Forskare har under de senaste decennierna försökt finna förklaringar kring den finansiella gåta, känd som the forward premium puzzel, som har visat sig på valutamarknaden. Denna finansiella gåta har skapats då forskare sett statistiska avvikelserna från det öppna ränteparitetet (UIP) på valutamarknaden. UIP förutsätter att det inte ska finnas någon skillnad i avkastning mellan att hålla kapital i olika valutor, vilket empiriskt har visat sig inte stämmer. Detta misslyckande har tagits som bevis för att valutamarknaden är ineffektiv och att valutaspekulerare kan erhålla en överavkastning.  Syftet med studien har varit att genom ett lönsamhetstest, med SEK som grundvaluta, undersöka huruvida valutamarknaden har varit effektiv under åren 1997-2012. Studien utgår från en deduktiv forskningsansats där den teoretiska grunden utgörs av den effektiva marknadshypotesen. Den kvantitativa forskningsmetoden bygger på uppgifter från Datastream om valutors utveckling mellan åren 1997-2012. Vår regression visade på att tio utav tolv valutapar återspeglade the forward premium puzzel. Vid ett lönsamhetstest utan transaktionskostnader sjönk siffran till sju av tolv valutapar. Denna siffra sjönk ytterligare då bara ett av tolv valutapar kunde visa på att det skulle kunna vara möjligt att generera en överavkastning på valutamarknaden när transaktionskostnader inkluderades i lönsamhetstestet.

In most of the empirical research about the uncovered interest rate parity (UIP), estimation of the condition at short horizons rejects this theoretical proposition and presents just opposite outcome, while estimation at long horizons reports more consistent results with the proposition. Based on the belief that permanent components may convey more information in the UIP condition, we adopt in this thesis the permanent-transitory decomposition approach introduced by Gonzalo and Granger (1995) to estimate the common long memory components of interest rates and that of exchange rate. We then re-evaluate the UIP condition using the decomposed permanent and transitory parts, respectively. Our results reinforce the stylized facts existing in the literature, while it remains to be answered why empirical evidence does not favor the UIP condition. / In most of the empirical research about the uncovered interest rate parity (UIP), estimation of the condition at short horizons rejects this theoretical proposition and presents just opposite outcome, while estimation at long horizons reports more consistent results with the proposition. Based on the belief that permanent components may convey more information in the UIP condition, we adopt in this thesis the permanent-transitory decomposition approach introduced by Gonzalo and Granger (1995) to estimate the common long memory components of interest rates and that of exchange rate. We then re-evaluate the UIP condition using the decomposed permanent and transitory parts, respectively. Our results reinforce the stylized facts existing in the literature, while it remains to be answered why empirical evidence does not favor the UIP condition.

<p>Enligt teorin om öppen ränteparitet (UIP) ska den förväntade nominella växelkursförändringen motsvara räntedifferensen mellan två länder. I själva verket visar de flesta studier att teorin inte håller och att det förekommer ett signifikant negativt samband mellan variablerna istället för det positiva sambandet som följer av teorin (Froot&Thaler 1990, McCallum 1994). Även i denna uppsats konstateras ett negativt samband, vilket innebär att UIP kan förkastas för Sverige och USA under perioden 1994:1-2006:2. En amerikansk investerare som köper svenska statsskuldväxlar får således förutom en högre ränta även avkastning i form av en apprecierande växelkurs. I uppsatsen undersöks om avvikelsen från teorin kan förklaras utifrån förekomsten av en riskpremie för det mindre landet Sverige. Genom att använda den statistiska metoden GARCH-M kan det konstateras att växelkursens avkastning påverkas av dess volatilitet och således har effekt på avvikelsen från UIP. Tecknet för sambandet är dock felaktigt utifrån definitionen av en riskpremie. Det kan dock konstateras att det förekommer en riskpremie för Sverige som påverkas av inflationsdifferensen och statsskuldsdifferensen mellan länderna.</p>

Enligt teorin om öppen ränteparitet (UIP) ska den förväntade nominella växelkursförändringen motsvara räntedifferensen mellan två länder. I själva verket visar de flesta studier att teorin inte håller och att det förekommer ett signifikant negativt samband mellan variablerna istället för det positiva sambandet som följer av teorin (Froot&amp;Thaler 1990, McCallum 1994). Även i denna uppsats konstateras ett negativt samband, vilket innebär att UIP kan förkastas för Sverige och USA under perioden 1994:1-2006:2. En amerikansk investerare som köper svenska statsskuldväxlar får således förutom en högre ränta även avkastning i form av en apprecierande växelkurs. I uppsatsen undersöks om avvikelsen från teorin kan förklaras utifrån förekomsten av en riskpremie för det mindre landet Sverige. Genom att använda den statistiska metoden GARCH-M kan det konstateras att växelkursens avkastning påverkas av dess volatilitet och således har effekt på avvikelsen från UIP. Tecknet för sambandet är dock felaktigt utifrån definitionen av en riskpremie. Det kan dock konstateras att det förekommer en riskpremie för Sverige som påverkas av inflationsdifferensen och statsskuldsdifferensen mellan länderna.

This study creates a model to predict short-term exchange rates as a combination of the relative purchasing power parity model (Grossman and Simpson 2011) and the interest power parity model. I then use the statistical techniques ARMA and GARCH to account for the variance of the terms. Previous works considered the effects of these models individually, but mine consider them in unison. I consider both in-sample and out-of-sample tests. I use data on five major exchange rates (JPY/USD, CAD/USD, CHF/USD, GBP/USD, and AUD/USD) sampled at a monthly frequency from 1989-2013. My model statistically significantly predicts these exchange rates over the January 2012 to January 2013 period.

The subject of this thesis is to study the existing development toolchain for the microprocessor LPC23xx in course MPOA. Main goal is to explore the feasibility of new development toolchain, based on the GCC. The outcomes of this thesis are demo applications with the microprocessor LPC2378 and the GCC. Parts of the outputs are also tutorials for the students, how to implement these demo applications. The demos include basic applications, RTOS and Ethernet

[pt] O presente trabalho visa verificar a operação de carry trade. A lucratividade desta operação é observada quando a diferença de taxa de juros entre os dois países em análise é maior que a variação cambial do período. A verificação da operação, conforme literatura do tema, é realizada através do modelo de paridade descoberta de taxa de juros (PDTJ). A rejeição do modelo, vista através de regressão, possibilita a aceitação da lucratividade da operação. Este estudo, portanto, analisa esta operação entre o Brasil, país de alta taxa de juros e Estados Unidos, país de baixa taxa de juros. Ademais, o estudo visa analisar a operação em um momento de instabilidade econômica, período de 2005 a 2016, no qual consta a crise de 2008 que impactou fortemente as duas economias. / [en] The present work aims to check the carry trade operation. The profitability of this operation is observed when the interest rate difference between the two countries under analysis is greater than the exchange variation for the same period. The literature of carry trade is verified through the uncovered interest rate parity model (UIP). Rejection of the model, performed through regression, makes it possible to accept the profitability of the operation. This study, therefore, analyzes this operation between Brazil, a country with high interest rates and the United States, a country with low interest rates. In addition, the study aims to analyze the operation in a time of economic instability, from 2005 to2016, which includes the crisis of 2008 that strongly impacted the two economies.

Ett flertal teorier försöker förklara de starka fluktuationer växelkurser under rörlig regim uppvisar vid monetära policychocker. En av dessa teorier, Rüdiger Dornbusch:s överreaktionsmodell, menar att fluktuationer kan förklaras av skillnader i den tid varurespektive kapitalmarknaden behöver för att anpassa sig till det förändrade penningutbudet. Denna studie avser utreda modellens empiriska förklaringsförmåga genom att applicera den på fallet Schweiz 2015, där en stor och oväntad centralbanksåtgärd skapade kraftiga reaktioner på valutamarknaden. Genom ett t-test testas den potentiella överreaktionens signifikans. T-statistikan påvisar starkt stöd för att växelkursen rör sig i enlighet med Dornbusch:s modell. Diverse känslighetstester genomförs, om vilket samtliga vidimerar resultaten.

International Fisher Effect (IFE) is a theory in international finance which asserts that the spot exchange rate between countries should move in opposite direction with the interest rate differential between these countries. The aim of this thesis is to analyze whether differences in nominal interest rates between countries and the movement of spot exchange rates between their currencies tend to move together over the long run. The presence of IFE is tested among the G-5 countries and Turkey for the period from 1985:1 to 2007:12. The long run relationship is estimated with the Johansen co-integration method and supportive evidence is found for all country pairs. Individually modeled equations are further tested with the Dynamic SUR method. Those DSUR equations that include the Turkish currency provide supportive evidence for IFE that higher interest rates in favor of Turkey would cause depreciation of the Turkish Lira. The magnitude of the effect is found to be lower than expected which indicates that there might be other factors in economy, such as inflation rates, that affect the exchange rate movements.

After two world wars, the West European Economy goes through serious recession. Through the cold war, the representatives of west European countries, German and France, feel that they must cooperate. Hence, by the bases of economic co-operations, the West Europe starts to integrate their resources and political alliances. From the ¡§Economic Community (EC)¡¨ to ¡§Economic and Monetary Union (EMU)¡¨, most West European countries go through several obstacles, like the Collapse of Bretton Woods System in 1971 and the European Crisis in 1992,¡K¡K, etc. Finally, in 1th, Jan., 1999, 11 countries of European Union establish EMU and expect to take Euro as their single currency formally in 2002. They also establish European Central Bank (ECB) to execute the Euro zone¡¦s single monetary policy. The status of Euro after 1th Jan., 1999 is the purpose of this study. This article tries to use the Exchange Rate decision theories, Purchasing Power Parity (PPP) and Interest Rate parity (IRP), to investigate the relationship between Euro and USD. From several statistical empirical tests, it reveals that the trends of Euro couldn¡¦t correspond with the theoretical wants, ie PPP and IRP can¡¦t catch the trends of Euro. By the outcome of ¡§Sign Test¡¨ and ¡§Wilcoxon Sign-Rank Test¡¨, it can be found obviously that the Euro indeed is undervalued from the establishment to Apr., 2000 if we don¡¦t take the transaction costs into account. As a result of the outcome of empirical finds, the article starts to investigate the reasons why the theoretical values from exchange rate decision theories are not equal with real ones. One is that if the empirical models ignore some important factors which lead to the biases of models¡Fthe other is if Euro is undervalued during this observation periods. From the economic macro-environmental analyses, the article can infer that because of the Kosov Wars, Russian economic reform problems, the increase of short interest rate gap between USD and Euro, the different economic reform paces among member countries of EMU,¡K¡K, etc. result in the main factors of the weak currency - Euro.