Syftet med den här studien var att undersöka hur samhällskunskapslärare på gymnasiet ämnesdidaktiskt motiverar stoffinnehåll i sin undervisning för hållbar utveckling. Undersökningsmetoden i studien är kvalitativ med en teoristyrd ansats och de två teorierna som ligger till grund för studien är frontlinjebyråkratteorin och Shulmans kunskapsteori. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade enskilda intervjuer, därefter blev dataunderlaget föremål för tematisk analys. Datainsamlingen avgränsades till Norrbotten och Västerbotten. Totalt medverkade fem skolor och sju lärare. Studiens resultat visade att stoffet samhällskunskapslärare väljer är mångsidigt, exempelvis livsmedelspriser, omställningsbeslut som berör fordon eller gruvdriften i Sveriges nordligare delar. Nutida omvärldshändelser stod oftast i centrum av lärarnas stoffurval men historiska utvecklingar förekom. Lärarnas motiveringar av stoffurvalen uppvisade en varierande komplexitet men det valda undervisningsstoffet hade ofta anknytningar till olika kursmoment i samhällskunskapen, exempelvis privatekonomi eller globalisering. Lärarnas motiveringar för sina val av stoffinnehåll handlade exempelvis om att eleverna ska få förståelse för bakomliggande faktorer till samhällets hållbara omställning eller för att det som stoffinnehållet behandlar medför socioekonomiska och miljömässiga påverkningar för eleverna och samhället. Avslutningsvis, lärarnas undervisning införlivade vanligtvis samtliga tre dimensioner av hållbar utveckling, även om undantag förekom. Graden av de tre dimensionernas genomslag i undervisningen varierade beroende på hur lärarna hade tolkat styrdokumenten om hur de ska arbeta med hållbar utveckling i olika kurser. Oavsett kurs var det den sociala dimensionen av hållbar utveckling som fick mest genomslag. / The purpose of this study was to examine how civics teachers at upper secondary schools motivate educational content in a subject didactic manner within their teachings for sustainable development. The study used a qualitative research method with a theory-driven approach. The two theories in question are street-level bureaucracy theory and Shulman’s knowledge theory. The data collection method was conducted through semi-structured individual interviews, and the data was then subsequently subjected to a thematic analysis. The study limited its data collection to the counties of Norrbotten and Västerbotten, Sweden. In total, five schools and seven teachers participated. The results of the study showed that the educational content chosen by civics teachers was diverse, including but not limited to topics such as food prices and mining in the northern parts of Sweden or a decision related to a sustainable transition of transportation. Contemporary world events often were at the center of the teachers’ educational content selection, though historical events were also featured. The teachers’ reasoning for their choices of educational content exhibited varying degrees of complexity, but the selected content could often be connected to different course modules such as personal finance or globalisation. The teachers’ reasonings behind their choices of educational content included statements that it was to provide students with an understanding of the underlying factors for the sustainable transition of society. Furthermore, the teachers also explained that their choice of content addressed things that result in socio-economic and environmental impacts on the students’ quality of life within society. In conclusion, the teachers’ teachings typically incorporated all three dimensions of sustainable development, although exceptions did occur. The degree to which the three dimensions were integrated into the teachers’ classroom sessions varied depending on how teachers had interpreted the policy documents regarding how they were supposed to work with sustainable development in different courses. Regardless of the course, the social sustainability dimension predominated.