<p>Enligt teorin om öppen ränteparitet (UIP) ska den förväntade nominella växelkursförändringen motsvara räntedifferensen mellan två länder. I själva verket visar de flesta studier att teorin inte håller och att det förekommer ett signifikant negativt samband mellan variablerna istället för det positiva sambandet som följer av teorin (Froot&Thaler 1990, McCallum 1994). Även i denna uppsats konstateras ett negativt samband, vilket innebär att UIP kan förkastas för Sverige och USA under perioden 1994:1-2006:2. En amerikansk investerare som köper svenska statsskuldväxlar får således förutom en högre ränta även avkastning i form av en apprecierande växelkurs. I uppsatsen undersöks om avvikelsen från teorin kan förklaras utifrån förekomsten av en riskpremie för det mindre landet Sverige. Genom att använda den statistiska metoden GARCH-M kan det konstateras att växelkursens avkastning påverkas av dess volatilitet och således har effekt på avvikelsen från UIP. Tecknet för sambandet är dock felaktigt utifrån definitionen av en riskpremie. Det kan dock konstateras att det förekommer en riskpremie för Sverige som påverkas av inflationsdifferensen och statsskuldsdifferensen mellan länderna.</p>

Enligt teorin om öppen ränteparitet (UIP) ska den förväntade nominella växelkursförändringen motsvara räntedifferensen mellan två länder. I själva verket visar de flesta studier att teorin inte håller och att det förekommer ett signifikant negativt samband mellan variablerna istället för det positiva sambandet som följer av teorin (Froot&amp;Thaler 1990, McCallum 1994). Även i denna uppsats konstateras ett negativt samband, vilket innebär att UIP kan förkastas för Sverige och USA under perioden 1994:1-2006:2. En amerikansk investerare som köper svenska statsskuldväxlar får således förutom en högre ränta även avkastning i form av en apprecierande växelkurs. I uppsatsen undersöks om avvikelsen från teorin kan förklaras utifrån förekomsten av en riskpremie för det mindre landet Sverige. Genom att använda den statistiska metoden GARCH-M kan det konstateras att växelkursens avkastning påverkas av dess volatilitet och således har effekt på avvikelsen från UIP. Tecknet för sambandet är dock felaktigt utifrån definitionen av en riskpremie. Det kan dock konstateras att det förekommer en riskpremie för Sverige som påverkas av inflationsdifferensen och statsskuldsdifferensen mellan länderna.