Idag finns det omkring 5 000 operativa satelliter i omloppsbana runt jorden. Bland dessa finns MATS, DMSP-17/18 och Swarm-A/B/C. De tre satellitprogrammen ger olika data från jordens övre atmosfär där MATS bland annat observerar infraröd emission, DMSP mäter elektron- och jonnedfall från rymden och Swarm bland annat mäter variationer i jordens geomagnetiska fält. Dessa data ger möjlighet att analysera aurora. Aurora, även känt som polarsken, är ett fantastiskt ljusfenomen som kan urskiljas i olika färger och som har forskats på under flera decennier. Till följd av detta finns även möjligheten att göra gymnasieelever mer intresserade av rymden. När elever deltar i autentiskt lärande kan det bidra till ökat intresse inom naturvetenskap. Studien syftar till att undersöka auroraregionerna och jämföra data mellan MATS, DMSP och Swarm för att skapa en helhetsbild av fenomenet. Dessutom utvecklas ett lektionsmaterial som syftar till att öka intresset för rymden och fysik i allmänhet bland gymnasieelever. Metoden för den tekniska delen innefattade att finna konjunktioner mellan MATS och en annan satellit eftersom satelliterna ska ge data för samma fenomen. Under en konjunktion behövde banorna stämma överens samtidigt som satelliterna skulle ha tillgänglig data vid tidpunkten. För den pedagogiska delen har en enkätstudie använts för att samla in lärares åsikter om utveckling och utvärdering av lektionsmaterialet. Fem konjunktioner undersöktes och resultaten visade på en ökning av elektron och jonenergi samt flöde i auroraregioner. Ett fall visade en svag uppåtriktad ström som en potentiell förklaring till den ökade energin, vilket möjligtvis tillåter elektronerna att accelerera mot jorden och därav ökar flödet. Enkätstudien visade att det fanns ett intresse för ett lektionsmaterial. Fokus skulle ligga på att skapa ett autentiskt material där eleverna fick en genomgång om hur polarsken uppstår och därefter diskutera frågor kopplade till materialet. Utvärderingen visade att syftet och lärandemålen för lektionen hade uppfyllts. Eleverna deltog aktivt i diskussioner, ställde följdfrågor och ansågs vara intresserade av materialet. / Today there are around 5 000 operative satellites currently in orbit. MATS,DMSP-17/18 and Swarm-A/B/C are just a few among them. These three satellite programs produce different data from Earth’s upper atmosphere. MATS observe infrared emission, DMSP measure electron- and ion precipitation and Swarm measure variations in Earth’s geomagnetic field. This data provides the opportunity to analyze aurora. Aurora, also known as polar lights, is a fantasticlight phenomenon that can be observed in different colors and has been researched for decades. As a result, there is also a possibility to increase the interest among high school students to learn about space. A contribution to their interest can be seen when the students are allowed to participate in authentic learning.The study aimed to investigate aurora regions and compare data between MATS, DMSP and Swarm in order to create a comprehensive picture of the phenomenon. Additionally, an educational material was developed with the aim of increasing interest in space and physics in general among high school students. The methodology for the technical part consisted of finding conjunctions between MATS and one other satellite. This was because of the fact that the satellites were required to give data from the same phenomenon. During a conjunction the orbits of the satellites had to correspond and the satellites also needed to have available data from the time period. A survey study was conducted for the pedagogical part in order to collect opinions from teachers about the development and evaluation of the educational material. Five conjunctions were examined, and the results indicated an increase in electron and ion energy as well as flux in auroral regions. One case showed a weak upward current as a potential explanation for the increase in energy, possibly allowing electrons to accelerate towards the Earth and thus increasing the flux. The survey study showed that there was an interest in the educational material. The focus would be to create an authentic material where students were given an overview of how aurora occur followed by questions to discuss related to the material. The evaluation showed that the purpose and learning objectives of the lesson had been fulfilled. Students actively participated in discussions, asked follow-up questions and were considered to be interested in the material.

Quality of Experience (QoE) is the degree of delight or annoyance of the user of an application or service [1]. To ensure a proper level of QoE for end users, networks and service providers have to continuously monitor their systems in terms of technical parameters, which can then be used to estimate QoE. Especially for video streaming services, which consume a large amount of traffic, network problems such as bandwidth fluctuations quickly develop into annoying artefacts visible to the users, which may lead to abandonment of services. Internet Service Providers (ISPs) are therefore continuously monitoring video network streams in order to provide the better QoE. In this regard to conduct the user behavioral studies, the ISPs spend a large amount of money and energy every time. To avoid this, we are using existing user behavioral studies and simulating the user behavior in an automated set-up and try to measure the impact of network conditions. In our current studies based on the user-behavioral model used [5], we can conclude that low upload speeds don’t affect on simulated user behavior unless they are in high download speed networks. Simulated users with the mid-range download and upload bandwidth tend to face more stalling and quality switches compared to both low and high-bandwidth users. Key quality indicators(KQIs) of video QoE also depends on the number of videos we measure in a single session. Reloading of player helps to reduce stalling for mid and high bandwidths. Reloading worsens the situation in low bandwidth scenarios. / Kvalitet av erfarenhet (QoE) definieras som: "Graden av fröjd eller förargelse av användaren av en applikation eller en service. Den resulterar från uppfyllelsen av hans eller hennes förväntningar med hänsyn till hjälpmedlet, och/eller njutning av applikationen eller servicen i ljuset av användarens personlighet och aktuella tillstånd" [1]. Att att se till en riktig nivå av QoE för slut användare, nätverk och tjänstefamiljeförsörjare måste övervakar fortlöpande deras system när det gäller tekniska parametrar, som kan därefter vara den van vid bedömningen QoE. Speciellt för videoen som strömmar service, som konsumerar ett stort belopp av trafik, framkallar nätverksproblem liksom bandbreddväxlingar snabbt in i förargliga artefacts som är synliga till användarena, som kan leda till övergivande av service. Internetleverantörer (ISPs) är därför fortlöpande videopp nätverksströmmar för övervakning för att att ge den bättre QoEen. I detta avseende att föra de beteendestudierna för användaren, spenderar ISPsna en stor mängd pengar och energi varje gång. Att undvika denna, använder simulerar vi beteendestudier för existerande användare och användareuppförandet i en automatiserat aktivering och försök för att mäta inverkan av nätverksvillkor. I våra aktuella studier som baseras på den använda användare-beteendemodellen [5], oss kan avsluta som laddar upp lågt hastigheter inte påverkar på simulerat användareuppförande, om inte de är i höga nedladdninghastighetsnätverk. Simulerade användare med mitt–området nedladdar och laddar upp bandbredd ansar för att vända mot mer avbrottsoch kvalitetsströmbrytare som jämförs till både låga och höga bandbreddanvändare. Nyckelkvalitetsindikatorer (KQIs) av video QoE beror också på numret av video som vi mäter i en enkel period. Tillbakaläggande av spelaren hjälper att förminska avbrott för mittoch höga bandbredder. Tillbakaläggande försämrar läget i scenarion för låg bandbredd.