Denna uppsats behandlar ämnet klimatanpassning inom vattenförvaltningen i Sverige som härleds från Europeiska Unionens ramdirektiv för vatten. Sveriges vattenresursers utsätts för påfrestningar från klimatförändringar. Klimatanpassning behövs därför för att säkra vattenresurserna för nuvarande och kommande generationer och ett stort ansvar kring detta arbete vilar på lokal nivå i samhället. EU:s utvärdering av vattenförvaltningsarbetet konstaterar att det finns förbättringsmöjligheter gällande sociala och organisatoriska aspekterna kring klimatanpassning. Studiens fokus är på dessa aspekter med tillägg att de även är avgörande för att uppnå en transformativ klimatanpassning, den högsta av tre nivåer inom klimatanpassning där samhällsomvandling sker. Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som påverkar klimatanpassningen på lokal nivå inom vattenförvaltningen i Sverige ur ett transformativt klimatanpassningsperspektiv. Detta undersöks genom att besvara frågeställningarna om vad som driver och begränsar klimatanpassning på lokal nivå inom vattenförvaltningen och hur dessa drivkrafter och begränsningar skulle kunna hanteras för att uppnå en transformativ klimatanpassning. Studien utförs genom en kvalitativ innehållsanalys av samrådsdokument från de fem vattendistrikten i Sverige. Analysen genomförs med en abduktiv inriktning där kontexten är ur ett klimatanpassnings- och riskperspektiv gentemot klimatförändringarnas påverkan på vattenresurserna. Resultatet visar att faktorer som engagemang, målkonflikter, organisation, ansvarsfördelning, samverkan, ekonomiska- och kompetensmässiga resursbrister, nonchalans, lagstiftning och samordning påverkar lokal klimatanpassning inom vattenförvaltningen. I diskussionen knyts resultatet till tidigare forskning och det teoretiska ramverket för att ge en djupare förståelse för faktorernas innebörd i relation till att uppnå en transformativ klimatanpassning och samt de är begränsande eller drivande. Teoretiska ramverket innehållande flernivåstyrning, miljörättvisa, strategiskt ledarskap och samskapande anknyter till hur drivkrafterna och begränsningarna kan hanteras. Slutsatserna för studien visar att implementering av strategiskt ledarskap och samskapande på lokal nivå inom vattenförvaltningen är ett arbetssätt för att uppnå transformativ klimatanpassning. / This paper addresses the topic of climate adaptation within water management in Sweden, based on the European Union's Water Framework Directive. Sweden's water resources being exposed to stress from climate change. Therefore, climate adaptation must be implemented to secure water resources for current and future generations and a great responsibility regarding this work rests at the local level in society. The EU evaluation of water management work notes that there is a need for improvement regarding social and organizational aspects of climate adaptation. The focus of the study is on the aforementioned aspects, additionally these aspects are also crucial for achieving a transformative climate adaptation, the highest of three levels in climate adaptation where social transformation takes place. Thus, the purpose of the study is to investigate what factors affect climate adaptation at the local level in water management in Sweden from a transformative climate adaptation perspective. The purpose is fulfilled by answering the questions about what drives and limits climate adaptation at the local level within water management and how these driving forces and constraints could be managed to achieve transformative climate adaptation. The study is conducted through a qualitative content analysis of consultation documents from the five water districts in Sweden. The analysis is conducted with an abductive approach where the context is from a climate adaptation and risk perspective vis-à-vis the effects of climate change on water resources. The results show that factors such as commitment, target conflicts, organization, division of responsibilities, collaboration, financial and skills shortages, non-balance, legislation and coordination affect local climate adaptation in water management. In the discussion, the result is linked to previous research and the theoretical framework to provide a deeper understanding of the significance of the factors in relation to achieving a transformative climate adaptation and if they act as driving forces or constraints. The theoretical framework consisting of multi-level governance, environmental justice, strategic leadership and co-creation links to how the driving forces and constraints can be managed. The conclusions of the study show that implementation of strategic leadership and collaboration at the local level in water management is a possible way of achieving transformative climate adaptation.