Enterprise Architecture (EA) kan sägas vara det som kopplar samman en verksamhets strategi med dess design. Genom att arbeta med EA ges verksamheten det stöd som behövs i processen att modellera ett önskat framtida läge. I ett samhälle som konstant förändras och utvecklas ställs verksamheter inför en rad utmaningar. Ett av de största problemen tycks vara den ständigt ökande komplexiteten inom verksamheternas olika områden. Med hjälp av EA-arbete är det möjligt att upprätta standarder och arkitekturer som kan underlätta dels organisering, men också förståelse av, den breda mängd information som är i omlopp i dagens verksamheter. Arbetet med EA bidrar också till ökad förståelse kring verksamhetens övergripande strategi. För att lyckas med EA-arbetet kan olika hjälpmedel och verktyg användas, exempelvis ramverk. Ramverk kan sägas vara en kombination av olika strukturer som används vid utveckling av arkitekturer. Det är ett hjälpmedel baserat på redan beprövade lösningar som kan bidra med ett enhetligt arbetssätt att tillämpa i verksamheten. Användningen av ramverk kan dock vara en utmaning, främst på grund av dess komplexitet och en överhängande risk att fastna i en särskild struktur. Försvarsmaktens EA-funktion har upplevt många av de problem som ofta förknippas med EA-arbete och användningen av ramverk. I dagsläget finns inget enhetligt tillvägagångssätt vid upprättande av femårsplaner till Försvarslogistikplanen. De sakkunniga får själva bestämma hur femårsplanerna upprättas och hur de ser ut. Detta arbetssätt gör att det idag inte finns vare sig en strategisk koppling mellan verksamheten och femårsplanerna eller någon som helst möjlighet till uppföljning. Syftet med denna C-uppsats är att undersöka möjligheten att pröva en ny ansats där olika delar av ramverken TOGAF, MODAF och DoDAF kombineras, för att sedan skapa en ny struktur som Försvarsmaktens EA-funktion kan nyttja som en dokumentmall vid upprättande av femårsplaner till Försvarslogistikplanen. Undersökningen har bedrivits som en kvalitativ studie genom samtal med chefsarkitekten inom EA-funktionen samt dokumentanalys av ett antal direktiv från Försvarsmakten. Datainsamlingen har resulterat i ett antal problem som verksamheten upplever i nuläget och följaktligen ett önskemål om att upprätta en ny struktur i form av en dokumentmall som kan nyttjas vid upprättande av femårsplaner i framtiden. Baserat på väl beprövade ramverk har ett antal fundamentala delar valts ut. Dessa delar har sedan kombinerats för att på bästa möjliga vis uppfylla den funktionalitet som verksamheten efterfrågat. Den nya strukturen ger EA-funktionen möjlighet att tydligt se kopplingen mellan varje upprättad femårsplan och Försvarsmaktens strategiska inriktning. De ges också möjligheten att följa upp föregående års utfall, vilket inte har varit möjligt tidigare. Undersökningen har även visat hur viktigt det är att det finns en utbredd förståelse för den strategiska inriktningen i verksamheten så att alla parter strävar efter samma mål. Det har också visat sig vara av vikt att alla förändringsåtgärder är både mätbara och spårbara för att kunna härleda varje femårsplan till operationell förändring, liksom att kunna mäta graden av måluppfyllelse.

<p>Slutet av 1990-talet var början till slutet för många IT-företag när den så kallade IT-bubblan började spricka. Gemensam nämnare för de företag som överlevde var att de hade en genomtänkt strategi med en stabil ägarstruktur, god ledning, trogna kunder och stabil omsättning. Sedan december 2007 har tendenser visats att Sverige är på väg in i en lågkonjunktur som kommer att hålla i sig under 2008 och 2009. Med lågkonjunkturen följer även en minskad vilja att konsumera vilket leder till svårare tider för företag. Mot denna bakgrund, samt ett befintligt intresse för strategiarbete i små företag, inleddes studien med följande problemformulering: Hur bör små företag i en tillväxt arbeta för att förebygga strategisk drift? Syftet för studien var att förstå hur små företag i tillväxt arbetar med kontinuerliga strategifrågor samt att presentera rekommendationer för att motverka strategisk drift till de undersökta företagen. Studien är huvudsakligen genomförd med en retroduktiv ansats där det empiriska materialet sammanställdes, analyserades samt utformades till rekommendationer vilka presenterades för respondenterna. Urvalet av respondenter utgörs av tre små företag med god tillväxt. Det material som erhölls ur den empiriska undersökningen tolkades utifrån förförståelsen och den teoretiska referensramen varvid en delvis hermeneutisk och delvis realistisk kunskapssyn användes. Studien är av kvalitativ karaktär och datainsamlingen genomfördes med hjälp av intervjuer. Genom en sammanställning av vedertagna teoretiska resonemang skapades en referensram på vilken en matris baserades. Avsikten med matrisen var att skapa ett verktyg vilket innefattar de interna och externa aspekter som påverkar den strategiska positionen för företag. Matrisen kan även tydliggöra för hur olika strategiska beslut påverkar företaget i relation till de långsiktiga strategiska målen. Med stöd av den empiriska undersökningen positionerades företagen i matrisen utifrån deras nuvarande arbetssätt. Positionen motiverades för respondenterna som också presenterades ett möjligt framtida scenario rörande hur framtiden skulle kunna se ut om med den utveckling företaget hade för närvarande. Därefter presenterades ett alternativt scenario vilket, utifrån undersökningen och analysen, representerade en önskvärd utveckling för företagen. Rekommendationerna mottogs positivt av respondenterna vilket tolkades som att matrisen fyllt sitt syfte och befäste tanken att använda matrisen för scenarioskapande.</p>

Slutet av 1990-talet var början till slutet för många IT-företag när den så kallade IT-bubblan började spricka. Gemensam nämnare för de företag som överlevde var att de hade en genomtänkt strategi med en stabil ägarstruktur, god ledning, trogna kunder och stabil omsättning. Sedan december 2007 har tendenser visats att Sverige är på väg in i en lågkonjunktur som kommer att hålla i sig under 2008 och 2009. Med lågkonjunkturen följer även en minskad vilja att konsumera vilket leder till svårare tider för företag. Mot denna bakgrund, samt ett befintligt intresse för strategiarbete i små företag, inleddes studien med följande problemformulering: Hur bör små företag i en tillväxt arbeta för att förebygga strategisk drift? Syftet för studien var att förstå hur små företag i tillväxt arbetar med kontinuerliga strategifrågor samt att presentera rekommendationer för att motverka strategisk drift till de undersökta företagen. Studien är huvudsakligen genomförd med en retroduktiv ansats där det empiriska materialet sammanställdes, analyserades samt utformades till rekommendationer vilka presenterades för respondenterna. Urvalet av respondenter utgörs av tre små företag med god tillväxt. Det material som erhölls ur den empiriska undersökningen tolkades utifrån förförståelsen och den teoretiska referensramen varvid en delvis hermeneutisk och delvis realistisk kunskapssyn användes. Studien är av kvalitativ karaktär och datainsamlingen genomfördes med hjälp av intervjuer. Genom en sammanställning av vedertagna teoretiska resonemang skapades en referensram på vilken en matris baserades. Avsikten med matrisen var att skapa ett verktyg vilket innefattar de interna och externa aspekter som påverkar den strategiska positionen för företag. Matrisen kan även tydliggöra för hur olika strategiska beslut påverkar företaget i relation till de långsiktiga strategiska målen. Med stöd av den empiriska undersökningen positionerades företagen i matrisen utifrån deras nuvarande arbetssätt. Positionen motiverades för respondenterna som också presenterades ett möjligt framtida scenario rörande hur framtiden skulle kunna se ut om med den utveckling företaget hade för närvarande. Därefter presenterades ett alternativt scenario vilket, utifrån undersökningen och analysen, representerade en önskvärd utveckling för företagen. Rekommendationerna mottogs positivt av respondenterna vilket tolkades som att matrisen fyllt sitt syfte och befäste tanken att använda matrisen för scenarioskapande.

Problembakgrund och problemdiskussion: Som följd av samhällets ökade medvetenhet avseende hållbarhet står näringslivet inför utmaningar av att möta de förändrade förhållandena, som externa och interna drivkrafter bidragit till, för att bibehålla en etablerad marknadsposition. Dessa utmaningar reflekteras även i företags förmågor att inkludera hållbarhet inom verksamhetsstyrningens komponenter, vilket ramverk som “Sustainability Control System as a Package” ämnar att underlätta. Däremot varierar beslutet av att inkludera hållbarhet inom verksamheter och dess styrning utifrån olika motiv, vilka förklaras som kognitiva, normativa och regulativa fundament. Hur dessa fundament påverkar den hållbara verksamhetsstyrningen har inte tidigare tagits till hänsyn vid forskning, vilket följande studie ämnar att göra.   Metod: Den kvalitativa studien har utförts som en flerfallstudie där semistrukturerade intervjuer från fallföretag, som representerat de tre kognitiva, normativa och regulativa fundamenten, utgjort grunden för studiens empiriska materialinsamling. Detta för att gentemot den teoretiska referensramen kunna urskilja mönster för hur hållbara element genomsyrar respektive verksamhetsstyrning.   Syfte: Syftet med följande studie är att bidra med analyser och förklaringar över hur företags kognitiva, normativa och regulativa fundament genomsyrar den hållbara verksamhetsstyrningen. Detta för att sedan kunna urskilja varför verksamhetsstyrningen är utformad på ett visst sätt, med utgångspunkt i “Sustainability Control System as a Package”.   Slutsats: Utifrån studien anses företags hållbara verksamhetsstyrning utformas olika utifrån de fundament som grundat vilka samt till vilken grad hållbara aspekter prioriteras. För verksamheter som drivs utifrån kognitiva fundament genomsyrar deras hållbarhetsarbete verksamhetsstyrningen med grund i ett företags affärskoncept och influerar främst informella styrsätt som kulturen, värderingar, en transparent och tvärfunktionell kommunikation samt en allokerad ansvarsfördelning, vilket understöttas av ett antal formella styrmedel. För företag med normativa fundament genomsyrar hållbarhet verksamheten som en utav flera delar av det grundläggande affärskonceptet via den överordnade strategin. Formella styrsätt som tydliga strategier och målsättningar, uppföljning av dessa samt tydlig arbetsfördelning, influerar verksamhetsstyrningen för att strukturerat samordna hållbarhet med de övriga affärskonceptens områden. Företag med regulativa fundament bibehåller det grundläggande affärskoncept, där hållbarhet istället genomsyrar verksamhetsstyrningens komponenter direkt med övervägande formella styrsätt, främst målsättningar och riktlinjer, för att strukturerat etablera och upprätthålla ett accepterat hållbarhetsarbete utifrån lagar och externa krav. / Background and Problem: As a consequence from the society's increased sustainability awareness, companies face challenges of meeting the changed conditions, which external and internal incentives have contributed to, in order to attain an established market position. These challenges also reflect the constitution of the management control system, which frameworks like the “Sustainability Control System as a Package” intends to facilitate. However, the choice of including sustainability within companies and their management control varies between different motives, which are described as cognitive, normative and regulatory reasons. How these underlying reasons affect the sustainable management control haven’t been researched before, which is the aim of this study.                                                                  Method: The qualitative study has been made by a multiple case study on companies, that represents the three cognitive, normative and regulative underlying reasons, using semi structured interviews which has constructed the basis for the empirical data collection. This has been compared to the theoretical framework in order to distinguish patterns of how sustainability permeate each management control system. Purpose: The purpose of this research is to contribute with an analysis and explanations of how a company’s regulatory, normative or cognitive underlying reason permeate its sustainable management control system. This will be made in order to distinguish why the management control is constructed in a certain way, by using the framework “Sustainability Control System as a Package”.   Conclusion: Based on the made study, companies sustainable management control is considered to be constructed based on what underlying reasons that have formed which, and how much, sustainable elements are prioritized. Companies who are driven by cognitive reasons permeate their business with sustainable elements by making sustainability their business concept. Mostly the informal control systems like culture, values, a transparent and cross functional communication as well as an allocated responsibility have been affected, which are supported by a number of formal control systems. Companies who have normative reasons permeate their business with sustainability by making it as one of several parts in their business concept, through their overall strategy. Formal control systems like distinctive strategies and goals, performance measurements and a clear division of responsibility are being used as a way to coordinate the sustainability in a structured way, to facilitate with the other parts of the business concept. On the contrary, companies who have regulative reasons keep their already established fundamental business concept, where sustainability directly permeate the different components of their management control system. Formal control systems, mainly goals and policies, are used, in order to create and keep a structured sustainability implementation according to laws and external demands.