Detta är en fenomenologisk studie där jag med utgångspunkt i ett socialpsykologiskt perspektiv undersöker hur känslor av skam och stolthet kommer till uttryck i utsagor om självbild. Mitt material utgörs av fokusgruppsintervjuer där enhetschefer i Stockholms Stad utvärderar sitt deltagande i grupphandledning ur ett ledarskapsperspektiv. Materialet är en del i ett större forskningsprojekt kallat Stockholmsprojektet där Kompetensfonden, Riddarfjärden AB och Karolinska Institutet samarbetade. Mitt teoretiska ramverk har ett sociologiskt perspektiv med teorier kring social interaktion, sociala band och system. För att öka förståelsen av chefers ”inre” perspektiv har jag utifrån transkriberade fokusgruppssamtal, som handlar om erfarenhet av deltagande i chefsgruppshandledning, undersökt hur chefer uttrycker vad som format förändrad självbild och påverkat deras växande i sitt ledarskap. Jag finner att det uttrycks väldigt lite kring rent praktisk lärdom. Utsagorna rör sig mer kring det ”inre ledarskapet” och uttrycker stärkt självbild. Utsagorna är i resultat- och analysdelen redovisade utifrån jämlikhetsperspektiv, gruppinteraktion, personlig reflektion och personlig utveckling. Känslor av harmoni, erkännande, trygghet, trevnad uttrycks. De sociala banden har i gruppen stärkts och autentiska möten har uppstått. En direkt känsla av att inte vara värderad utan bekräftad som den man är uttrycks på olika sätt. Trots brister vågar cheferna blotta sig för den andre och erkänna behov av förändring. Utsagorna beskriver ökad medvetenhet om de olika arenorna där de verkar och en förändrad position. Ett vanligt tema bland utsagorna handlar om att man inte är ensam om tillkortakommanden. De problem man ventilerade hade också andra och det gav mod. Gruppen skapar den harmoni och tillit som är nödvändig för att gemensamt utmana föreställningar, varandra och sig själv. Att höra andra chefer tala om sin verksamhet gör skillnad. Av de utsagor som beskrev förändrad självbild så återfanns känslor inom ”stolthetsfamiljen”, men ingen ur ”skamfamiljen”. ”Bilden” av den kompetente chefen konstrueras, dekonstrueras och konstrueras i handledningssituationen genom hur de formulerar sig språkligt kring sitt eget växande. Utifrån det som framkommit i resultat- och analysdelen har jag slutligen funnit fem kompetenskategorier utifrån hur chefer uttrycker vad de tycker är viktigt i rollen som ledare: trygghet, självinsikt, emotionell medvetenhet, ”Jag duger i mina och i dina ögon” och självförtroende. Att vara kompetent handlar i stort om att bli medveten om sig själv vilket stärker den personliga utvecklingen och ökar självförtroendet. / In order to enhance the common understanding of the ‘inner perspective’ of improved leadership, this thesis explores how executives within Stockholm Stad have evaluated their own engagement in the group-based coaching sessions organized within the scope of the research project ‘Stockholmsprojektet’. Empirically, the study rests on these transcribed discussions from various focus groups dealing with issues of leadership. Based on a social, psychological and phenomenological perspective, the author seeks to identify what the executives describe to have caused a transformed self-image and how such a transformation in turn has influenced an improvement of their leadership skills. While building on systems theory and theories on social interaction and social bonds, the study particularly seeks to explore how the executives’ expressions of self-image reflect feelings of pride and shame. In short, the analysis manifests that the ‘inner perspective’ of leadership is crucial. For the participants, group-based coaching could bring on feelings of being truly acknowledged and accepted. In the case of ‘Stockholmsprojektet’, the social bond between those participating in the coaching sessions seems to have improved and so-called genuine meetings have emerged. The executives moreover express an increased awareness of different arenas of leadership and the need to reconsider their own role as a leader. Based on the analysis, the author ultimately identifies five categories of perceived competence, by the executives put forward as crucial leadership skills: 1) security, 2) selfperception, 3) emotional awareness, 4) ‘I do fine, in mine and others’ eyes’, and ultimately, 5) self-confidence. In other words, improved leadership is generally about improved selfconsciousness by the one in charge. Being more aware of oneself and one’s own feelings could strengthen the personal development, increase self-confidence and ultimately improve the leadership skills of the executive.