No description available.

No description available.

<p>Ideella föreningar har varken ett syfte eller mål att generera vinst. Trots detta ska de redovisa på samma sätt som vinstdrivande företag, vilket kan göra det svårt att bedöma föreningens måluppfyllelse utifrån redovisningen. Vi har intervjuat tre ideella föreningar för att se hur dessa mäter måluppfyllelsen samt hur mätningen av måluppfyllelsen kan göras mer effektiv. Vår slutsats är att en kombination av finansiella mål, som kan mätas med nyckeltal, och icke-finansiella mål, som visar på kvalitén hos aktiviteterna, är hur föreningarna mäter måluppfyllelse samt att den kan göras mer effektiv med hjälp av ett balanserat styrkort.</p> / <p>Non-profit organisations´ purpose and aim aren’t to generate profit. Despite this the accounting is performed in the same way as that of a regular company, which makes it hard to judge the organisation´s target achievement based on that information. We have carried out three interviews with non-profit organisations to find out how they measure target achievement and from this suggest how the measurement can be made more effective. Our conclusion is that a combination of financial targets, which can be measured with key figures, and non-financial targets, which shows the quality of the activities, is how the organisations measure target achievement and that it can be done more effectively with the support of a balanced scorecard.</p>

No description available.

No description available.

Ideella föreningar har varken ett syfte eller mål att generera vinst. Trots detta ska de redovisa på samma sätt som vinstdrivande företag, vilket kan göra det svårt att bedöma föreningens måluppfyllelse utifrån redovisningen. Vi har intervjuat tre ideella föreningar för att se hur dessa mäter måluppfyllelsen samt hur mätningen av måluppfyllelsen kan göras mer effektiv. Vår slutsats är att en kombination av finansiella mål, som kan mätas med nyckeltal, och icke-finansiella mål, som visar på kvalitén hos aktiviteterna, är hur föreningarna mäter måluppfyllelse samt att den kan göras mer effektiv med hjälp av ett balanserat styrkort. / Non-profit organisations´ purpose and aim aren’t to generate profit. Despite this the accounting is performed in the same way as that of a regular company, which makes it hard to judge the organisation´s target achievement based on that information. We have carried out three interviews with non-profit organisations to find out how they measure target achievement and from this suggest how the measurement can be made more effective. Our conclusion is that a combination of financial targets, which can be measured with key figures, and non-financial targets, which shows the quality of the activities, is how the organisations measure target achievement and that it can be done more effectively with the support of a balanced scorecard.

Ideella idrottsföreningar har länge varit en viktig del av det svenska samhället, men möter idag utmaningar i form av ekonomiska svårigheter och minskat ideellt engagemang. Syftet med denna studie är att undersöka hur ledningen av föreningsdrivna ridskolor kombinerar företagsstrategier med sitt ideella syfte. En tabell med idealtyperna ideell förening och företag har applicerats på en fallstudie av två föreningsdrivna ridskolor och två aktiebolagsdrivna ridskolor i Uppland. De aktiebolagsdrivna ridskolorna stämmer enligt teorin in på idealtypen företag till skillnad från de föreningsdrivna ridskolorna som överensstämmer med båda idealtyper. Deras organisationsform kan istället definieras som blandformen hybrid. De föreningsdrivna ridskolorna väljer den kombination av företagsstrategier och ideella metoder som bäst tillfredsställer det ideella syftet oavsett om metoderna är företagsekonomiska eller föreningslika.

Titel: Bollen är rund, allt kan hända - Ekonomistyrning i Allsvenska fotbollsklubbar   Författare: Jonna Andersson och David Åberg   Handledare: Krister Bredmar   Bakgrund: De senaste åren har flera fotbollsklubbar hamnat i ekonomisk kris och hotats av konkurs. Styrning är komplex då intäkter och kostnader är beroende av sportsliga fram- och motgångar. Svenska Fotbollsförbundet (SvFF) har vissa ekonomiska krav på klubbarna för att de ska få tillhandahålla sin elitlicens. Med detta i åtanke vore det intressant att veta vilka medel som klubbarna använder för att styra sin ekonomi.   Syfte: Syftet med denna uppsats är att identifiera hur fotbollsklubbarna som spelar i Allsvenskan 2017 styr sin ekonomi och analysera huruvida lämpade dessa styrmedlen är i den osäkra och oförutsägbara framtiden som de verkar i där ekonomin och sportsliga framgångar är beroende av varandra. Vidare är syftet att se om det finns indikationer på att professionaliseringen gällande ekonomistyrningen har ökat.   Metod: För att uppfylla syftet har en induktiv ansats gjorts med en kvalitativ metod där vi har genomfört semistrukturerade intervjuer via telefon och mejl. Det empiriska insamlade materialet från åtta Allsvenska klubbar har vi sedan förklarat genom olika teorier.   Slutsats: Av det empiriska materialet kan vi se att klubbarna använder sig av styrmedel så som budget, prognos, nyckeltal och olika mål för att driva sin verksamhet. Flera av klubbarna vittnar om att professionaliseringen inom styrningen har ökat och vi kan se att klubbarna övergår från ideell till kommersiell verksamhet. Nyckelord: Ekonomistyrning, styrmedel, Allsvenskan, fotbollsklubbar, ideell förening, verksamhetsstyrning

Med den sociala ekonomin menas alla typer av organisationer som inte drivs med vinstintresse och där arbetskraften ställer upp frivilligt. Den här studien har sin fokus på hur det ekonomiska arbetet i mindre fotbollsföreningar påverkas av förändrade förutsättningar i samhället. Undersökningen som genomförts är kvalitativ och gjordes med hjälp av intervjuer per telefon och ansikte mot ansikte. Kriterier som använts vid mitt urval är att respondenterna måste vara med i en styrelse och där som kassör eller ordförande. De intervjuade fotbollsföreningarna har varit Karlsborgs BK, Töreboda IK, Tibro AIK FK och TG&amp;IF i Tidaholm. Undersökningen omfattar sex stycken intervjuer varav två i Töreboda, två i Tidaholm, en intervju i Tibro och en i Karlsborg. Vid studien har framkommit att: * De föreningsmänniskor jag intervjuat har varit mycket positiva till sin verksamhet och försöker se ljust på framtiden. Men de ser en dyster bild framför sig om de inte kan engagera yngre medlemmar att arbeta aktivt i föreningen. * Det finns sämre kunskaper i föreningskunskap idag, vilket kan vara en förklaring till att många inte vill ta på sig ett styrelseuppdrag och då speciellt som kassör eller ordförande. * Om de ideella föreningarna i framtiden skulle tvingas vara självfinansierade skulle det innebära katastrof för verksamheten. Det är redan idag svårt att finansiera ekonomin trots kommunala och statliga bidrag. * Det krävs ofta intäkter från två håll för att verksamheten ska fungera och utvecklas. Dels intäkter från egen verksamhet och dels bidrag från kommun, stat eller andra organisationer.

Det övergripande syftet är att beskriva hur och kartlägga varför ideella idrottsföreningar väljer att outsourca sin ekonomifunktion. Studien ska även öka kunskapen för de effekter outsourcing av ekonomifunktionen medför på den ekonomiska- respektive den sportsliga delen av de ideella idrottsföreningarnas verksamhet. Sammanfattningsvis ska studien också ge rekommendationer till idrottsföreningar som står inför valet att outsourca sin ekonomifunktion. Detta gjordes genom en kvalitativ forskningsmetod där primära källor utgjorts av intervjuer med sex personer verksamma i olika ideella idrottsföreningar. Kända referenser om outsourcing för företag samlades in för att kunna ställas i relation till svaren. Slutsatserna av studien är att ideella idrottsföreningar väljer att outsourca sin ekonomifunktion eftersom de vill få mer tid till kärnverksamheten, av ekonomiska skäl och för att få in rätt kompetens för att skapa en stabilitet i föreningens ekonomihantering. Effekterna av outsourcingen blir att föreningar sparar pengar i jämförelse med att ha anställda, att de ökar sina intäkter och att mer tid och pengar kan läggas på den sportsliga delen av verksamheten. Vidare innebär en outsourcad ekonomifunktion en avlastning för ideellt arbetande personer och att det underlättar för nyrekryteringen av ideella krafter.