Background - The trend of new soccer stadiums took off in England and the three key factors of this trend where security, economic value and growth. In the early 2000s the trend came to Sweden and Växjö. The soccer stadium, Värendsvallen were old and needed modernization. Purpose - The overall purpose of this study is to understand how Östers IF as a nonprofit organization has organized themselves when planning a large and complex project as the construction of a new soccer stadium. It also aims to portray how Östers IF has moved from concept to reality with the new soccer stadium. Method - The case study of the project organization in Östers IF where made ​​using semi-structured interviews and participant observations. We use herme- neutics to interpret the empirical material we obtained from interviews and observations. A abduction approach has been used when we repeat- edly have been moving between theory and empiricism. Conclusion - Östers IF has been forced to create a corporation, Fotbollsfastigheter i Växjö AB, to able be plan the new soccer stadium and handle the organizational and financial risks that the project will bring. Contrary to what some of the previous research presents we have identified two clients and two contractors in this process. / Bakgrund - Trenden om nya fotbollsarenor tog fart i England under 1990-talet och de tre nyckelfaktorerna säkerhet, kommersiellt värde och tillväxt låg tillgrund för denna trend. Till Sverige och Växjö kom trenden i början av 2000-talet och den gamla fotbollsarenan, Värendsvallen var nedsliten och en modernisering behövdes. Syfte - Det övergripande syftet med studien är att förstå hur Östers IF som en ideell förening har organiserat sig när man ska driva igenom ett stort och komplext projekt som ett arenabygge. Syftet är också att skildra hur man inom Östers IF har gått från idé till verklighet med den nya fotbollsarenan. Metod - En fallstudie av projektorganiseringen i Östers IF som gjorts med hjälp av semistrukturerade intervjuer och deltagande observationer. Vi använder hermeneutiken för att i analysen tolka det empiriska material vi har erhållit från intervjuer och observationer. Ett abduktivt synsätt har använts då vi gång på gång har rört oss mellan teori och empiri. Slutsats - Med tanke på de organisatoriska och ekonomiska risker som arenabygget för med sig har Östers IF varit tvungna att skapa ett bolag, Fotbollsfas- tigheter i Växjö AB, för att kunna driva projektet. Vidare har vi till skillnad från vad en del av tidigare forskning presenterar identifierat två be- ställare och två uppdragstagare i denna process.

Syfte: Syftet är att analysera förutsättningarna för ekonomistyrning samt identifiera möjligheter att utveckla ekonomistyrningen i en serviceproducerandeideell förening. Bakgrund: Det finns flera olika typer av organisationer och för en majoritet är målet av finansiell karaktär. Den ideella föreningen är dock en organisationsform som istället har ett ideellt mål och då finns en strävan att förverkliga ett ideal istället för att ha vinst och lönsamhet som främsta mål. Det går dock inte att komma ifrån att ideella föreningar fortfarande är beroende av finansiella medel för att upprätthålla sin verksamhet. Andra typer av resurser som en ideell förening behöver är tid vilket är detsamma som de ideellt arbetade och ett varumärke, som är omtyckt och leder till att människor vill engagera sig. En ideell förening står inför uppgiften, likväl som andra organisationer, att hushålla med ändliga resurser. Om föreningen kan hushålla med dessa på ett förnuftigt sätt är sannolikheten högre att målet uppfylls. Ekonomistyrning är ett verktyg som utnyttjas för att planera, genomföra, följa upp och anpassa organisationer så att olika typer av finansiella oc hicke-finansiella mål kan uppfyllas. Problematisering: Kan en serviceproducerande ideell förening med ökat fokus på ekonomistyrning underlätta att uppnå det ideella målet? Metod: Denna studie har använt en kvalitativ metod med en induktiv ansats. Datainsamlingen har till störst del bestått av ett flertal intervjuer men även av olika dokument samt en observation. Arbetet med analysen har gått ut på att se empiriska data utifrån den teoretiska referensramens perspektiv. Slutsats: Förutsättningarna för en väl fungerande kulturell styrning är goda och detsamma gäller för utnyttjandet av finansiella och ickefinansiella nyckeltal. Förutsättningarna för ett fungerande budgetarbete är både goda och mindre bra. En möjlighet att utveckla ekonomistyrningen är att utforma ett balanserat styrkort.

No description available.

No description available.

I have always been interested in sports, so when it was time to write the paper I chose to write about sports and economic. It has led to this problem: How is the function of management control and planning problems in sports?     Sports clubs are non-profit association and non-profit organizations aim to support members’ moral and economic interests. A financial manager will lead the accounting department and have the final responsibility. The finance manager has to work to produce financial results, reports and custom operations (Högfeldt, 2011). A sports club use economic tools, usually budget. Penner (2001) argues that because the budget is about the future must be based on forecasts. These budget estimates are often inaccurate and different from what reality is.   To get a better understanding of the subject I have chosen a qualitative approach to the study. Jacobsen (2002) argues that a qualitative fit when interviews are personal. I have made personal interviews. The interviewees and sport clubs have experiences from the highest league in Sweden. They are Halmstad Bollklubb (HBK, soccer), HK Drott (handball) and Rögle BK (ice hockey). Interviews with sports club have been on tow different occasion, the first time was in spring of 2013 and was then interviews. Interview two was conducted by e-mail in spring 2014. Only a few sports clubs have interviewed and in different sports, the result can’t generalize. When it comes to the reliability of the result is reliable.   The conclusion is that the financial work is important and should be maintained properly, with help of budget and follow-up with forecasts. The economy is affected by what happens during the season. Handball is after soccer and ice hockey, both audiences and financially. Sports clubs planning problem is because they don’t know in advance how the season will be.   There has been a suggestion that all premier league clubs in Sweden should pay half of the costs, for the policing at matches. How will it effect a non-profit association? Can budget management, may be an option for sports clubs? That can be subject for a further study. Keywords: Economy, finance officer, sports club, organization, non-profit association, financial control and planning problem.

Syftet med vår studie är att undersöka festivalarrangörers arbetsmöjligheter när festivallandskapet förändras. För att göra det har vi identifierat ett antal faktorer som har medverkat till förändringen för att sedan urskilja vilka effekter dessa faktorer kan ha för festivalarrangörers arbetsmöjligheter idag och i framtiden. Som metod har en induktiv ansats valts för möjligheten att först samla in empiri om fenomenet och sedan tolka det och formulera det i teorier. Vidare har en kvalitativ forskningsstrategi valts för att upptäcka istället för att bevisa fenomenet och därav används kvalitativa intervjuer för att kunna göra tolkningen så djup som möjligt. Respondenterna jobbar på ett eller annat sätt med antingen ideella festivaler eller med etablerade bolag. Studien visar att de faktorer som medverkat till förändringen i driftsform både begränsar och möjliggör arbetsmöjligheter för framtida festivalarrangörer. Studien bidrar till en djupare förståelse för vad en arrangör måste jobba med för att etablera en fungerande organisation och festival och för att kunna överleva i festivallandskapet. De viktigaste slutsatserna som vi drar är nätverkets betydelse som är en tillgång för arrangören. Även ekonomin spelar en stor roll för etablerandet av en festival eftersom den sätter förutsättningarna för hur pass dyra akter som arrangören har råd att boka vilket också påverkar besökarantalet. Beroende på vad som ska arrangeras, en festival i bolagsform eller en ideell sådan så passar sig de större till bolagen och de nischade åt mindre ideella arrangemang.

<p>Med den sociala ekonomin menas alla typer av organisationer som inte drivs med vinstintresse och där arbetskraften ställer upp frivilligt. Den här studien har sin fokus på hur det ekonomiska arbetet i mindre fotbollsföreningar påverkas av förändrade förutsättningar i samhället.</p><p>Undersökningen som genomförts är kvalitativ och gjordes med hjälp av intervjuer per telefon och ansikte mot ansikte. Kriterier som använts vid mitt urval är att respondenterna måste vara med i en styrelse och där som kassör eller ordförande.</p><p>De intervjuade fotbollsföreningarna har varit Karlsborgs BK, Töreboda IK, Tibro AIK FK och TG&IF i Tidaholm. Undersökningen omfattar sex stycken intervjuer varav två i Töreboda, två i Tidaholm, en intervju i Tibro och en i Karlsborg.</p><p>Vid studien har framkommit att:</p><p>* De föreningsmänniskor jag intervjuat har varit mycket positiva till sin verksamhet och försöker se ljust på framtiden. Men de ser en dyster bild framför sig om de inte kan engagera yngre medlemmar att arbeta aktivt i föreningen.</p><p>* Det finns sämre kunskaper i föreningskunskap idag, vilket kan vara en förklaring till att många inte vill ta på sig ett styrelseuppdrag och då speciellt som kassör eller ordförande.</p><p>* Om de ideella föreningarna i framtiden skulle tvingas vara självfinansierade skulle det innebära katastrof för verksamheten. Det är redan idag svårt att finansiera ekonomin trots kommunala och statliga bidrag.</p><p>* Det krävs ofta intäkter från två håll för att verksamheten ska fungera och utvecklas. Dels intäkter från egen verksamhet och dels bidrag från kommun, stat eller andra organisationer.</p>

Idrotten i Sverige har genomgått en förändring: från att ha kretsat kring gemenskap och tillhörighet har den allt mer kommersialiserats. Många ideella föreningar kan idag jämföras med företag och framförallt de föreningar som bedriver elitverksamhet där bland annat resor och löner bidrar till en allt högre omsättning. En av löneposterna är i många elitidrottsföreningar klubbchefen, ansvarig för den dagliga driften och som verkar som ledare utifrån restriktioner från föreningarnas styrelse. Hur klubbcheferna arbetar i ledarrollen utifrån Kotters teorier om management och ledarskap är också vad den här studien vill undersöka. Genom kvalitativa intervjuer har klubbchefer beskrivit sina föreningar och hur de arbetar som ledare. Resultatet visar på att föreningarna har olika strukturer och att klubbcheferna arbetar olika. Genomgående är dock att de vill lägga mer tid på långsiktighet och utveckling av föreningen, men att de begränsas av kortsiktighet, ofta i form av problemlösning av olika slag. Detta beror också på att de flesta engagerade i föreningarna är ideella och det är få människor som finns tillgängliga på daglig basis. Styrelserna i föreningarna måste få klubbcheferna att arbeta mer med ledarskap för att driva föreningen framåt på sikt och närma sig sina visioner. Annars kommer föreningarna stå kvar på samma ställe som de gör idag.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur den ekonomiska prestationen skiljer sig mellan de ideella föreningarna och IdrottsAB som styrs av elitlicensens krav inom fotbollen och ishockeyn. Metod: Vi har i denna jämförande studie använt oss av en kvantitativ metod med en longitudinell design där vi med hjälp av sekundärdataanalys undersökt ideella föreningar och IdrottsAB:s ekonomiska prestationer i utvalda nyckeltal under en femårsperiod. Resultat &amp; slutsats: I denna studie har empirin samlats in genom att beräkna de ideella föreningarnas och IdrottsAB medelvärde på de utvalda nyckeltalen och sedan jämfört dessa resultat mot varandra. Hypotestester har även använts för att se om det fanns någon signifikant skillnad mellan vad de ideella föreningarna och IdrottsAB presterat i de olika nyckeltalen. Vår slutsats var att det inte fanns någon större skillnad mellan de ideella föreningarna och IdrottsAB:s finansiella prestationer men att de ideella föreningarna presterade lite bättre sammantaget.

Arbetet handlar om de skattemässiga konsekvenser som följer av en bolagisering av en del av verksamheten i en allmännyttig ideell förening. Ideella föreningar har av lagstiftaren getts en förmånligare behandling skattemässigt än andra associationsformer. Detta sker under förutsättning att vissa uppställda kriterier i Inkomstskattelagen uppfylls. Reglerna återfinns i lagens 7 kap 7-13§§. Är kraven uppfyllda är föreningen begränsat skattskyldig för de inkomster som kommer av den allmännyttiga delen eller har en naturlig anknytning till den allmännyttiga delen.För föreningar med få medlemmar skulle kraven för allmännyttighet kunna stå i vägen för en elitsatsning. Det kan krävas att föreningen anställer och avlönar professionella idrottare, en inte helt enkel balansgång, då den ideella föreningen inte får anses gynna enskilda idrottsutövare.En möjlig lösning på problemet är att bolagisera de professionella delarna av föreningens verksamhet, medan man behåller de ideella delarna i den allmännyttiga delen av föreningen. Priset för en bolagisering är att de icke-ideella delarna inte längre är begränsat skattskyldiga.