Uppsatsen analyserar böckerna Sagan om Sune och Sune - tjejtjusarmästaren, båda skrivna av Anders Jacobsson och Sören Olsson. I Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 framgår det att Sveriges skolor ska arbeta för att motverka traditionella könsmönster samt arbeta med normer och värderingar. Trots det visar forskning på att skolan inte är en könsneutral institution utan att både genus och stereotyper skapas och upprätthålls i verksamheterna. Forskning visar även på att lärare i många fall inte reflekterar över de värderingar som förmedlas i barnlitteratur. Utifrån det är syftet med analysen att undersöka vilka värderingar som framkommer i böcker om Sune samt om det skett någon förändring över tid mellan de analyserade böckerna. Metoden som uppsatsen bygger på är en textanalys som inriktar sig på hur karaktärerna i respektive bok beskrivs och framställs utifrån ett genusperspektiv. Analysen visar på att det inte har skett några större förändringar mellan böckerna utan att de följer samma mönster och tematik. Normerna som förmedlas går att se utifrån två perspektiv. Dels på så sätt att de upplevs aningen överdrivna och humoristiska, men även att karaktärerna i stort sätt till punkt och pricka överensstämmer med det forskning framlägger som stereotypiskt för pojkar och flickor. Huvudpersonen Sune följer däremot inte stereotypen för pojkar. Därmed både förstärker och bryter böckerna de traditionella könsmönstren. Förstärker på så sätt att de flesta karaktärerna följer det traditionella könsmönstren men bryter då huvudpersonen inte följer mönstret. Slutsatsen blir att användandet av böckerna i skolan inte går i linje med Sveriges skolors bestämmelse om att motverka traditionella könsmönster. Däremot skulle böckerna kunna användas som ett diskussionsunderlag för att diskutera aktuella ämnen, såsom genus, normer och att våga visa vem man är.