No description available.

No description available.

<p>Mitt arbete har skrivits i syfte att klargöra användningen av det spanska språket i muntlig kommunikation mellan elever och lärare resp. mellan eleverna själva. Syftet var även att ta reda på den muntliga kommunikationens betydelse för elevernas språkutveckling. De forskningsmetoder, som jag har använt till mitt arbete, är <em>klassrumsbaserade observationer</em> som genomfördes under lektioner i två klasser som läser spanska steg 3, samt <em>kvalitativa intervjuer</em> med två spansklärare och 6 gymnasieelever på två olika gymnasieskolor.</p><p> </p><p>Sammanfattningsvis vill jag påpeka, att genom mina observationer  har jag kommit fram till att det spanska språket används i huvudsak mellan lärare och elever när läraren ställer frågor och när elever svarar på dessa.  Dessutom används det  muntligt  mellan elever när dessa arbetar parvis och genomför en uppgift. Intervjuer med sex gymnasieelever och två spansklärare har jag kommit fram till att den muntliga kommunikationen i klassrummet är mycket viktig för elevernas språkutveckling. Alla elever som deltog i min studie visade en positiv attityd till denna, och de flesta ville använda spanska mycket mera i muntlig kommunikation. Med mina observationer har jag kommit fram till att lärarna skapade olika aktiviteter för att främja elevernas användning av det spanska språket i klassrummet.</p><p> </p><p> </p>

<p>Denna uppsats behandlar referensbindning och makrostruktur i 30 filmrecensioner. Med referensbindning avses den textbindande mekanism som verkar mellan konstituenter (fraser) i en text och som bidrar till att hålla samman texten ämnesmässigt. En kedja av referensbindningar bildar en ledfamilj i texten. En makrostruktur kan definieras relativt mikrostrukturer; gränsen mellan mikrostruktur och makrostruktur kan sägas gå vid korttidsminnets övre kapacitet. För att bestämma makrostrukturerna i ett mindre antal av filmrecensionerna utgår jag från en styckeindelning baserad på textens ledfamiljer. Resultatet av undersökningarna visar bl.a. att filmrecensionerna har en viss uppsättning standardiserade ledfamiljer som svarar mot t.ex. rollfigurerna i filmen. De har också valfria element som alltså inte nödvändigtvis realiseras som ledfamiljer i texten.</p>

No description available.

Presentation via webboard

<p>Through the character of Lily Briscoe the essay investigates the homosexual element in Virginia Woolf’s novel To the Lighthouse. The main aim of the essay is to examine Lily’s process of coming to terms with her homosexuality through her painting where the disclosure of Lily’s sexuality emerges. Lily’s path to self-recognition is analyzed in close readings of textual evidence from the novel and with the use of secondary sources.</p>

<p>The essay investigates the construction and reconstruction of feminine beauty in Eliot’s <em>The Mill on the Floss</em> where the heroine Maggie functions as a way of illustrating both beauty and ugliness. Maggie’s “unrefined” appearance as well as her beauty is furthermore highlighted through a strong comparison with other characters, which also is a significant aspect in the essay. The analysis is based on a critical approach informed by previous studies regarding the various aspects of female beauty.  </p>

<p>In an increasingly globalized world with English as a lingua franca, European countries are competing in their efforts for their populations to speak English. The main goal of this study was to compare the English writing proficiency of one class in the Basque Country and one in</p><p>Sweden at the end of their compulsory education. Both classes took an essay test in which verb use, conjunction use, spelling and text length were measured. The Swedish students outperformed their Basque counterparts in almost every measured area, which was suggested</p><p>to be due to a combination of teacher-related factors (methodology, command of the language, use of the language and learning environment) and external factors (language typology, language input and student motivation). The teaching skills and command of English of Basque teachers should be improved as well as audiovisual tools and communicative approach introduced in order to compensate for the lack of language input and</p><p>language use possibilities.</p><p> </p>

<p>Huvudsyftet med mitt examensarbete har varit att undersöka hur svensklärare resonerar kring sina val av skönlitterära texter i litteraturundervisningen. Mitt undersökningsmaterial har utgjorts av 16 studentuppsatser där sammanlagt 66 svensklärare intervjuas. När lärarna redogör för vad som är av avgörande betydelse när de planerar vad som ska läsas i Svenska A och Svenska B hänvisar flera av lärarna till en kombination av ett antal olika faktorer. I de fall där endast en faktor med avgörande betydelse för valet nämns är detta skolans utbud. Samtidigt så kan vi förmoda att just den begränsningen finns med underförstådd hos dem som endast nämner andra faktorer såtillvida de inte har befogenhet att köpa in den litteratur som de önskar använda sig av. Majoriteten av lärarna är erfarenhetspedagogiskt orienterade snarare än kulturarvsorienterade i sin praxis och vid sidan av skolans utbud utgör ett hänsynstagande till elevernas erfarenhetsvärldar en särskilt angelägen aspekt för respondenterna. Det är viktigt, anser många lärare, att eleverna kan relatera till litteraturens innehåll, att läsningen kan leda till intressanta diskussioner och att den väcker fortsatt läslust.</p><p>Undersökningsmaterialet vittnar om stora skillnader när det gäller lärares krav på vad eleverna ska läsa. Det tycks råda stor tolerans gentemot elever som inte är läsintresserade då lärarna förstår att ungdomar på 2000-talet väljer bort en tidskrävande aktivitet som läsning till förmån för diverse skärmbaserade aktiviteter. För att motivera till läsning är det vanligt att eleverna får vara med och påverka vad de ska läsa - oftast genom att välja en text från ett urval av texter. Dessa mindre stränga krav på vad eleverna ska läsa kan kopplas till att lärarna tolkar sitt uppdrag utifrån en ämnessyn som grundas i erfarenhetspedagogik snarare än kulturarvsförmedling vilket för med sig att man prioriterar att finna texter som eleverna lätt kan finna en ingång till snarare än att fokusera på att eleverna presenteras för en så representativ bild av litteraturhistorien som möjligt. Ett flertal studier av ungdomars läsvanor påvisar att en bok som utger sig för att vara en sann historia väcker starkt intresse hos denna läsarkategori och detta bekräftas i lärarintervjuerna.</p><p>Merparten av lärarna ställer sig negativa till införandet av en litterär kanon i den svenska skolan med motiveringen att möjligheten att anpassa valet av litteratur som ett led att motivera de svagare eleverna därmed skulle begränsas och att det därför enbart skulle gynna de studiemotiverade eleverna. Ett annat skäl till att förhålla sig negativ till förslaget som framkommer i intervjuerna är att man befarar att en litterär kanon för skolan skulle domineras av västerländsk litteratur skriven av manliga författare och därmed ge en dåligt nyanserad bild av litteraturhistorien. Man kan dock via de uppsatser som inkluderar litteraturlistor över vad man läser i de intervjuade lärarnas klasser konstatera att såväl västerländsk litteratur som manliga författare i många skolor markant dominerar inom litteraturundervisningen redan utan en officiell litterär kanon. Särskilt svårt tycks det vara att skapa utrymme för litteratur från olika delar av världen. Nio av de 16 uppsatserna som ingår i min studie kommenterar den debatt som kom till stånd i samband med Cecilia Wikströms motion om införandet av en litterär kanon i skolan där många kritiska röster varnade för ett alltför strikt västerländskt perspektiv på litteraturhistorien. Den sammantagna bilden som framkommer i intervjuerna när det gäller läsning av icke västerländska författare är att stoffträngseln, som främst är ett resultat av det vidgade textbegreppet, hindrar många lärare från att inkludera texter av författare från olika delar av världen.</p>