Det har alltid funnits ett behov att styra den framtida ekonomiska utvecklingen i företag och under 1990-talet har balanserat styrkort blivit en populär styrmodell inom både den privata och den offentliga sektorn. Bakgrunden till att svenska kommuner börjat använda sig av det balanserade styrkortet var behovet att kunna se till mer än de ekonomiska måtten. Enligt upphovsmännen Kaplan och Norton har det balanserade styrkortet gått från att vara ett mätsystem till att på senare tid bli sett som ett strategiskt managementsystem. Vi kommer i detta examensarbete genom en fallstudie utvärdera hur socialtjänsten inom Umeå kommun använder det balanserade styrkortet som ett strategiskt managementsystem. Socialtjänsten är en icke vinstdrivande verksamhet som står inför ett ökat tryck att prestera väl både idag och i framtiden. En kommunal verksamhet måste också anpassa det balanserade styrkortet för att det ska fungera väl i verksamheten som är politiskt styrd. Vi kommer via teorier kring det balanserade styrkortets införande och anpassning till den kommunala verksamheten diskutera strategins roll i organisationen och utifrån de fyra processerna vision, kommunikation, verksamhetsplanering samt uppföljning och lärande söka svar på problemformuleringen; Hur använder en svensk kommunal verksamhet sig av det balanserade styrkortet som ett strategiskt managementsystem? Vi har genom en kvalitativ metod samlat in informationen genom en fallstudie med 9 intervjuer av respondenter med olika arbetsuppgifter inom socialtjänsten. Genom vår hermeneutiska kunskapssyn har vi i vår studie sökt svar på vår problemformulering och syften genom att genomföra intervjuer inom 3 olika nivåer i socialtjänsten; ledningsgruppen, mellanchefer och övriga medarbetare. Med denna uppdelning kan vi se om ledningens uppfattning om det balanserade styrkortet stämmer överens med övriga anställda inom socialtjänsten.  I analysen och slutsatsen kom vi fram till ett antal faktorer som styrker att socialtjänsten använder sig av det balanserade styrkortet som ett strategiskt managementsystem. Bland annat att: alla respondenter kände till visionen och termen styrkort, det balanserade styrkortet används som en extern och intern kommunikationskanal, socialtjänsten är en strategifokuserad organisation och de har aktuella förbättringsarbeten. De faktorer som motsäger sig detta är att: det balanserade styrkortet inte är kopplat löpande till resursfördelning och att det inte finns någon möjlighet för socialtjänsten att omformulera styrkortet då perspektiv och resultatmått är politiskt styrda. Som helhet ser vi stora fördelar med det pågående förbättringsarbetet KLARA 2013 som genom processkartläggningar syftar till att förbättra socialtjänsten på längre sikt. Vi drar slutsatsen att socialtjänsten använder sig av det balanserade styrkortet som ett strategiskt managementsystem men att det finns vissa områden som skulle kunna utvecklas. De rekommendationer vi kan ge är att bryta det tydliga fokus som finns mot det ekonomiska perspektivet och istället lägga större vikt på de övriga perspektiven. Kommunikationen kan förbättras mellan olika enheter och även strategin bör lyftas fram på det framgångsrika sätt de lyft fram verksamhetsidén, värdegrunden och visionen. / There has always been a need to control the future economic growth and during the 1990s the Balanced Scorecard became a popular management model in both the private and the public sector. Using the Balanced Scorecard in a Swedish municipality is based on the argument to be able to see beyond financial measurements. According to the founders of the Balanced Scorecard, Kaplan and Norton, the Balanced Scorecard has evolved from being seen as a measurement system to a strategic management system. This thesis will through a case study evaluate how the social services within Umeå municipality are using the Balanced Scorecard as a strategic management system. The social services are a non-profit organization, which has the challenge of performing well today as well as in the future. The municipality needs to adapt the Balanced Scorecard to make it a well functioning tool to be used in a politically controlled environment. Through theories regarding the implementation and adaptation of the Balanced Scorecard in a municipality, the role of the strategy will be discussed. With a basis in the four processes vision, communication, business planning and monitoring and learning we will seek the answer of our research question; how does a Swedish municipality use the Balanced Scorecard as a strategic management system? A qualitative method was used to gather information from 9 interviews with respondents from various levels of the organization. With a hermeneutic view of the knowledge, we will evaluate whether the management’s point of view differs from the view of other employees.  We found a number of factors supporting that the social services within Umeå municipality uses the balanced scorecard as a strategic management system, among others: all the employees were aware of the vision and the term scorecard, the balanced scorecard is used as an external and internal communication channel, the social services is a strategy-focused organization and they have a project for improvement. The factors that oppose the use as a strategic management system are: the balanced scorecard is not linked to the allocation of resources and that there is no possibility for the social services to reformulate the perspectives and measures due to political control. We can see great advantages with the ongoing project for improvement KLARA 2013 that through process mapping aims to improve the social services in the long run. We concluded that the social services are using the balanced scorecard as a strategic management system but there are some areas that could be developed further. We recommend the social services to switch focus from the economy perspective to include more from the other 3 perspectives of the Balanced Scorecard. Improvements can be made in the communication between different business areas and the strategy also has to be better communicated through the organization.