I denna uppsats kommer vi dokumentera vidareutvecklingen av Softwerk AB’s Content Management System kallat AppCMS. I dagsläget innefattar AppCMS plattformarna iOS, Android och Windows Phone. Kunderna till Softwerk AB har dock uttryckt ett behov av att även kunna nå ut till sina användare med en webbaserad samt en utskrivningsbar lösning. AppCMS’s exportformat har därför analyserats för att undersöka möjligheten till att återanvända det existerande exportformatet från AppCMS  även för dessa plattformarna. Undersökningen gav klartecken för att påbörja implementationen av de olika lösningarna. Resultatet av arbetet blev ett tillskott till AppCMS i form av en webb- samt en utskrivningsbar version. I uppsatsen beskrivs de problem vi stött på, hur vi hanterat dessa samt vilka beslut som har tagits. / In this essay we will follow the continuous development of the company Softwerk´s Content Management System (CMS) called AppCMS. AppCMS currently includes the following platforms, iOS, Android and Windows Phone. The customers of Softwerk have expressed the need of also being able to reach their customers with a web based as well as a pdf version. AppCMS’s export format have therefore been analyzed to evaluate the possibility of reusing the existing format from AppCMS for these platforms as well. The examination confirmed that the existing format could be reused for the new solutions and that the implementation phase could begin. This work resulted in an addition to AppCMS in the shape of a web and pdf based version. The essay describes the problem we encountered, how we handled them as well as the decisions taken in the process.

Introduktion: Antibiotikaresistens är ett ökande globalt problem som på sikt påverkar möjligheterna till effektiv sjukvård. Insatser mot ökad antibiotikaresistens genomförs på flera håll i världen men sjuksköterskor har inte i någon större utsträckning varit involverade. På senare år har deras roll dock börjat diskuteras allt mer. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors skattade kunskap om antibiotika och mikrobiologi samt upplevda hinder för ökad delaktighet i arbetet med rationell antibiotikaanvändning inom slutenvården. Metod: En enkät skickades till omkring 700 sjuksköterskor på slutenvårdsavdelningar i Region Halland. De ombads att skatta sin kunskap om antibiotika och mikrobiologiska odlingar, att besvara frågor om egna erfarenheter kring dessa områden samt ange vilka hinder de såg för ökad delaktighet. Resultat: 171 sjuksköterskor (24 procent) besvarade enkäten. Majoriteten av sjuksköterskorna skattade sin kunskap om antibiotika och mikrobiologiska odlingar som god. Flest sjuksköterskor bedömde sin kunskap som låg rörande laboratoriets olika hantering av odlingar och läkemedelshantering gällande antibiotika. Otillräcklig kunskap hos sjuksköterskor och hög arbetsbelastning var de hinder för ökad delaktighet som flest uppgav. Slutsats: Än högre kunskap hos sjuksköterskorna kan påverka deras möjligheter att vara delaktiga i patientens antibiotikabehandling då högre kunskap visade sig påverka samarbetet mellan läkare och sjuksköterskor positivt. De sjuksköterskor som skattade sin kunskap om antibiotika som låg ansåg dessutom i högre utsträckning att otillräcklig kunskap var ett hinder för ökad delaktighet. Mer utbildade och delaktiga sjuksköterskor kan vara nyckeln till en smartare antibiotikabehandling och kan innebära att riskerna för onödigt bred eller lång behandling minskar och därmed minskar riskerna för negativa konsekvenser för patienten.