Proefschrift Rijksuniversiteit Groningen. / Datum laatste controle: 23-02-1998. Lit. opg. - Index. - Met een samenvatting in het Engels.

Proefschrift Maastricht. / Onderzoek uitgevoerd in opdracht van de (voormalige) Stuurgroep Onderzoek Ouderwordende Mens (SOOM) en het Ministerie van Welzijn, Volksgezondheid en Cultuur. Lit. op.: p. 293-305. - Met samenvatting in het Engels.

Tevens Proefschrift Erasmus Universiteit. / Bibliogr.: p. 223-232. - Reg. - Met samenvatting in het Engels.

Den smarta staden är ett koncept som har utvecklats genom olika sociala, ekonomiska och teknologiska drivkrafter. De senaste årens teknologiska framsteg som skett har möjliggjort för smarta städer att gå från en framtidsutopi till verklighet. Viktiga trender och utmaningar för samhällen kring urbanisering och klimatförändringar parallellt med den snabba tekniska och digitala utvecklingen har resulterat i en starkt växande trend kring smarta städer. En smart stad kan omfatta olika dimensioner såsom hållbarhet, smart styrning och politik, social inkludering, livskvalitet, ekonomisk utveckling, samverkan och delaktighet. Trots att det inte finns en entydig definition av vad en smart stad är, utgör digitaliseringen en gemensam nämnare. Fysisk planering och smarta städer är intimt kopplade då fysisk planering spelar en central roll i att utveckla och forma smarta stadsområden. Genom att integrera digitalisering, teknik och innovativa lösningar i den fysiska planeringen kan man skapa städer som är effektiva, hållbara och livskraftiga. Detta examensarbete är en studie av hur konceptet "smart stad" tillämpas i den fysiska planeringen och hur politiska visioner och mål omsätts till praktiskt handling inom den fysiska planeringen. Arbetet grundas på ett teoretiskt ramverk framtaget ur befintlig forskning kring ämnet smart stad. Detta är en fallstudie som grundar sig i ett specifikt fall. Kommunala dokument har undersökts och analyserats med hjälp av kvalitativ textanalys som metod. Studien resulterade i hur konceptet "smarta städer" har tillämpats inom följande aspekter: helhetsperspektiv, anpassning till platsens kontext, samverkan och delaktighet. Från detta har slutsatser kunnat dras för hur städer arbetar med konceptet smart stad inom den fysiska planeringen.

No description available.

Syfte: Syftet med denna studie var att jämföra hälsotillstånd bland äldre människor bosatta på särskilt boende i glesbygd respektive stad. Bakgrund: Världens befolkning förväntas öka kraftigt samtidigt som vi lever längre. Detta ställer i sin tur höga krav på hälso- och sjukvården. Det finns skillnader i tillgänglighet och möjlighet till vård i glesbygd och stad trots Hälso- och sjukvårdslagens förordning om jämlik vård. Det förekommer bristfällig forskning gällande äldres hälsa på särskilda boenden i glesbygd och i stad. Med hänsyn till den förväntade befolkningsutvecklingen som tenderar i fler äldre och fler multisjuka är det av vikt att ta reda på vad som är hälsa för denna grupp, för att kunna utveckla en god äldreomsorg i takt med samhällsutvecklingen. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie genomfördes under en vecka i maj 2013. Äldre (n=1544) boende på särskilt boende i glesbygd och i stad blev skattade av vårdpersonal. Multi-Dimensional Dementia Assessment Scale användes som instrument i studien och det insamlade materialet analyserades i SPSS Statistics. Resultat: Resultatet visade på skillnader i de äldres hälsotillstånd beroende på om de var bosatta på särskilt boende i glesbygd eller i stad. I glesbygd hade de äldre en lägre grad av kognitiv svikt, högre ADL-förmåga, fick oftare besök och var oftare utomhus självständigt. I glesbygd förekom mer smärta och de tenderade till att vara mer förstoppade. I stad hade en högre andel fått en läkemedelsgenomgång senaste året och fler hade egna tänder jämfört med i glesbygd. I stad förekom begränsningsåtgärd i form av sänggrindar oftare, fler hade sväljsvårigheter och fler var i behov av hjälp av vårdpersonal på morgonen. Av vårdpersonal skattades den psykiska vårdtyngden som högre i stad jämfört med i glesbygd, däremot sågs ingen skillnad gällande den fysiska vårdtyngden. Konklusion: Resultatet visar att det skiljer sig gällande hälsostatus bland äldre vid särskilda boenden i glesbygd och stad, och det fanns både positiva och negativa aspekter bland de äldre både i glesbygd och i stad. Vidare forskning inom området är av vikt för att utforska vad som orsakar dessa skillnader, och på vilka sätt distriktssköterskor kan lära av varandra och implementera nya arbetssätt i sitt arbete på särskilda boenden.

No description available.

No description available.

Min uppsats handlar om Woody Allens skildring av staden. Det är inte New York denna uppsats handlar om, utan om de europeiska storstäderna London, Barcelona, Paris och Rom. I dessa städer har Woody Allen spelat in fem filmer. Dessa filmer är Match Point (2006), Scoop (2007), Vicky Cristina Barcelona (2008), Midnight in Paris (2011) och To Rome With Love (2012). Det ryktas även att hans nästa filmprojekt kommer att utspela sig i en europeisk storstad.  Varje film visar utvalda sidor av respektive stad. Allen väljer att visa utvalda sidor av staden, som utgör vilket uttryck staden ger till filmens berättande. Därav får åskådaren motsvarande intryck av hur Woody Allen ser på staden. Exempelvis handlar dessa val om hur filmen kartlägger staden, hur karaktären förändrar sina åsikter när den befinner sig i staden, och hur moraliska imperativ i storstadsturism framkommer genom filmen. Allen har nämligen använt sig både av ikoniska byggnader som indikerar respektive stad, som Eiffeltornet för Paris, men samtidigt visat mindre kända miljöer av respektive stad. Han har med andra ord varvat klichéklassade stadsvyer med mer personliga vyer av andra, mindre kända, delar av respektive stad.                       Trots att de första filmerna Match Point (2006) och Scoop (2007), som utspelas i London, inte nödvändigtvis handlar om turism, handlar de ändå om en amerikanska som besöker en icke-amerikansk stad, på andra sidan Atlanten. Samtliga filmer jag undersöker i denna uppsats handlar om olika typer av amerikaner som besöker europeiska städer. På olika sätt påverkas nämligen dessa amerikaner av respektive stad. Dessa sätt jämförs med hur med 1920-talets stadssymfonier och 1950-talets ”runaway romances”. I urvalda filmer från 1950-talet fungerade nämligen Europa som en tillflyktsort för amerikaner som ville hitta sitt jag och inleda affärer. Jag har kommit fram till att identitetssökande och otrohet i Woody Allens filmer är mer legitimerade än det var på 1950-talet. Dessutom liknar Allens Parisfilm och Romfilm stadssymfonier från 1920-talet. Dessa filmtrender från 1900-talets första hälft hänger då ihop med Allens filmer från 2000-talet. Detta förklaras i en djupgående närläsning av Woody Allens sätt att skildra europeiska städer. I denna analys dissekeras turistbegreppet, hur den skiljer sig från resenärsbegreppet och hur tiden har förändrat hur amerikanska turisterna förhåller sig till respektive stad och invånarna i respektive stad.

No description available.