I dagens samhälle känner allt fler unga ett utanförskap och hiphopen har blivit ett viktigt medel för att illustrera detta utanförskap. Syftet med uppsatsen är att belysa hur en motståndskultur kan komma till uttryck via musik. En textanalys på gangsterrappgruppen Kartellens låttexter har utförts för att klarlägga vilken motståndskultur gruppen uttrycker i texterna, samt vilka centrala aspekter denna kultur innehåller. För att besvara studiens frågeställningar har Howard S Beckers teori om avvikande och R W Connells teori om maskulinitet använts. I rapporten har även tidigare forskning kring gatukultur, hiphop och utanförskap behandlats. De centrala aspekterna i resultatet rör gatukultur, maskulinitet, utanförskap och de fiender som gruppen anser sig ha. Det finns påtagliga kopplingar mellan dessa teman och hur de påverkar varandra. Ett av de tydligaste budskapen Kartellen förmedlar i sina texter rör den politik som förs i Sverige och gruppens polisförakt. De har både blivit hyllade och kritiserade i media för sina låttexter som ofta innehåller grova våldsskildringar men som samtidigt belyser segregation och utanförskap.

This thesis looks to expand on the ways in which urban design can influence and foster the development of street culture. Gentrification has resulted in the deterioration of many cities that were well known for their rich and vibrant street culture. In particular, Harlem, New York City has experienced decay in its tradition of having a strong and lively street presence. With its busiest street lined with numerous vacant lots, W 125th St in Harlem is the ideal testing ground for a project that breathes life into a dying street culture. Museums have the ability to spark urban regeneration and vitality. Taking cues from examples of successful museums, this project breaks free of the building envelope to create spaces that encourage and promote street culture activities. With a program that is heavily based in street and popular culture, a new cultural center provides support for this urban regeneration project.

This text demonstrates that my work on young people who are exploited through prostitution and young people involved in problematic drug use in Britain at the end ofthe twentieth and beginning ofthe twenty-first century constitutes a significant contribution to advancing our knowledge ofthese inter-related issues. The text demonstrates that, in Britain, at the end of the twentieth and beginning ofthe twenty-first century, young people exploited through prostitution and young people involved in problematic drug use share in common lived experiences in poverty at the margins of society. The common theme demonstrated here is that, as a result ofthe poverty generated by social and economic policies adopted in Britain in response to gIobalisation, 'street cultures' play an important role in the development and maintenance of survival strategies adopted by socially marginalised and economically disadvantaged young people. The discussion argues that these cultures perform important functions in time and space for socially and economically marginal young people. They do so in different ways for different young people. At the same time, however, they serve to further entrench their social and economic exclusion and disadvantage.

The code of silence is a major social issue because it obstructs the work against criminal networks. It is based on the fact that members of the networks tend not to report crimes or testify, partly due to the norm of not talking to representatives of the judiciary and due to the risk of being subjected to violence. The aim of this qualitative study is to gain a deeper understanding of the code of silence as a phenomenon within criminal networks. The study is based on interviews with former members of criminal networks. Previous research has shown that legitimacy of violence does not deter members from prosecution. Members also find it difficult to leave the network due to the social relationship. The interviewees emphasize that there is a code of silence towards the police and other members. A deeply imprinted behavior persists till today. The conclusion is that the code of silence towards the police is considered to be an essential part of the network, which is maintained due to violence and learned behavior. The emotional bonds that remain towards the network are the reasons for the participants behavior still being pervaded by a code of silence. / Tystnadskultur är ett stort samhällsproblem eftersom det försvårar arbetet mot kriminella nätverk. Det baseras på att medlemmar tenderar att inte anmäla brott eller vittna, dels på grund av normen kring att inte prata med rättsväsendets representanter och dels på grund av risken att utsättas för våld om de gör det. Syftet med denna kvalitativa studie att få djupare förståelse för tystnadskulturen som fenomen inom de kriminella nätverken. Studien baseras på intervjuer med före detta medlemmar av kriminella nätverk. Tidigare forskning har visat att våldets legitimitet inte avskräcker medlemmar från lagföring och straff. Medlemmar har också svårt att lämna på grund av den sociala relationen till nätverket. Studien baseras på intervjuer med före detta medlemmar av kriminella nätverk. Intervjupersonerna betonar att det finns tystnadskultur både mot polis och andra medlemmar. Det är även ett djupt präglat beteende som finns kvar även idag. Slutsatsen är att tystnadskulturen mot polisen är viktigt för nätverkets struktur. Den upprätthålls på grund av rädsla för våldet och betraktas som ett inlärt beteende. Den emotionella relationen som finns kvar mot nätverket gör att intervjupersonernas vardagliga beteende fortfarande präglas av tystnadskulturen.

This paper looks at the issue of homelessness from an emic perspective of a homeless people themselves. The categories under discussion here, and the order of importance in which they are presented arises from the context of the street and has been determined by the research itself. Besides a reference to a typology of homelessness it focuses primarily on the personal - individual strategies of survival, the needs of people on the street, their activities and economic behavior. In addition there is a space for the voice of homeless people's closest associates, charity workers. The paper also applies topics such as exclusion homeless people and outlines some possible solutions. The research methods employed are, semi- structured narrative interviews, participate and non-participate observation.

No description available.