I Karlstad kommuns ägor finns 26 idrottshallar var av en är Mariebergsskolans idrottshall som är belägen 50 meter från Karlstads centralsjukhus. Idrottshallen har fuktskador och är för liten för sitt ändamål vilket lett till att flertalet förslag för renovering har funnits på agendan genom åren. Det senaste beslutet som tagits genererade i att en ny idrottshall ska börja byggas under våren 2016.   Karlstad kommun uttrycker att de vill använda mer trä vid nybyggnationer men saknar i dagsläget en utarbetad träbyggnadsstrategi. Socialdemokraterna har lagt en motion om att kommunen ska arbeta fram en strategi med Växjös strategi, ”den moderna trästaden” som förebild.   Målet med examensarbetet har varit att dimensionera och granska olika stomalternativ i limträ för hallbyggnaden över Mariebergsskolans idrottshall och sedan jämföra dessa i avseende materialåtgång samt materialkostnad. Val av stomme har gjorts efter att materialkostnad och materialåtgång vägts samman och det mest fördelaktiga stomalternativet tagits fram. Den valda konstruktionen har slutligen använts för ritningar och 3D-modellering av hallen.   Stommen till Mariebergsskolans idrottshall består av treledstakstolar i limträ, vilande på limträpelare, med en fri spännvidd på 27 meter och en takhöjd på 7,2 meter. Den valda stommen var den mest fördelaktiga både gällande pris samt materialåtgång vilket gjorde treledstakstolen till det självklara valet.   Idrottshallen har utformats med tillgänglighet och funktionalitet som grundtanke för idrottsutövare såväl som publik.

It is obvious that in Sweden, houses are built out of wood instead of concrete, and that is because of all the forests that the country has. Building houses out of wood has its benefits, for example it does not have any heavy construction, but wood is a delicate material and it can be sensitive when it comes to wet, that is why there always have to be other options of structures like for example concrete. Both Prefabricated concrete and wood structures are built in a factory, which reduce the risk of exposing the building to moisture, or cold, which in turn can lead to impaired quality of the material.  To protect the frames, an installation of a weather protection is done on the frame, but this makes the project more expensive. This thesis is based on literature studies, interviews with NM Bygg AB in Norrkoping and Peab in Vasteras, it is also based on a computer program named Bidcon. This program clarified the differences between wood and prefabricated concrete structures both in price and between times. The final goal with this work is to demonstrate and show the technical and economical differences between two different options of carcasses and to decide which option is the most preferable and profitable to be used to construct a two-story house. The technical part includes fire safety, moist resistance and sound resistance. The result showed that prefabricated concrete structures have better sound, fire and moisture properties compared to wood frames in terms of technical properties. Although concrete structures have these technical advantages, it is still possible to build with wooden frames if the technical areas are treated with some care. While in price, the wooden frame has a lower overall cost than the concrete frame. The end result of this thesis shows that there are some differences between wooden frames and concrete when it comes to the technical or economical parts. Both options could meet the requirement to build a two-story house, for example bearing capacity, moisture safety and the sound insulation. Since prefabricated concrete structures have shorter construction times, there will be lower workplace costs compared with wood-frames. Both frames are mounted in the workplace, but what separates these two bodies from each other is time for assembly and construction costs. Prefabricated wooden frames have longer construction time compared to prefabricated concrete structures. Higher material cost for the concrete frame, however,  this means that the concrete frame will be 155,000 SEK more expensive than the wooden frame for the studded house with 156 m2 total floor area (use area). An important limitation is that this is a study example with a number of specific conditions and simplifications. Ultimately, of course, it is up to the customer to choose the most appropriate frame. / Det är ganska uppenbart att det byggs fler villor av trä än med betong i Sverige och det beror på att landet har mycket skog. Att bygga villor med trä har sina fördelar, tillexempel inga tunga konstruktioner att lyfta under konstruktionsfasen. Dock är trä ett organiskt material och det gör att det är känsligt för fukt, därför finns det också andra stomalternativ att bygga med, som t.ex. betong. Båda prefabricerade betongstommar och trästommar byggs i fabrik vilket minskar risken till att de utsätts för byggfukt eller kyla som i sin tur försämrar kvalitén på materialet. Skulle stommen konstrueras i den öppna omgivningen så finns det stor risk att stommen kan drabbas av byggfukt. För att skydda stommen mot fukt kan ett väderskydd monteras på stommen men det gör att projektet blir kostsamt och tar längre tid att bygga. Det slutliga målet med detta arbete är att redovisa de tekniska och ekonomiska skillnaderna mellan två olika stomalternativ och bestämma vilket stomalternativ som är lämpligast och mest lönsamt att använda vid byggnation av friliggande tvåvånings småhus. Den tekniska delen omfattar brandsäkerhet, fuktsäkerhet och ljud. Examensarbetet är baserat på en litteraturstudie, intervjuer med NM Bygg Ab i Norrköping och Peab i Västerås samt på uträkningar i mjukvaran Bidcon. Detta program användes för att beräkna skillnaderna på pris och byggtider mellan prefabricerade trä och betongstommar. Resultatet visade att prefabricerade betongstommar har bättre ljud-, brand- och fuktegenskaper jämfört med trästommar när det gäller de tekniska egenskaperna. Trots att betongstommar har dessa tekniska fördelar är det fortfarande möjligt att bygga med trästommar om de tekniska områdena behandlas med viss omsorg. Medan prismässigt har trästommen lägre totalkostand än betongstommen.  Slutresultaten i detta examensarbete har visat att det finns skillnader mellan trä- och betongstommar när det gäller de tekniska och ekonomiska skillnaderna. Men båda alternativen uppfyller de förutsättningar och krav som behövs för att kunna bygga en tvåvånings småhus med tanke på bärförmåga, fuktsäkerhet och ljudisolering. Eftersom prefabricerade betongstommar har kortare byggtider då blir det lägre arbetsplatsomkostnader jämfört med trästommar. Bägge stommarna monteras på arbetsplatsen men det som skiljer dessa två stommar ifrån varandra är tid på montage och byggmaterialkostnaden.  Prefabricerade trästommar har längre byggtid jämfört med prefabricerade betongstommar. Högre materialkostnad för betongstommen gör dock att betongstommen blir 155 000 kr dyrare än trästommen för det studerade småhuset med 156 m2 total golvarea (bruksarea). En viktig begränsning är att det här handlar om ett studerat exempel med ett antal specifika förutsättningar och förenklingar. I slutändan är det naturligtvis upp till beställaren att välja den lämpligaste stommen.

Målet med detta arbete var att belysa skillnaderna mellan ett fyravåningshus med trä- respektive halvprefabricerad betongstomme ur ett tekniskt perspektiv för att utröna vilket stomalternativ som är att föredra. Faktorer som belystes var: Tjocklekar på bärverksdelar Längsta möjliga spännvidder Installationsmontering Elementmontering Grundstorlek Ljudisolerande förmåga Risk för fuktskador Branddimensionering Projekteringskomplexitet Bygghandlingar från ett befintligt flerbostadshus med trästomme erhölls och analyserades, och ett hus med likvärdig stomme av betong projekterades. Bärverket med halvprefabricerad betong dimensionerades efter rådande Eurokoder och detaljer utformades enligt gällande lagar och regler samt erkänd branschstandard. Ur de tekniska perspektiv som avhandlats i denna rapport väger fördelarna med betong något tyngre än träalternativets fördelar trots att egenskaperna i vissa hänseenden är mycket lika. Betongalternativet ger stora fördelar vad gäller brand och ljud och är samtidigt enklare att projektera, medan trä har sina fördelar i montering och grundläggning. Att välja en stomme av trä till ett flerbostadshus verkar också ha fördelar i de icke avhandlade aspekterna, t.ex. miljö och arbetsmiljö. För att uppfylla ljud-, brand- och fuktkrav i ett trähus krävs det avancerade byggsystem som innebär stor komplexitet i projekteringen vilket kräver ett nära samarbete mellan träprojektör och fabrikör. / The goal with thisdegree project was to highlight the differences between an apartment building with a timber frame and partly prefabricated concrete frame from a technical point of view to determine which alternative that is preferable. Highlighted factors were: Thicknesses of load-bearing parts The maximum length of floor structures Assembly of installations Assembly of the frame-parts Sound-insulating ability Moisture problems Dimension of fire-protection Project-complexity Construction documents from an existing apartment building with a timber frame were obtained and analyzed, and a concrete frame house with similar abilities was projected. The half-prefabricated concrete construction was designed with current eurocodes and details were designed according to laws, regulations and recognized industry standards. From the technical perspective that has been discussed in this report, the advantages with concrete frames are greater than the timber alternative, despite the fact that they in some aspects are very similar. The concrete option provides significant benefits in terms of fire and sound abilities and it is also easier to design, while the timber option has its advantages in assembly and foundation. Choosing a frame of timber to an apartment building also seems to have advantages in the environmental and work environmental aspects. To fulfill the sound, fire and moisture requirements which are needed in a timber house it requires advanced building system that involves complexity of the design which requires close cooperation between the constructional engineer and the manufacturer.