med mitt examensarbete har varit att undersöka hur svensklärare resonerar kring sina val av skönlitterära texter i litteraturundervisningen. Mitt undersökningsmaterial har utgjorts av 16 studentuppsatser där sammanlagt 66 svensklärare intervjuas. När lärarna redogör för vad som är av avgörande betydelse när de planerar vad som ska läsas i Svenska A och Svenska B hänvisar flera av lärarna till en kombination av ett antal olika faktorer. I de fall där endast en faktor med avgörande betydelse för valet nämns är detta skolans utbud. Samtidigt så kan vi förmoda att just den begränsningen finns med underförstådd hos dem som endast nämner andra faktorer såtillvida de inte har befogenhet att köpa in den litteratur som de önskar använda sig av. Majoriteten av lärarna är erfarenhetspedagogiskt orienterade snarare än kulturarvsorienterade i sin praxis och vid sidan av skolans utbud utgör ett hänsynstagande till elevernas erfarenhetsvärldar en särskilt angelägen aspekt för respondenterna. Det är viktigt, anser många lärare, att eleverna kan relatera till litteraturens innehåll, att läsningen kan leda till intressanta diskussioner och att den väcker fortsatt läslust. Undersökningsmaterialet vittnar om stora skillnader när det gäller lärares krav på vad eleverna ska läsa. Det tycks råda stor tolerans gentemot elever som inte är läsintresserade då lärarna förstår att ungdomar på 2000-talet väljer bort en tidskrävande aktivitet som läsning till förmån för diverse skärmbaserade aktiviteter. För att motivera till läsning är det vanligt att eleverna får vara med och påverka vad de ska läsa - oftast genom att välja en text från ett urval av texter. Dessa mindre stränga krav på vad eleverna ska läsa kan kopplas till att lärarna tolkar sitt uppdrag utifrån en ämnessyn som grundas i erfarenhetspedagogik snarare än kulturarvsförmedling vilket för med sig att man prioriterar att finna texter som eleverna lätt kan finna en ingång till snarare än att fokusera på att eleverna presenteras för en så representativ bild av litteraturhistorien som möjligt. Ett flertal studier av ungdomars läsvanor påvisar att en bok som utger sig för att vara en sann historia väcker starkt intresse hos denna läsarkategori och detta bekräftas i lärarintervjuerna. Merparten av lärarna ställer sig negativa till införandet av en litterär kanon i den svenska skolan med motiveringen att möjligheten att anpassa valet av litteratur som ett led att motivera de svagare eleverna därmed skulle begränsas och att det därför enbart skulle gynna de studiemotiverade eleverna. Ett annat skäl till att förhålla sig negativ till förslaget som framkommer i intervjuerna är att man befarar att en litterär kanon för skolan skulle domineras av västerländsk litteratur skriven av manliga författare och därmed ge en dåligt nyanserad bild av litteraturhistorien. Man kan dock via de uppsatser som inkluderar litteraturlistor över vad man läser i de intervjuade lärarnas klasser konstatera att såväl västerländsk litteratur som manliga författare i många skolor markant dominerar inom litteraturundervisningen redan utan en officiell litterär kanon. Särskilt svårt tycks det vara att skapa utrymme för litteratur från olika delar av världen. Nio av de 16 uppsatserna som ingår i min studie kommenterar den debatt som kom till stånd i samband med Cecilia Wikströms motion om införandet av en litterär kanon i skolan där många kritiska röster varnade för ett alltför strikt västerländskt perspektiv på litteraturhistorien. Den sammantagna bilden som framkommer i intervjuerna när det gäller läsning av icke västerländska författare är att stoffträngseln, som främst är ett resultat av det vidgade textbegreppet, hindrar många lärare från att inkludera texter av författare från olika delar av världen.

No description available.

No description available.

Denna uppsats handlar om huruvida det har skett en förändring i svenskans adjektivkomparation under de senaste årtiondena. Undersökningen består av två moment. I moment ett har jag jämfört korpusarna Talbanken, som innehåller presstexter från 1960-talet och 1970-talet, och SUC (Stockholm-Umeå Corpus), som innehåller presstexter från 1990-talet, med fokus på förekomsten av suffixkomparation och perifrastisk komparation. Moment två har bestått av att undersöka hur 50 utvalda adjektiv kompareras i Språkbankens konkordanser Press 65 och Press 98. Resultaten av undersökningen visar att den perifrastiska komparationen har ökat i användning, men även att suffixkomparation har ökat bland vissa adjektiv. Det är även så att en del adjektiv har stått stilla i sin utveckling.

Through the character of Lily Briscoe the essay investigates the homosexual element in Virginia Woolf’s novel To the Lighthouse. The main aim of the essay is to examine Lily’s process of coming to terms with her homosexuality through her painting where the disclosure of Lily’s sexuality emerges. Lily’s path to self-recognition is analyzed in close readings of textual evidence from the novel and with the use of secondary sources.

The essay investigates the construction and reconstruction of feminine beauty in Eliot’s The Mill on the Floss where the heroine Maggie functions as a way of illustrating both beauty and ugliness. Maggie’s “unrefined” appearance as well as her beauty is furthermore highlighted through a strong comparison with other characters, which also is a significant aspect in the essay. The analysis is based on a critical approach informed by previous studies regarding the various aspects of female beauty.

Mitt arbete har skrivits i syfte att klargöra användningen av det spanska språket i muntlig kommunikation mellan elever och lärare resp. mellan eleverna själva. Syftet var även att ta reda på den muntliga kommunikationens betydelse för elevernas språkutveckling. De forskningsmetoder, som jag har använt till mitt arbete, är klassrumsbaserade observationer som genomfördes under lektioner i två klasser som läser spanska steg 3, samt kvalitativa intervjuer med två spansklärare och 6 gymnasieelever på två olika gymnasieskolor.   Sammanfattningsvis vill jag påpeka, att genom mina observationer  har jag kommit fram till att det spanska språket används i huvudsak mellan lärare och elever när läraren ställer frågor och när elever svarar på dessa.  Dessutom används det  muntligt  mellan elever när dessa arbetar parvis och genomför en uppgift. Intervjuer med sex gymnasieelever och två spansklärare har jag kommit fram till att den muntliga kommunikationen i klassrummet är mycket viktig för elevernas språkutveckling. Alla elever som deltog i min studie visade en positiv attityd till denna, och de flesta ville använda spanska mycket mera i muntlig kommunikation. Med mina observationer har jag kommit fram till att lärarna skapade olika aktiviteter för att främja elevernas användning av det spanska språket i klassrummet.