Syftet med denna studie är att undersöka vilka insatser som kan erbjudas för kvinnor som blivit utsatta för sexuellt våld inom en kommun i norra Sverige. Vidare undersöker studien hur olika verksamheter samverkar kring sexuellt våld samt eventuella utvecklingsmöjligheter. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer med verksamheter som arbetar med kvinnor som blivit utsatta för sexuellt våld. Intervjuerna har sedan analyserats med analysmetoden grounded theory. Slutsatserna som framkommer i denna studie är att det finns samstämmighet bland informanterna om att det råder en generellt god samverkan. Det framkommer även att det finns utvecklingsmöjligheter i kommunikationen mellan informanternas verksamheter men även utveckling för gemensamma riktlinjer och styrdokument i arbetet med sexuellt våld.

Föreliggande studies syfte är att undersöka hur socialsekreterare i tre olika kommuner i Örebro län beskriver arbetet med barn samt deras familjer under en pågående förundersökning då barnet misstänks vara utsatt för våld av sin vårdnadshavare. I den svenska lagstiftningen och i nationella riktlinjer regleras socialtjänstens omfattande ansvar för barn, brottsoffer och deras närstående. Tidigare forskning visar att om barn som utsätts för våld inte får adekvat stöd kan det leda till negativa konsekvenser på flera områden. Föreliggande studie baseras på fem kvalitativa semistrukturerade intervjuer med socialsekreterarna, och intervjuerna utgick från en vinjett. Insamlad data analyseras med stöd av systemteori, kristeori och begreppet handlingsutrymme. En slutsats som framkommer av studien är att faktorer såsom kommunens resurser och socialsekreterarens erfarenhet påverkar valet av insats. Socialsekreterarna visar sig även vara osäkra på vad de får eller inte får göra på grund av förundersökningssekretessen. En annan slutsats är vikten av information till den berörda familjen, för att genom detta minska risken för ytterligare utsatthet. Utifrån studien kan förstås att socialsekreterare har olika personliga och strukturella förutsättningar för att bedriva sitt arbete med familjerna, men att de med vissa enkla medel kan ge adekvat stöd vid behov.

Syftet med studien är att ta reda på de bidragande faktorerna för etableringen av afghanska ensamkommande barn i det svenska samhället och därmed bidra till kunskapsutveckling om målgruppens behov hos yrkespersoner som kommer i kontakt med dessa barn. En kvalitativ metod har applicerats på studien. Studiens frågeställningar har besvarats med semistrukturerade intervjuer av åtta etablerade respondenter som har kommit som ensamkommande barn till Sverige. Utifrån tidigare forskning som handlar om ensamkommande barn och de tre teorierna systemteori, KASAM och Bourdieus fyra kapitalformer, har studiens material analyserats. Studien visar att myndigheternas insatser och stöd har varit uppskattade och betydelsefulla hos ensamkommande barn i deras etableringsprocess. Det framkommer att en kombination av flera yrkespersoners stöd och insatser, exempelvis av socialsekreterare, lärare, boendepersonal, vuxna volontärer, vänner, god man och kontaktperson, har spelat stor roll i ungdomarnas etablering. Studien visar därtill att några centrala faktorer såsom uppehållstillstånd, skapande av sociala nätverk, språkkunskap och yrkespersoners genuina intresse och engagemang att stötta dessa ungdomar, har varit avgörande för dessa ensamkommande barn att komma in i det svenska samhället. Det visas tydligt i studien att ungdomarnas egna ambitioner, drivkrafter, styrka, strategier, vilja och att målmedvetenhet har varit väsentliga i deras etablering. / The purpose of this study is to identify the contributing factors for the establishment of afghan unaccompanied children in Swedish society and thereby contribute to increasing knowledge among professionals who come into contact with this group. A qualitative method has been applied in the study and eight established participants who arrived as unaccompanied children to Sweden have been interviewed through semi-structured interviews. The results have been analysed based on some previous national and international researches on unaccompanied children and also on three theories: system theory, KASAM and Bourdeius' four forms of capital. The study shows that the efforts and support of the authorities have been significant and appreciated by unaccompanied minors in their establishment process. The study also declares that the participation of several professionals, for instance social workers, teachers, housing staff, volunteering adults, friends, gaurdian and contact person have played a major role in the young people’s establishment. Furthermore, the study shows that some central factors such as a residence permit, to have social networks, knowledge of the Swedish language and the extra support from the people involved have been essential for getting into the Swedish society. It is clearly shown in the study that the young peoples’ own ambitions, self motivation, struggles, own strategies, and being purposeful have been essential in their establishment.