The films of Hayao Miyazaki have been praised world-wide for their strong female characters and their wide range of gender representation. While most of previous research has been focusing on narrative, in particular, characters’ social behaviour therein, or their visual appearance, this thesis aims to understand whether these praised films do challenge the usual gender stereotypes associated with contemporary Japanese society and popular fiction also linguistically. Specifically, it focuses on questions, compliments, and interruptions in a quantitative analysis examining the frequency of tagged language behaviour in female and male main characters. The results show that language behaviour associated with gender stereotypes – not only with regard to the Japanese society but the whole world – can be seen in the analysed films Lupin III: Castle of Cagliostro (1979), Kiki’s Delivery Service (1989), Spirited Away (2001) and Howl’s Moving Castle (2004). For a more complex understanding of the linguistic stereotypes in the films, this thesis argues that further research on the Japanese language and Japanese gender norms would be required. / 宮崎駿の映画は、強い女性の登場人物と幅広いジェンダーの象徴として、世界中で称賛されている。 先行研究の多くは、物語、特に登場人物の社会的行動や容姿に焦点を当てているが、本論文の目的は、 これらの映画が、現代日本社会と人気フィクション作品に関連する通常のジェンダー・ステレオタイ プに、言語面においてどのような関連性があるかを理解することにある。具体的には、相手に質問し たり、相手を褒めたり、相手の会話を遮る時における言葉の選択の仕方に焦点を当て、男女の主人公 における「言葉の選び方の違い」と「その言語選択がどのような状況で頻発に使用されるか」といっ た言語行動の頻発性の違いについて適量分析を用いて調べる。結果は、ジェンダーのステレオタイプ に関連する言語行動は、日本社会に特有のものではなく全世界に共通することが、分析対象とした映 画: 『ルパン三世 カリオストロの城(1979)』、『魔女の宅急便(1989)』、『千と千尋の神隠し (2001)』、『ハウルの動く城(2004)』から確認できた。本論文では、これらの映画における言 語的ステレオタイプをより理解するためには、日本語と日本のジェンダー規範をより深く研究すべき であるとの見解に至った。 / Hayao Miyazaki’s filmer har hyllats världen över för deras starka kvinnliga karaktärer och breda inkludering av könsrepresentation. Medan majoriteten av tidigare forskning har fokuserat på narrativet, i synnerlighet karaktärernas sociala beteende, eller deras utseende, syftar den här kandidatuppsatsen till att förstå huruvida dessa hyllade filmer utmanar de vanliga könsstereotyper associerade med nutida Japan och genrelitteratur även lingvistiskt. Specifikt så fokuserar den på frågor, komplimanger, och avbrytande genom en kvantitativ analys som undersöker frekvensen av utvalda språkliga beteenden hos kvinnliga och manliga huvudkaraktärer. Resultatet visar att språkligt beteende associerat med könsstereotyper – inte endast avgränsat till Japan men för hela världen – kan ses i de analyserade filmerna Slottet i Cagliostro (1979), Kikis expressbud (1989), Spirited Away (2001) och Det levande slottet (2004). För en mer komplex förståelse av de lingvistiska stereotyperna i filmerna, menar den här uppsatsen att det japanska språket och japanska könsnormer bör undersökas vidare.