The purpose of this study is to show how some Swedish teachers in the grades four to six assess the subject of English and what impact the national tests have on teachers’ way of looking at assessments and grades and how teachers are supposed to work with assessment and grading according to the curriculum and the education act. The method of this study has been interviews with principals, teachers and pupils to get as many perspectives of the subject as possible. It has contributed to an interesting content and the end result will be as fundamental as it can be. The findings of this study show that teachers teaching English in Sweden have a great responsibility because of the lack of subject priority and communication between themselves, the government and other authorities in the world of education. They are also in a position of having to further train themselves to get new sources for their teaching and assessment of their students.

Modersmålsundervisningen i svenska skolor präglas av elever från olika årskurser och med vari-erande erfarenheter i modersmålet. Detta ställer krav på modersmålslärare att kunna hantera olika språknivåer som framträder i ett klassrum där elever med olika erfarenheter undervisas. Således är syftet med denna studie att undersöka och analysera hur lärare planerar för att stötta sina elever i ett klassrum där mångfald av språkliga erfarenheter råder såväl som hur olika språknivåer inverkar på upplägget av undervisningen. Utifrån det insamlade empiriska materialet ska praktiknära teoretiska sanningar formuleras med avsikten att vidga förståelsen kring hur modersmålslärares planerade stöttningsstrategier kan optimeras. Studien ämnar sig mer specifikt att undersöka den planerade stöttningen i modersmålslärares undervisning vilket genomförs med hjälp av en sociokulturell utgångspunkt samt utifrån Hammonds och Gibbons (2005) teoretiska modell om planerad språklig stöttning. För insamlingen av det empiriska materialet har kvalitativa undersökningsmetoder bestående av intervjuer, klassrumsobservationer och kompletterande reflektionssamtal genomförts med tre modersmålslärare. Resultaten visar att samtliga av lärarnas modersmålsundervisning är utformad på ett sätt som till en stor del är i linje med Hammonds och Gibbons (2005) stöttningsmodell på makronivå men med vissa avvikelser. Utifrån de generella teoretiska sanningar som har lyfts upp bör modersmålslärare göra sina elever kunskapsförtrogna med ämnesinnehållet, framför allt genom transspråkande. Samtidigt bör modersmålslärare intensifiera undervisningen och arbetsuppgifterna på ett sätt som korrelerar med elevernas utvecklingszoner och stöttningsbehov. Ytterligare bör modersmålslärare lägga vikt på att kontextualisera ämnesinnehållet i sin undervisning samt öppna upp för kamrat-stöttning. Således är det betydande att modersmålslärare har kännedom om hur sina elever lär sig för att lyckas med stöttningsarbetet i sin undervisning. För att språkligt stötta sina elever kan modersmålslärare även behöva anpassa sina grupperingar i förhållande till de språknivåskillnader som finns i ett klassrum.