Writing impairments are common as part of aphasia. To make qualified decisions regarding what intervention to provide, speech and language pathologists need easy access to the current knowledge base. The purpose of this study was to identify, describe and rate the level of evidence for interventions targeting writing impairments following aphasia. A systematic literature search procedure in six databases was performed during May 2020, which generated 1937 results. Based on criteria concerning inclusion and exclusion 26 articles were included in the review. 16 interventions were identified and their purpose, underlying theory, participants, execution and resulting effects were described. The methodological quality of the reviewed articles was assessed using validated rating scales and each identified intervention had their level of evidence graded according to GRADE (SBU, 2017). All of the reviewed articles were single- or multiple subject design studies, which resulted in an insufficient level of evidence. Improved writing abilities were noted for each intervention and most were deemed suitable for Swedish clinical conditions. The insufficient level of evidence accentuated the need for more research concerning interventions for acquired writing impairments. / Afasi är en förvärvad språkstörning där skrivsvårigheter är vanligt förekommande. En kartläggning av interventioner vid nedsatt skrivförmåga vid afasi behövs för att underlätta för logopeder vid val av intervention. Syftet med den här litteraturöversikten var att identifiera, beskriva och evidensgradera behandlingsmetoder för skrivsvårigheter vid afasi. En systematisk litteratursökning i sex databaser genomfördes i maj 2020, vilken resulterade i 1937 sökträffar. Efter jämförelse med inklusions- och exklusionskriterier inkluderades 26 artiklar i översikten. Vid granskningen identifierades 16 behandlingsmetoder, som beskrevs sett till syfte, bakomliggande teori, försöksgrupp, utförande och uppmätta resultat. Artiklarnas metodologiska kvalitet granskades och behandlingsmetoderna evidensgraderades. Samtliga granskade studier var av single- eller multiple subject design, vilket resulterade i otillräcklig evidensstyrka för samtliga interventioner. Förbättrad skrivförmåga noterades vid alla interventioner och de flesta bedömdes vara tillämpbara i svensk klinik sett till beskrivet utförande. Evidensgraderingen enligt GRADE (SBU, 2017) tydliggjorde behovet av mer forskning inom området.