<p>Swedish clubfootball of today involves more money than ever before. This development</p><p>depends on the higher interest for football in Sweden which generates more revenues from</p><p>audience and TV-contracts, which leads to more money from sponsors and an increasing</p><p>market for selling souvenirs. Despite the fact that the increasing interest has generated more</p><p>revenues, we can still see reports in the media about economic problems in some clubs. What</p><p>is the reason for this? Do the clubs have the ability and knowledge about economic control</p><p>that it takes to run such a business as the clubfootball in Sweden has become?</p><p>Purpose: The purpose of this study is to examine the economic control in a number of clubs</p><p>playing in the two Premier Divisons of the Swedish Football League. The purpose is also to</p><p>get a better understanding of how and why such problems occur and how to possibly prevent</p><p>them.</p><p>Method: We have used a qualitative study based on five interviews with representatives from</p><p>different football clubs in Sweden. The method has been chosen to give us a better</p><p>understanding for how the economic control works in the different clubs.</p><p>Theory: The theoretical framework of the study involves the context that non-profit</p><p>organizations and stock companies act in. Furthermore the study describes different theories</p><p>in the area of economic control with extra focus on budget.</p><p>Empirical foundation: The five interviews with representatives from AIK, Djurgården,</p><p>Hammarby, IFK Norrköping and Jönköping Södra IF constitutes the empirical foundation of</p><p>the study.</p><p>Conclusions: The study shows that all clubs use budget to control their economy. They all</p><p>believe that they have good control over their financial situation, which can be explained</p><p>partly by the introduction of the club license. The goals are still to reach good sport results</p><p>and the economy is seen as means to reach these goals. The study also shows that more</p><p>independence in the boards of the clubs could be something to strive for.</p> / <p>Svensk klubbfotboll är idag mer business än någonsin tidigare. Detta beror på det ökade fotbollsintresset i landet vilket lett till ökade publikintäkter, mer pengar från tv-avtal, som i sin tur leder till ökade pengar från sponsring och en ökad souvenirförsäljning. Samtidigt som det ökade intresset har genererat större intäkter nås vi titt som tätt av mediernas rapportering om att föreningar hamnat i olika typer av ekonomiska problem. Vad kan detta bero på? Har föreningarna verkligen de förutsättningar och den kunskap om ekonomisk styrning som krävs för att bedriva en så pass affärsmässig verksamhet som elitfotbollen i Sverige utvecklats till? </p><p>Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur ekonomistyrningen går till i ett antal elitsatsande svenska fotbollsföreningar, få en bättre förståelse för hur och varför ekonomiska problem kan uppstå i en fotbollsförening samt hur de kan förhindras. </p><p>Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form av fem semistrukturerade intervjuer med representanter för olika elitsatsande fotbollsföreningar i Sverige. Metoden har valts för att ge en bättre förståelse för hur ekonomistyrningen fungerar i de valda föreningarna. Teori: Den teoretiska delen av uppsatsen består till en del av de förutsättningar som ideella föreningar och idrottsaktiebolag verkar inom. Dessutom beskrivs olika teorier inom området ekonomistyrning med fokus på budget. </p><p>Empiri: Empirin består av fem intervjuer med representanter för de allsvenska föreningarna AIK, Djurgården och Hammarby samt IFK Norrköping och Jönköping Södra IF från Superettan. </p><p>Resultat: Studien visar att budget är det ekonomiska styrverktyg som används. Föreningarna säger sig ha god kontroll över den ekonomiska situationen, vilket delvis kan förklaras av den så kallade elitlicensens införande. Dock är de primära målen sportsliga och ekonomin ses som ett medel att nå dessa mål. Studien visar även att fler oberoende ledamöter i föreningarnas styrelse skulle kunna vara något att sträva efter.</p>

Swedish clubfootball of today involves more money than ever before. This development depends on the higher interest for football in Sweden which generates more revenues from audience and TV-contracts, which leads to more money from sponsors and an increasing market for selling souvenirs. Despite the fact that the increasing interest has generated more revenues, we can still see reports in the media about economic problems in some clubs. What is the reason for this? Do the clubs have the ability and knowledge about economic control that it takes to run such a business as the clubfootball in Sweden has become? Purpose: The purpose of this study is to examine the economic control in a number of clubs playing in the two Premier Divisons of the Swedish Football League. The purpose is also to get a better understanding of how and why such problems occur and how to possibly prevent them. Method: We have used a qualitative study based on five interviews with representatives from different football clubs in Sweden. The method has been chosen to give us a better understanding for how the economic control works in the different clubs. Theory: The theoretical framework of the study involves the context that non-profit organizations and stock companies act in. Furthermore the study describes different theories in the area of economic control with extra focus on budget. Empirical foundation: The five interviews with representatives from AIK, Djurgården, Hammarby, IFK Norrköping and Jönköping Södra IF constitutes the empirical foundation of the study. Conclusions: The study shows that all clubs use budget to control their economy. They all believe that they have good control over their financial situation, which can be explained partly by the introduction of the club license. The goals are still to reach good sport results and the economy is seen as means to reach these goals. The study also shows that more independence in the boards of the clubs could be something to strive for. / Svensk klubbfotboll är idag mer business än någonsin tidigare. Detta beror på det ökade fotbollsintresset i landet vilket lett till ökade publikintäkter, mer pengar från tv-avtal, som i sin tur leder till ökade pengar från sponsring och en ökad souvenirförsäljning. Samtidigt som det ökade intresset har genererat större intäkter nås vi titt som tätt av mediernas rapportering om att föreningar hamnat i olika typer av ekonomiska problem. Vad kan detta bero på? Har föreningarna verkligen de förutsättningar och den kunskap om ekonomisk styrning som krävs för att bedriva en så pass affärsmässig verksamhet som elitfotbollen i Sverige utvecklats till? Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur ekonomistyrningen går till i ett antal elitsatsande svenska fotbollsföreningar, få en bättre förståelse för hur och varför ekonomiska problem kan uppstå i en fotbollsförening samt hur de kan förhindras. Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form av fem semistrukturerade intervjuer med representanter för olika elitsatsande fotbollsföreningar i Sverige. Metoden har valts för att ge en bättre förståelse för hur ekonomistyrningen fungerar i de valda föreningarna. Teori: Den teoretiska delen av uppsatsen består till en del av de förutsättningar som ideella föreningar och idrottsaktiebolag verkar inom. Dessutom beskrivs olika teorier inom området ekonomistyrning med fokus på budget. Empiri: Empirin består av fem intervjuer med representanter för de allsvenska föreningarna AIK, Djurgården och Hammarby samt IFK Norrköping och Jönköping Södra IF från Superettan. Resultat: Studien visar att budget är det ekonomiska styrverktyg som används. Föreningarna säger sig ha god kontroll över den ekonomiska situationen, vilket delvis kan förklaras av den så kallade elitlicensens införande. Dock är de primära målen sportsliga och ekonomin ses som ett medel att nå dessa mål. Studien visar även att fler oberoende ledamöter i föreningarnas styrelse skulle kunna vara något att sträva efter.