TitelSportsligt pris – Ekonomisk kris? En studie om svenska idrottsAB och deras ekonomiska situation.ProblemformuleringIdrott har idag gått från att vara lek och spel till att bli en ekonomisk marknad med stora möjligheter. Svenska idrottsföreningar har överlag visat dåliga ekonomiska resultat de senaste åren. Detta gäller även de idrottsföreningar som valt att bilda ett idrottsAB, varav nästan alla visat dåliga ekonomiska resultat. Studien undersöker vilka åtgärder svenska idrottsAB kan vidta för att försöka vända deras negativa ekonomiska resultat till positiva och skapa en hållbar ekonomi.Teoretisk referensram och metodMed hjälp av olika teorier inom Change management, Strategic management, Sports management och Intressentteorin har idrottsAB i Sverige studerats och analyserats. Relevant fakta och genomförande av intervjuer har lett fram till de problem som har identifierats med associationsformen, styrningen, intressekonflikterna samt det tryck som finns på ledande personer inom ett idrottsAB axlar.AnalysGenom att analysera de genomförda intervjuerna, vetenskapliga artiklar och olika teorier har de största problemen inom ett idrottsAB kunnat konstateras. De största problemen är:- Tryck från supportrar som får idrottsAB att fatta beslut, vilka inte alltid är affärsmässiga.- Brist på kompetens inom aktiebolaget vilket kan leda till att det uppstår svårigheter när ett idrottsAB ska bedriva kringverksamhet för att få in kapital i aktiebolaget.- Felaktiga beslut som kan uppnås då personer inom idrottsAB fattar beslut som gynnar det sportsliga inom bolaget men missgynnar det ekonomiska.Dessutom har andra problem så som höga lönekostnader, lagar och regler som försvårar för ett idrottsAB upptäckts. Ett annat stort problem är det ekonomiska gap som uppstår mellan divisioner vilket kan leda till ekonomiska kriser i samband med degradering.SlutsatsEn modell har skapats för att kunna lösa problemen som analyserats inom svenska idrottsAB. Modellen går ut på att skapa en stark uppdelning mellan idrottsverksamheten och den ekonomiska verksamheten inom ett idrottsAB. Den ekonomiska delen samt företagsdelen sköts i denna modell av en professionell bolagsstyrning. Bolagsstyrningen ansvarar för bolagets ekonomi och lägger upp en budget för idrottsverksamheten inom idrottsAB. Dessutom ska idrottsAB använda sin associationsform bättre och få in kapital från externa investeringar, till exempel gymverksamhet och restauranger. Att arbeta efter denna modell kommer att minska många av de problem som analyserats inom idrottsAB. Det kommer även att leda till att den sportsliga prestationen inte är lika ekonomiskt avgörande som den är idag. / TitleAthletic achievement - Economic crisis? A study about the economic state of Swedish sports clubs.ProblemSport has gone from being a game to be a huge economic market where there are huge possibilities. Swedish sports clubs has in recent years shown poor financial results and almost all sports clubs who have chosen to form a sports company has shown incredibly poor economic performances in recent years. This study examines the actions Swedish idrottsAB can take to reverse their negative results to positive and create a sustainable economy.Theoretical framework and methodWe have through change management, strategic management, sports management and stakeholder theory analyzed sports companies in Sweden, we have also researched articles, books and internet sources about the Swedish sports companies and we interviewed people in the different sports companies to get there point of view. Through all of this we found the problems with managing a sports company in Sweden today. The mayor areas we found were:The legal structure of sports companies in Sweden, Conflicts of interest and the enormous pressures leading individuals within a sports company has to endure, and a lack of competence within the board.AnalysisWe have, by analyzing our interviews found that the main problems in those different areas are: The pressure from fans who wants the sports companies to make decisions that doesn’t reflect economic reality, lack of competence within the corporation, which means that difficulties arise when a sports company will conduct complementary activities that would make the company get access to more capital then the capital they get from the sport. One other problem is when people in the sports companies make decisions that benefit the sports but disadvantage the economy of the company. We have also discovered other problems such as high labor costs, laws and regulations that make it difficult for a sports company and a huge economic gap between thedivisions, which means that if a sports club is going down a division, they will face a huge economic decrease in income.ConclusionTo solve the problems we have found we have created a model that has a very strong distinction between sporting activity and economic activity within a sports company. If we part the financial part and business part from the sports part of the company and let a professional corporate governance control the business part of the company, most of the problems we have detected will decrease. The economy will be handled much well because of more competent governance and activities outside of sports will be better handled and the sports companies will get richer.We would also like the sports companies create more activities outside of their sport, if they do that the companies wouldn't be as dependent on sports performances as they are today to get the economy to work. Examples of those activities could be a restaurant, a gym or other investments that gives the company an income outside of the sports department.

This essay has examined the effects that new issues had on the four Swedish football clubs that are organized as sport limited companies. The difference between a limited company and a sporting limited company is that the clubs always have majority ownership by the 51% rule. Previous research on sport limited companies and on new issues has been associated with the agent theory and the pecking order theory in order to explain the effects. The thesis is a qualitative study with an inductive approach, where the interviews have been selected as the method of collecting data. Through the years the clubs have performed new issues several times. The study says that the clubs perform a new issue for two reasons, either for investment purposes or because they have a poor economy and must collect liquid assets. Another difference between a sport limited company and a limited company is that sport limited companies do not measure the classic key figures, only the subscription rate and equity. If a new issue is implemented at the right time, it can have positive effects in the short and long term for sport limited companies.

<p><strong>Sammanfattning </strong></p><p> </p><p>Idrottsrörelsen har genomgått en rad förändringar sedan mitten av 1960-talet. Utvecklingen har allt eftersom skapat en idrottsrörelse där fokus inriktats på sportsliga och ekonomiska resultat istället för den ideella verksamhetens karaktär och identitet. Under slutet av 1990-talet förändrades förutsättningarna för de svenska idrottsföreningarna. Associationsformen idrottsaktiebolag tilläts av riksidrottsförbundet vilket innebar att elitverksamheten inom föreningarna tilläts starta en form av aktiebolag. En restriktion i associationsformen som skiljde sig från ett vanligt aktiebolag var att ägarstrukturen reglerades. I ett idrottsaktiebolag måste föreningen äga 51 procent av röstmajoriteten. Det är främst inom elitfotbollen som denna typ av aktiebolag har startats. I vårt grannland Danmark är alla elitfotbollsföreningar aktiebolag. Den danska associationsformen heter spelrätt och där finns ingen begränsning i ägarstrukturen.</p><p> </p><p>Syftet med vår studie var att undersöka svenska och danska fotbollsklubbar och deras aktiebolag för att se om de olika associationsformerna skapar olika ekonomiska förutsättningar för den sportsliga verksamheten. För att besvara syftet använde vi oss av följande frågeställningar; Hur redovisar idrottsaktiebolagen sina spelare, som tillgångar eller inte alls? Vilka skillnader finns i de finansiella nyckeltalen mellan de svenska och de danska bolagen? Hur överensstämmer verkligheten med teorier kring humankapital, immateriella tillgångar och intäkter i idrottsvärlden? Skiljer sig kapitalstrukturen mellan svenska och danska fotbollsklubbar?</p><p> </p><p>Studien utgick ifrån ett positivistiskt synsätt då vi kopplade teorier till resultatet av idrottsföreningarnas årsredovisningar. I studien använde ett induktivt angreppssätt då vi tolkade verkligheten utifrån våra observationer av årsredovisningarna. I den teoretiska referensramen har vi beskrivit en rad olika begrepp som ger en förståelse för ämnet. De begrepp som beskrivs är ideella föreningar, aktiebolag, aktiebolagslagen, idrottsföreningar, kapitalstruktur, immateriella tillgångar, idrottsaktiebolag, nyckeltal, elitlicens, svenska fotbollsförbundet och redovisning av kompetens. Vi använde oss av tidigare forskning inom ämnet för att ge en bild av ämnets aktualitet. Studien genomfördes på sex fotbollsföreningar och deras aktiebolags årsredovisningar, tre svenska samt tre danska fotbollsföreningar ingick i studien.</p><p> </p><p>Resultatet visade att de danska fotbollsklubbarna hade ett högre aktiekapital, ett högre värde på de spelare vilka värderades som immateriella tillgångar och att de vid den senaste publicerade årsredovisningen gjort ett bättre resultat än de svenska fotbollsklubbarna. Slutsatsen av studien var att den danska associationsformen spelrätt skapar bättre ekonomiska förutsättningar för föreningarna än den svenska motsvarigheten, vilket även innebär bättre förutsättningar till sportsliga resultat.</p>

Sammanfattning   Idrottsrörelsen har genomgått en rad förändringar sedan mitten av 1960-talet. Utvecklingen har allt eftersom skapat en idrottsrörelse där fokus inriktats på sportsliga och ekonomiska resultat istället för den ideella verksamhetens karaktär och identitet. Under slutet av 1990-talet förändrades förutsättningarna för de svenska idrottsföreningarna. Associationsformen idrottsaktiebolag tilläts av riksidrottsförbundet vilket innebar att elitverksamheten inom föreningarna tilläts starta en form av aktiebolag. En restriktion i associationsformen som skiljde sig från ett vanligt aktiebolag var att ägarstrukturen reglerades. I ett idrottsaktiebolag måste föreningen äga 51 procent av röstmajoriteten. Det är främst inom elitfotbollen som denna typ av aktiebolag har startats. I vårt grannland Danmark är alla elitfotbollsföreningar aktiebolag. Den danska associationsformen heter spelrätt och där finns ingen begränsning i ägarstrukturen.   Syftet med vår studie var att undersöka svenska och danska fotbollsklubbar och deras aktiebolag för att se om de olika associationsformerna skapar olika ekonomiska förutsättningar för den sportsliga verksamheten. För att besvara syftet använde vi oss av följande frågeställningar; Hur redovisar idrottsaktiebolagen sina spelare, som tillgångar eller inte alls? Vilka skillnader finns i de finansiella nyckeltalen mellan de svenska och de danska bolagen? Hur överensstämmer verkligheten med teorier kring humankapital, immateriella tillgångar och intäkter i idrottsvärlden? Skiljer sig kapitalstrukturen mellan svenska och danska fotbollsklubbar?   Studien utgick ifrån ett positivistiskt synsätt då vi kopplade teorier till resultatet av idrottsföreningarnas årsredovisningar. I studien använde ett induktivt angreppssätt då vi tolkade verkligheten utifrån våra observationer av årsredovisningarna. I den teoretiska referensramen har vi beskrivit en rad olika begrepp som ger en förståelse för ämnet. De begrepp som beskrivs är ideella föreningar, aktiebolag, aktiebolagslagen, idrottsföreningar, kapitalstruktur, immateriella tillgångar, idrottsaktiebolag, nyckeltal, elitlicens, svenska fotbollsförbundet och redovisning av kompetens. Vi använde oss av tidigare forskning inom ämnet för att ge en bild av ämnets aktualitet. Studien genomfördes på sex fotbollsföreningar och deras aktiebolags årsredovisningar, tre svenska samt tre danska fotbollsföreningar ingick i studien.   Resultatet visade att de danska fotbollsklubbarna hade ett högre aktiekapital, ett högre värde på de spelare vilka värderades som immateriella tillgångar och att de vid den senaste publicerade årsredovisningen gjort ett bättre resultat än de svenska fotbollsklubbarna. Slutsatsen av studien var att den danska associationsformen spelrätt skapar bättre ekonomiska förutsättningar för föreningarna än den svenska motsvarigheten, vilket även innebär bättre förutsättningar till sportsliga resultat.

Arbetet handlar om de skattemässiga konsekvenser som följer av en bolagisering av en del av verksamheten i en allmännyttig ideell förening. Ideella föreningar har av lagstiftaren getts en förmånligare behandling skattemässigt än andra associationsformer. Detta sker under förutsättning att vissa uppställda kriterier i Inkomstskattelagen uppfylls. Reglerna återfinns i lagens 7 kap 7-13§§. Är kraven uppfyllda är föreningen begränsat skattskyldig för de inkomster som kommer av den allmännyttiga delen eller har en naturlig anknytning till den allmännyttiga delen.För föreningar med få medlemmar skulle kraven för allmännyttighet kunna stå i vägen för en elitsatsning. Det kan krävas att föreningen anställer och avlönar professionella idrottare, en inte helt enkel balansgång, då den ideella föreningen inte får anses gynna enskilda idrottsutövare.En möjlig lösning på problemet är att bolagisera de professionella delarna av föreningens verksamhet, medan man behåller de ideella delarna i den allmännyttiga delen av föreningen. Priset för en bolagisering är att de icke-ideella delarna inte längre är begränsat skattskyldiga.

<p>Swedish clubfootball of today involves more money than ever before. This development</p><p>depends on the higher interest for football in Sweden which generates more revenues from</p><p>audience and TV-contracts, which leads to more money from sponsors and an increasing</p><p>market for selling souvenirs. Despite the fact that the increasing interest has generated more</p><p>revenues, we can still see reports in the media about economic problems in some clubs. What</p><p>is the reason for this? Do the clubs have the ability and knowledge about economic control</p><p>that it takes to run such a business as the clubfootball in Sweden has become?</p><p>Purpose: The purpose of this study is to examine the economic control in a number of clubs</p><p>playing in the two Premier Divisons of the Swedish Football League. The purpose is also to</p><p>get a better understanding of how and why such problems occur and how to possibly prevent</p><p>them.</p><p>Method: We have used a qualitative study based on five interviews with representatives from</p><p>different football clubs in Sweden. The method has been chosen to give us a better</p><p>understanding for how the economic control works in the different clubs.</p><p>Theory: The theoretical framework of the study involves the context that non-profit</p><p>organizations and stock companies act in. Furthermore the study describes different theories</p><p>in the area of economic control with extra focus on budget.</p><p>Empirical foundation: The five interviews with representatives from AIK, Djurgården,</p><p>Hammarby, IFK Norrköping and Jönköping Södra IF constitutes the empirical foundation of</p><p>the study.</p><p>Conclusions: The study shows that all clubs use budget to control their economy. They all</p><p>believe that they have good control over their financial situation, which can be explained</p><p>partly by the introduction of the club license. The goals are still to reach good sport results</p><p>and the economy is seen as means to reach these goals. The study also shows that more</p><p>independence in the boards of the clubs could be something to strive for.</p> / <p>Svensk klubbfotboll är idag mer business än någonsin tidigare. Detta beror på det ökade fotbollsintresset i landet vilket lett till ökade publikintäkter, mer pengar från tv-avtal, som i sin tur leder till ökade pengar från sponsring och en ökad souvenirförsäljning. Samtidigt som det ökade intresset har genererat större intäkter nås vi titt som tätt av mediernas rapportering om att föreningar hamnat i olika typer av ekonomiska problem. Vad kan detta bero på? Har föreningarna verkligen de förutsättningar och den kunskap om ekonomisk styrning som krävs för att bedriva en så pass affärsmässig verksamhet som elitfotbollen i Sverige utvecklats till? </p><p>Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur ekonomistyrningen går till i ett antal elitsatsande svenska fotbollsföreningar, få en bättre förståelse för hur och varför ekonomiska problem kan uppstå i en fotbollsförening samt hur de kan förhindras. </p><p>Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form av fem semistrukturerade intervjuer med representanter för olika elitsatsande fotbollsföreningar i Sverige. Metoden har valts för att ge en bättre förståelse för hur ekonomistyrningen fungerar i de valda föreningarna. Teori: Den teoretiska delen av uppsatsen består till en del av de förutsättningar som ideella föreningar och idrottsaktiebolag verkar inom. Dessutom beskrivs olika teorier inom området ekonomistyrning med fokus på budget. </p><p>Empiri: Empirin består av fem intervjuer med representanter för de allsvenska föreningarna AIK, Djurgården och Hammarby samt IFK Norrköping och Jönköping Södra IF från Superettan. </p><p>Resultat: Studien visar att budget är det ekonomiska styrverktyg som används. Föreningarna säger sig ha god kontroll över den ekonomiska situationen, vilket delvis kan förklaras av den så kallade elitlicensens införande. Dock är de primära målen sportsliga och ekonomin ses som ett medel att nå dessa mål. Studien visar även att fler oberoende ledamöter i föreningarnas styrelse skulle kunna vara något att sträva efter.</p>

Sedan den gällande skattelagstiftningen för ideella föreningar implementerades 1977 har allmännyttiga elitidrottsföreningar haft en skatterättslig särställning mot andra verksamhetsformer i Sverige. Detta på grund av att allmännyttiga idrottsföreningar har varit skattebefriade för intäkter som har nära anknytning till föreningens verksamhet. Det är i dagsläget oklart hur vissa intäkter med anknytning till idrottsföreningarnas kommersiella verksamhet, som intäkter från medierättigheter, ska hanteras skatterättsligt. Detta eftersom beskattningen av dessa intäkter ännu inte är specifikt reglerad genom lagstiftning. Elitidrottsföreningar har numera möjligheten att genom en bolagisering av elitverksamheten ändra verksamhetsform, vilket sker när föreningen beslutar att flytta elitverksamheten från föreningen till ett idrottsaktiebolag. Ett förfarande som särskiljer den professionella elitverksamheten från den ideella verksamheten men även medför att elitverksamheten hamnar i en annan skatterättslig situation. I denna masteruppsats har författaren i syfte att utreda hur den nuvarande skattelagstiftningen för ideella föreningar är anpassad för att belysa elitidrottsföreningarnas skatterättsliga situation utifrån beskattningen av intäkter från medie- och reklamrättigheter, samt redogöra hur en ändring av skattelagstiftningen skulle kunna formuleras. Uppsatsen ämnar även klargöra för vilka skillnader som kan föranleda en förenings beslut att flytta sin elitverksamhet till ett idrottsaktiebolag och om en bolagisering kan vara fördelaktig för föreningen. I analysen kommer författaren fram till slutsatsen att en ny skattelagstiftning för beskattningen av idrottsföreningars intäkter är nödvändig. En sådan lagstiftning bör enligt författaren förslagsvis inkludera bestämmelser som reglerar att intäkter från medierättigheter och reklamrättigheter förvärvade från ett externt bolag ska vara skattefria upp till ett visst belopp. Författaren kommer även fram till slutsatsen att det för större elitidrottsföreningar, förutsatt att ingen lagändring sker, finns vissa argument som talar för att en bolagisering av elitverksamheten kan vara fördelaktig för elitidrottsföreningar med betydande omsättning från kommersiella inslag. Skulle däremot ny lagstiftning som innebär att intäkter från medie- och reklamrättigheter blir skattefria för idrottsföreningar införas, finns det skäl som talar för att ett fortsatt bedrivande av en elitidrottsförening i verksamhetsformen ideell förening förefaller mer gynnsam. / This Master Thesis addresses and analyses how tax legislation affects Swedish sports organizations. The current tax legislation for sport organizations, implemented in 1977, allows elite sport organizations to operate under laws designed for non-profit sport organizations. This legislation does not take into account the significant increase in revenue for elite sports organizations through the commercialization of elite sports including income from media, advertising and merchandising rights. At this time, sports organizations have the option of changing their organizational structure by separating the elite organization from the rest, through a process that in Swedish is referred to as “Bolagisering”. This is achieved by the elite organization becoming a sporting limited company enabling the organization to clearly distinguish its elite organization from its non-profit part of the organization.  Through analysis of relevant legal texts, cases and literature, the author comes to the conclusion that new tax legislation, which is better adjusted to the more commercialized world of sports, is absolutely necessary. The author’s suggestion is that new tax legislation ought to include legal rules that state that revenue from television and commercial rights earned from another company should be exempted from tax up to a certain amount, while the exceeding revenue should be taxed to a percentage equivalent to the Swedish company taxation. Furthermore, the author comes to the conclusion that based on the current tax legislation for sports organizations, an incorporation of the organization’s elite team could be beneficial for the major Swedish elite sports organizations with significant revenue from commercial sources. Among the major reasons for this is the current uncertainty regarding the taxation of television rights as well as the differences regarding VAT between the two organizational forms explained within this Master Thesis. However, if new tax legislation which states that earnings from television and commercial rights should be exempt from tax would be implemented in the future, it is likely that an incorporation of a sports organization will not be as beneficial for sport organizations with significant revenue from these types of revenue sources.

Swedish clubfootball of today involves more money than ever before. This development depends on the higher interest for football in Sweden which generates more revenues from audience and TV-contracts, which leads to more money from sponsors and an increasing market for selling souvenirs. Despite the fact that the increasing interest has generated more revenues, we can still see reports in the media about economic problems in some clubs. What is the reason for this? Do the clubs have the ability and knowledge about economic control that it takes to run such a business as the clubfootball in Sweden has become? Purpose: The purpose of this study is to examine the economic control in a number of clubs playing in the two Premier Divisons of the Swedish Football League. The purpose is also to get a better understanding of how and why such problems occur and how to possibly prevent them. Method: We have used a qualitative study based on five interviews with representatives from different football clubs in Sweden. The method has been chosen to give us a better understanding for how the economic control works in the different clubs. Theory: The theoretical framework of the study involves the context that non-profit organizations and stock companies act in. Furthermore the study describes different theories in the area of economic control with extra focus on budget. Empirical foundation: The five interviews with representatives from AIK, Djurgården, Hammarby, IFK Norrköping and Jönköping Södra IF constitutes the empirical foundation of the study. Conclusions: The study shows that all clubs use budget to control their economy. They all believe that they have good control over their financial situation, which can be explained partly by the introduction of the club license. The goals are still to reach good sport results and the economy is seen as means to reach these goals. The study also shows that more independence in the boards of the clubs could be something to strive for. / Svensk klubbfotboll är idag mer business än någonsin tidigare. Detta beror på det ökade fotbollsintresset i landet vilket lett till ökade publikintäkter, mer pengar från tv-avtal, som i sin tur leder till ökade pengar från sponsring och en ökad souvenirförsäljning. Samtidigt som det ökade intresset har genererat större intäkter nås vi titt som tätt av mediernas rapportering om att föreningar hamnat i olika typer av ekonomiska problem. Vad kan detta bero på? Har föreningarna verkligen de förutsättningar och den kunskap om ekonomisk styrning som krävs för att bedriva en så pass affärsmässig verksamhet som elitfotbollen i Sverige utvecklats till? Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur ekonomistyrningen går till i ett antal elitsatsande svenska fotbollsföreningar, få en bättre förståelse för hur och varför ekonomiska problem kan uppstå i en fotbollsförening samt hur de kan förhindras. Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form av fem semistrukturerade intervjuer med representanter för olika elitsatsande fotbollsföreningar i Sverige. Metoden har valts för att ge en bättre förståelse för hur ekonomistyrningen fungerar i de valda föreningarna. Teori: Den teoretiska delen av uppsatsen består till en del av de förutsättningar som ideella föreningar och idrottsaktiebolag verkar inom. Dessutom beskrivs olika teorier inom området ekonomistyrning med fokus på budget. Empiri: Empirin består av fem intervjuer med representanter för de allsvenska föreningarna AIK, Djurgården och Hammarby samt IFK Norrköping och Jönköping Södra IF från Superettan. Resultat: Studien visar att budget är det ekonomiska styrverktyg som används. Föreningarna säger sig ha god kontroll över den ekonomiska situationen, vilket delvis kan förklaras av den så kallade elitlicensens införande. Dock är de primära målen sportsliga och ekonomin ses som ett medel att nå dessa mål. Studien visar även att fler oberoende ledamöter i föreningarnas styrelse skulle kunna vara något att sträva efter.

Abstrakt Syftet med studien är att undersöka herrelitföreningarnas beroende av yttre partners. Samtidigt lyfta fram elitföreningarnas användning av kommersiell verksamhet och hur det påverkar deras ekonomi. Studien kommer också att diskutera fördelar och nackdelar som de undersökta föreningarna ser med införandet av idrottsaktiebolag, eftersom idrottsföreningens går mot ett mer företagsliknande förhållningssätt. Studien är förankrad i den osäkra miljön som bildas när kommersialisering och det ideella idealet ställs mot varandra inom svensk idrott. Forskning instämmer i att idrotten måste skapa en balans mellan kommersialisering och ideell idealet. Å andra sidan råder en viss oenighet om kommersiella intäkter handlar om vinstmaximering eller nyttomaximering. Resource Dependence Theory används för att förklara hur partners minskar deras beroende och osäkerheter i miljön de arbetar i förhållande till yttre partners. Metoden som används är en blandning av kvantitativ och kvalitativ forskning, genom ett frågeformulär som innehåller frågor i en blandning av enkätfrågor och semistrukturerade intervjufrågor. Sexton respondenter deltog i studien. Studien visar att herrelitföreningar tycker att samarbete med externa partners är något att sträva efter, men att det också skapar ett beroende av dessa externa partners. Det verkar också som om beroendet är oförändrat oavsett sammansättningsform. / Abstract The purpose of the study is to investigate the dependence of associations on external organizations. At the same time highlight the sports associations' use of commercial activities and how it affects their finances. The study will also discuss the advantages and disadvantages that the surveyed associations see with the incorporation of sports associations, as the sports associations world is moving towards a more corporate-like approach. The study is rooted in the uncertain environment that is formed when commercialization and the non-profit ideal are set against each other within Swedish sports. Research agrees that sport needs to strike a balance between commercialization and the non-profit ideal. On the other hand, there is disagreement as to whether commercial revenue is about profit maximization or utility maximization. Resource Dependence Theory is used to explain how organizations reduce their dependence and uncertainties in the environment they operate in relation to external partners. The method applied is a mixture of quantitative and qualitative research, through a questionnaire containing questions in a mixture of survey and semi-structured interview questions. Sixteen respondents participated in the study. The study shows that elite sports associations find that collaboration with external organizations is something to strive for, but that it also creates a dependency on these external organizations. It also appears that the dependency is unchanged regardless of the form of association.