Vid samhällsplanering och bygglovshantering har kommunerna ett stort ansvar att beakta kulturvärden som ett allmänt intresse. När en kommun tar fram nya planer utifrån visionen för samhällets utveckling gör de ett ställningstagande kring vad som är viktigt att beakta. I en bygglovshantering görs ytterligare ställningstagande och bedömning utifrån lagkraven om varsamhet och anpassning. Detta arbete syftar till att undersöka den kommunala hanteringen av kulturvärden i ett fritidshusområde, genom en fallstudie i fritidshusområdet Horn utanför Västervik. Detta område har nyligen fått nya detaljplaner med syfte att omvandla Horn till en del av Västerviks tätort genom att underlätta för utbyggnad av permanentbostäder. Undersökningen har genomförts som en innehållsanalys av två av dessa detaljplaner samt genom kvalitativa intervjuer med bygglovshandläggare på Västerviks kommun. Detaljplanerna har granskats med fokus på utformningskrav och hantering av kulturvärden och sedan jämförts med den fördjupade översiktsplanen och de förarbeten som låg till grund för framtagandet av de. Undersökningen visar att det ställningstagandet kring kulturvärden som gjordes i processen att ta fram den fördjupade översiktsplanen begränsar hanteringen av kulturvärden i bygglovsprocessen. I bygglovsprocessen är det svårt att argumentera för kulturvärden om de inte är utpekade i detaljplanen. Även om varsamhetskravet alltid ska gälla har handläggarna svårt att få gehör för det. Till viss del beror det på generella svårigheter att argumentera för kulturvärden men undersökningen har även uppmärksammat vissa anledningar mer specifikt knutna till fritidshusområden och fritidshus.