Introduktion: Ohälsa har de senaste åren ökat bland befolkningen nationellt. Det finns ett större behov för alternativa behandlingar för att kunna ge lindring. En av dessa alternativa metoder är implementering av musik. Det talas om ’’musikmedicin’’ - ett sätt att främja, förstärka och berika patienters status. Bakgrund: Det finns omfattande studier om musikens påverkan på människan. Studier på fysiologisk och psykologisk respons vid musiklyssnande har fått ett större intresse de senaste tjugo åren. Tidigare så har musikerns roll varit frikopplad från studierna då dessa mestadels implementerat inspelade medier. Syfte: Att identifiera hur musiken påverkar lyssnaren. Metod: Litteratursökning har innefattat litteratur på ämnet musik och hälsa, avhandlingar på nätet och även strömmande videos. En enkätmetod med implementerande lyssningsmoment har upprättats med en testgrupp. Testgruppen bestod av nio deltagare, 5 kvinnor och fyra män, som fått lyssna på ett eget utvalt verk 2 gånger om dagen i 3 veckors tid. Resultat: Musik fungerar som ett medie som kan påverka kroppen och sinnet i ett hälsofrämjande syfte. Resultat talar för att musiklyssnande kan främja individens hälsa genom fysiologiska reaktioner, som exempelvis dopaminfrisättning. Det faktorer som spelar in för att få önskvärda resultat är bland andra musiksmak, social - och kulturell koppling och emotionell koppling till musiken. Det finns mallar som går att förhålla sig till för att förstå sambandet mellan musik, hälsa och individen för implementering. Resultaten från enkätmetoden talar för att majoriteten av deltagarna har upplevt förbättrade resultat med sänkta stressnivåer än innan utfört moment. Diskussion: Diskussionen jämför resultatet i enkätstudien med tidigare försök från litteraturstudien. Metodens för och nackdelar diskuteras. Musikerns och kompositörens roll i ämnet diskuteras och framställs med alternativa positioner för framtida bruk. Detta för att skapa förståelse hos musikern/ kompositören mot resultaten i denna studie och även. Metoddiskussionen fördjupar sig i för och nackdelar med studiens metoder.

Bakgrund. Det är sedan länge känt att naturen har en positiv inverkan på människorshälsa. Flertalet studier genom åren styrker naturens påverkan på människors psykiskahälsa i form av bland annat minskad emotionell upphetsning, medan bevisen för eneventuell förbättrad fysisk hälsa är vaga.Syfte. Undersöka huruvida miljön kan påverka de fysiologiska effekterna vid och efteravslutad fysisk aktivitet avseende sympatikusaktivitet.Metod. En så kallad cross-over studie genomfördes där puls, pH-värde- och alfaamylasaktiviteti saliv samlades in från elva testdeltagare för att mätasympatikusaktivitet. Varje testdeltagare genomförde ett beep-test ute i naturen samt ettbeep-test inomhus, där varje testtillfälle innebar fyra mätningar vid olika tidpunkt. I denstatistiska analysen tillämpades en split plot repeated meassures ANOVA för att jämförade olika testmiljöerna med hänseende till de upprepade mätningarna samtmätmetoderna.Resultat. Ingen signifikant skillnad i varken puls, pH-värde- eller alfa-amylasaktivitet isaliv noterades kopplat till de olika testmiljöerna. Däremot ökade inte alfaamylasaktiviteteni lika hög grad under beep-testet utomhus som inomhus hostestdeltagarna, vilket tyder på lägre stressnivåer. Samma mönster kunde ses under denförsta återhämtningsperioden efter att beep-testet avslutats, då alfa-amylasaktivitetensjönk kraftigare hos testdeltagarna utomhus.Slutsats. Omgivningen har ingen signifikant betydelse vad gäller stressnivåerna ikroppen vid och efter avslutad fysisk aktivitet, vilket talar för de vaga bevis som hittillskommit fram vid forskning inom området. / Background. During a long time it has been known that the nature has a positiveimpact on human health. Several studies over the years are proving nature´s positiveimpact on humans mental health, regarding for instance reduced emotional arousal,whereas the evidence for a possible improved physical health is vague.Aim. Investigate whether the environment can influence the physiological effectsduring, and after physical activity regarding sympathetic activity.Method. A cross-over study was conducted to collect heart rate, pH-value and alphaamylasein saliva from eleven test participants in order to measure sympathetic activity.Each one of the test participants performed a multi-stage fitness test both outdoors inthe nature and indoors, where each test included four measurements at different times.In the statistical analysis a split plot repeated meassures ANOVA was used to comparethe different test environments in regards to the repeated measurements and themeasurement methods.Results. No significant difference was noticed in any of the three methods used linkedto the different test environments. Contrariwise, the alpha-amylase activity during themulti-stage fitness test outdoors, did not increase as much as indoors, pointing at lowerstress levels. The same pattern was discovered during the initial recovery period whenthe multi-stage fitness test was completed, showing that the alpha-amylase activity hada larger decrease on the test participants outdoor.Conclusion. The surroundings have no significant impact in terms of stress levels in thebody during, and after physical activity, which adds proof to the vague evidence so farin the research area at this time.