Dagens avloppssystem är utformade för att avleda förorenat spillvatten från fastigheter till en reningsanläggning. Utöver spillvattnet är det dock vanligt förekommande med vattentillskott från felkopplade stuprör och dräneringar samt att det sker inläckage till spillvattenledningarna. Vattentillskottet bidrar till utspädning av spillvattnet och kallas för tillskottsvatten. Att inte enbart spillvatten leds till spillvattennätet har konsekvenser som försämrad rening, bräddningar, ökad kemikalieförbrukning samt ökad belastning på pumpar och annan utrustning på reningsverk och pumpstationer. Under detta examensarbeteundersöks därför källorna till tillskottsvattnet på ett spillvattennät i Aspeboda. Vid utredning av källorna till tillskottsvattnet användes ett flertal metoder där både de allmänna och privata ledningarna undersöktes. De metoder som användes var flödesanalys, rökning, färgning, TV-inspektion, ammoniummätning samt inventering av källare, stuprör och gallerbrunnar. Resultatet från utredningen visade att det fanns flera olika källor till tillskottsvattnet på spillvattennätet i Aspeboda. Från filmningen av den allmänna ledningen kunde både skador och inläckage observeras. Vid rökning och färgning av ledningsnätet identifierades ett flertal felkopplade stuprör och gallerbrunnar. Även ammoniummätningen visade att avloppsvattnet till stor del bestod av tillskottsvatten. Vid analys av spillvattenflödet observerades också att spillvattenflödet ökade i samband med nederbörd, vilket är ett resultat av tillskottsvattnet. För att minska vattentillskottet på ledningsnätet i Aspeboda behöver skadorna på de allmänna ledningarna åtgärdas samt krav ställas på bortkoppling av felkopplade stuprör och gallerbrunnar.

Utbyggnation av städer och allt större andel hårdgjorda ytor leder till problem med dagvattenhanteringen. Flödena blir snabbare samtidigt som större mängder än tidigare bildar avrinning och då är det viktigt att de befintliga systemen klarar av att hantera dem. Dagvatten från tak och hårdgjorda ytor och dräneringsvatten från källarfastigheter kan vara kopplat till spillvattennätet och leda till att vattenflödena i ledningarna vid stora regn kan bli betydligt större än de är dimensionerade för, med kapacitetsproblem som följd. En lösning som många VA-huvudmän har implementerat är att använda öppna dagvattenlösningar istället för att välja det mer kostnadskrävande alternativet att bygga ut ledningssystemet. Att koppla om stuprör, brunnar och dräneringsledningar och gräva diken för att leda om vattnet är både kostnads- och resurskrävande. Syftet var därför att undersöka om multikriterieanalys kan fungera som ett lämpligt verktyg för att allokera resurserna till de områden som ger mest nytta per satsad krona. Detta genom att ta fram en metodik för detta syfte och testa dess robusthet för att avgöra om den är lämplig att applicera eller om osäkerheterna i parametervärdena blir för stora för att några slutsatser ska kunna dras. Metodiken som togs fram testades på Bjursås, ett litet samhälle två mil utanför Falun, eftersom omfattande utredningar gjorts i området tidigare, vilket innebar att mycket data fanns att tillgå. Undersökningar gjordes av var mängderna kunde förväntas bli stora, var det fanns stor risk för källaröversvämningar och vilka områden som bidrog mest till bräddningar. Detta utvärderades tillsammans med förväntade åtgärdskostnader och en samlad bedömning gjordes av var nyttan per satsad krona bör bli störst. Stora osäkerheter återfanns i bedömningen. Slutsatsen blev att metoden kan fungera som stöd vid beslutsunderlag, men att den inte är tillräckligt robust för att kunna användas uteslutande utan att efterföljande utvärderingar och kritisk granskning av resultaten måste göras. Detta kan lämpligtvis ske genom en känslighetsanalys. För att resultaten ska utgöra ett användbart verktyg för VA-huvudmannen måste också kostnaderna utvärderas noggrannare än de har gjorts i den här studien. / Urbanization along with a greater amount of hardened surfaces affects the storm water management. When the flows get faster and larger amounts create runoff, it is crucial that the available systems are able to handle the water. Storm water from roofs and asphalt surfaces and drainage water can be connected to the sewage water pipelines and make the flows in the conduits at rainfall much greater than they are designed for, leading to capacity issues. Many municipalities have implemented open storm water solutions instead of choosing the more cost-ineffective way of expanding the conduit system. Reconnecting downspouts, wells and drainage pipelines and digging trenches to lead the water is both cost and resource demanding. Therefore the aim of this study was to investigate whether multi criteria analysis can be used as an appropriate tool in order to allocate the resources to the most beneficial areas. This was done by developing a method for this aim and testing its robustness in order to determine if it is suitable to use in this context or if the uncertainties make the method too unreliable. The robustness in the method developed can be questioned since the uncertainties can be substantial. To be able to use this method, a lot of data is needed and the method needs to be updated relatively often in order to contain relevant information. It is recommended that a sensitivity analysis is performed along with the method, since the use of only one set of parameters can make the result relatively arbitrary. Using a Monte Carlo procedure with the uncertainties defined can reduce the time needed to measure and identify the values. The sensitivity analysis showed that the parameters that have the largest impact on the results are the number of residents living in every real estate with a basement, the catchment areas, the roughness parameters of the pipelines and the use of energy and chemicals in the system. In the future, the urbanization is expected to increase as well as the amount of rainfall and problems related to inflow and infiltration are expected to become more common. The hope is that the method used and its results will be useful for the municipalities’ future planning and to inspire to more studies on this topic.

Infiltration and inflow of non-sewer water to wastewater systems (I/I water) poses a significant problem to health, economy, and the environment by affecting the capacity of the wastewater system. To determine effective measures to reduce the amount of I/I water, it is essential to identify its most important sources. In this thesis, the relationship between leaked drinking water and I/I water was investigated by using ordinary least squares (OLS) linear regression. The first question is whether there is a statistical relationship between the amount of drinking water leakages and the amount of I/I water in wastewater treatment plants in Swedish municipalities. Data from 207 Swedish municipalities were included in the analysis. The amount of unaccounted water, i.e. the difference between produced and charged drinking water, was used as a measure of water leakage. The second question treats the feasibility of statistically comparing municipalities to determine the importance of I/I water sources. The result of the OLS linear regression shows a statistically significant relationship between the level of unaccounted water and the level of I/I water in Swedish municipalities. This could be explained by a causal process where leaked drinking water infiltrates the wastewater system. Another explanation could be simultaneous problems in the water system and the wastewater system, potentially caused by the quality of the pipelines. However, caution should be exercised when drawing conclusions from statistical comparisons between water and wastewater flows in different municipalities. Variations in other aspects such as natural conditions and infrastructure, must also be considered.