Inledning. Stora klimatförändringar och ekonomiska kriser har allt tydligare börjat peka mot att det behövs ett nytt hållbart tankesätt i hur vi lever, driver företag och vad vi lämnar efter oss till nästa generation. I Sverige har framförallt miljödebatten tillsammans med ett förändrat samhällsklimat skiftat synen på långsiktighet, till att idag utgöra en viktig del i de flesta företags långsiktiga strategier. Emellertid har tidigare forskning visat att utan en statlig hänsyn kommer de mer avancerade utmaningar som företagen ställs inför att förbli underutvecklade. Den svenska staten som är en betydlig företagsägare har sökt hålla sig i framkant genom att tidigt främja sådant arbete inom sina företag. 2008 infördes en obligatorisk redovisning av hållbarhetsansvar förstatliga bolag enligt en internationell standard, -GRI. Ett av syftena med detta var även att främja transparens i de statliga bolagens arbete med hållbarhet samt en transparent redovisning av detta arbete. Enligt den tidigare forskningen är transparens ett vitalt villkor för hållbarhetsarbete och utgör ett krav för de statliga bolagen. Syfte. Uppsatsens syfte är att undersöka vilken betydelse kravet på transparens har för utvecklingen av hållbarhetsarbetet i de statligt ägda bolagen samt hur väl bolagens och statens uppfattning av begreppet transparens stämmer överens. Metod. Det är en kvalitativ flerfallstudie som baserar sig på sex djupa intervjuer, varav fem av dem avser de statliga bolagen och en intervju med näringsdepartement. Även en genomgång avde års-och hållbarhetsredovisningar som är tillgängliga på bolagens hemsidor har gjorts för att se hur redovisning av hållbarhetsansvaret har förändrats under åren. Slutsatser. Transparens är en av grundpelarna i allt hållbarhetsarbete. Transparens innebär att vara öppna och ärliga, redovisa sina resultat oavsett utfall, samt våga tala om sina risker och hur dessa hanteras. Uppfattningen som den svenska staten och de statliga bolagen har angående transparens och dess betydelse för hållbarhetsarbete stämmer till en hög grad överens och skiljer sig mest i den rollen som GRI:sriktlinjer spelar för transparens kvalité. Genom ett krav på extern granskning och en obligatorisk redovisning enligt GRI, ägardialoger samt statens egna hållbarhetsanalyser, säkerställer den svenska staten en god och jämn nivå på transparent hållbarhetsarbete hos de statliga bolagen. Tack vare GRI:s G4 fokus på väsentlighet och dialog med intressenter, säkerställer en robust transparens förtroendet för företagen och utgör ramen för en bra hållbarhetsredovisning. Det finns dock en del svårigheter med transparens och GRI, förknippade till delvis bristfälliga indikatorer samt avsaknaden av utarbetad praxis och rutiner för hållbarhetsredovisning enligt GRI. / Background. Big climate change and economical crises have ever more clearly showed the need for a new sustainable way of thinking, on how we live our lives, run our companies and what we leave for the next generation. In Sweden the environmental debate has combined with a changed social atmosphere shifted public opinion in sustainability, to what is today an integral part inthe long term strategy of most companies. However, earlier research has shown that without government consideration, the more advanced challenges will remain unanswered. The Swedish government is a major shareholder and owner of several companies and has sought to remain in the advantaged by favoring that kind of work within there companies. In 2008 a law was passed which made obligatory thesustainability reporting inaccordanceto a international framework, -GRI. One of the primary purposes of this was toenforce transparency in the sustainability work of government owned companies and a transparent accountingof that work. According to theearlier research, transparency is a vital part of sustainability work and constitutes an absolute condition on the government owned companies. Purpose. The purpose of this thesis is to research what meaning the term transparency has for the development the sustainability work in governmentally owned companies as well as how well the interpretation of the term transparency correlate with that of the government. Methodology. This is a qualitative case study, based on six in depth interviews, five of whichare regarding government owned companies and one is with the ministry of enterprise and innovation. A study of the financial statements and sustainability reporting available on the company webpages has been made to determine how this sustainability reporting has changed over time. Conclusions. Transparency constitutes part of the foundation in all sustainability work.Transparency means to be open and honest, to report your results no matter the outcome, and to dare talk about risks and how they are managed. The perception that the Swedish government and state owned companies have regarding transparency and its importance for the sustainability work is in the same line and differ mostly in what role the GRI plays for transparency. Through the condition of external audit, a mandatory reporting in accordance to GRI, owners dialogue, and the governments own sustainability-analysis, ensures a high sustained level of transparent sustainability-work of the governmentally owned companies. Because of the focus of GRI:s G4 on the essential elements and dialogue with stakeholders, transparency create trust in the governmentally owned companies, and constitutes the framework for a good level of sustainability-reporting. There are however a few difficulties with transparency and GRI, associated with flawed indicators or the lack of a working precedence and any set of routine for sustainable reporting according to GRI.

Omvandlingar, såsom den digitala revolutionen, IT-utvecklingen och internationell integration i form av t ex EU har utmanat såväl företagande som politik och satt etablerade teorier och modeller om företagande och politik på prov. En longitudinell studie av Televerkets/Telias strategiska utveckling, med speciell inriktning på Televerkets/Telias interorganisatoriska strategier, telepolitikens framväxt samt den allmänna politikens utveckling sedan 1960-talet visar att: Företagande och politik är beroende av varandra även när de strävar mot oberoende. Det finns skillnader mellan hur statligt ägda företag och privatägda företag hanterar förhållandet mellan företagande och politik. Studien identifierar strategiska och politiska faser och analyser hur dessa påverkar förutsättningarna för strategiskt handlande. / Diss. Stockholm : Handelshögsk.

Le droit public des biens est en pleine mutation. Les mouvements affectent principalement la définition de lapropriété publique et celle du domaine public. Au cœur de ces notions se trouve l’affectation des biens à l’utilitépublique. En effet, cette dernière est directement liée au domaine public puisqu’elle constitue un critère dereconnaissance de l’appartenance d’un bien au domaine public. Le premier remède à la crise fut l’adoption de laréforme législative de 2006 aboutissant au Code général de la propriété des personnes publiques.L’affectation est relativement mise en avant au sein de ce Code. La réforme demeure, cependant, superficielle. Eneffet, une logique différente de celle de la propriété aurait dû prévaloir pour résoudre les enjeux majeurs de cettecrise. C’est en démontrant que la notion d’affectation, autonome par rapport à celle de la propriété publique, doitrester un élément fondamental de reconnaissance du domaine public, ce dernier devant être réduit à l’essentiel. Mais,elle doit surtout conduire, une fois libérée du critère organique, à une meilleure valorisation des propriétés publiques.Aujourd’hui, des biens affectés à l’utilité publique appartiennent à des personnes privées. Ils ne font certes pluspartie du domaine public mais demeurent pourtant soumis à l’application d’un régime juridique protecteur,assimilable aux règles de la domanialité publique.In fine, la protection de l’affectation s’envisage en dehors de la propriété publique, tout en conciliant la satisfactionde l’intérêt général avec les impératifs économiques. / The public law of the properties is in full transformation. The movements affect mainly the definition of the publicproperty and that of the public domain. In the heart of these notions is the affectation of the properties in the publicutility. Indeed, this last one is directly bound to the public domain. The first remedy in the crisis was the adoption ofthe legislative reform of 2006 ending in the general Code of the property of the public persons.The affectation is relatively emphasis within this Code. The reform remains, however, superficial. Indeed, a logicdifferent from that of the property should have prevailed to resolve the major stakes in this crisis. Whiledemonstrating the notion of affectation, autonomous with regard to that of the public property, has to remain afundamental element of recognition of the public domain, this last one that must be reduced to the main part. But, itespecially has to lead, once freed from the organic criterion, in a better valuation of the public properties.Today, properties allocated to the public utility belong to private persons. They are not certainly a part any more ofthe public domain but remain nevertheless subdued with care of a protective legal regime, comparable to the rules ofthe public domaniality.At the end, the protection of the affectation envisages except the public property, while reconciling the satisfactionof the general interest with the economic imperatives.