The South African Professional Board for Emergency Care prehospital Clinical Practice Guideline (CPG) recommends that emergency medical services (EMS) make use of the National Emergency X Radiography Utilization Study (NEXUS) rule and Canadian C-spine Rule (CCSR) when managing traumatic spinal injury. However, the safety and effectiveness of prehospital clinical spinal clearance or spinal motion restriction (SMR) decision support tools within poorly resourced settings are unclear. We conducted a scoping review on clinical spinal clearance and selective SMR decision support tools which aimed at identifying possible barriers to their implementation, safety, and effectiveness when used by EMS personnel. Studies were included if they described the use of clinical spinal clearance or SMR decision tools in first line management of blunt trauma patients by medical practitioners in the Emergency Department (ED) or by EMS personnel working in a prehospital setting. After screening, 42 documents fulfilled the inclusion criteria. Several selective SMR decision support tools have been implemented in the prehospital setting, the most common of which were those based on the NEXUS and the CCSR tools. Only one study evaluated the safety and efficacy of the NEXUS rule when used by EMS personnel. The limited prehospital literature available investigating either the NEXUS rule or CCSR therefore makes it difficult to determine its appropriateness for adoption and implementation by EMS personnel in other prehospital settings such as that of South Africa. Furthermore, commonly found prehospital NEXUS-based decision tools presented with unique challenges related to the subjective nature of some of the individual components of the decision tool. This leaves the decision tool open to interpretation by examiners and is especially relevant in settings, such as South Africa, where there are many different levels in scope of practices. This increases the risk of the patient being either under-triaged or over-triaged. More studies are therefore needed to definitively assess for the safety, efficacy and effectiveness of clinical spine clearance within the prehospital setting. It is believed that a selective SMR decision tool which has more specific instructions for the prehospital practitioner may be able to accommodate such challenges and is an area which needs further investigation.

No description available.

SAMMANFATTNING Den prehospitala vården börjar när samtalet inkommer till SOS och avslutas när patienten avlämnas på mottagande enhet. Den prehospitala vården innefattar undersökning, övervakning och behandling av skadade och sjuka. Kompetensen det senaste årtiondet har förändrats från att ha varit enbart en transportorganisation till att utföra avancerade medicinska bedömningar och åtgärder. I Sverige drabbas ca 4000 personer varje år av skador i hals-, bröst- och ländrygg. Dessa frakturer orsakas ofta av hög energi och uppkommer samtidigt med andra svåra skador. Ryggradsskador innebär stort lidande för patienten och även höga kostnader för samhället. När den prehospitala personalen kommer fram till en patient med misstänkt skada på kotpelaren så är spinal immobilisering den åtgärd som utförs. Spinal immobilisering innebär att patienten påförs en hård nackkrage och sedan läggs och spänns fast på en spineboard. Detta i syftet att minimera rörelse i kotpelaren under transport in till mottaganade enhet. Syftet med studien var att belysa påverkan av att vara spinalt immobiliserad. Den metod som användes var litteraturstudie. Tjugo vetenskapliga artiklar valdes ut och sammanställdes efter sökning i olika databaser. Artiklarnas kvalitet har bedömts utifrån ett protokoll för att värdera dess kvalitet. Resultatet presenteras under fyra kategorier. Det främsta resultatet som framkom var att spinal immobilisering är obekväm och framkallar smärta. Detta på grund av att metoden framkallar kraftigt ökat tryck på vissa utsatta områden av kroppen så som bakhuvudet, skuldror och rumpa. Spinal immobilisering ger även en negativ påverkan på andningen och minskar cirkulationen till hjärnan och den hud och vävnad som utsätts för tryck. Slutsatsen var att många negativa effekter finns av att spinalt immobilisera patienterna på spineboard. Få studier eller inga studier visar att det faktiskt är en åtgärd som har någon positiv effekt eller ens den effekt som eftersträvas med spinal immobilisering.