Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare ser på sin yrkesroll och dess innehåll i relation till tidshantering. Våra frågeställningar berör deltagarnas syn på yrkesrollen samt vilka prioriteringar som görs och varför. Vi ser det som ett problem att förskollärare ofta upplever sig stressade över sin arbetssituation samt känslan av att tiden inte räcker till. Med hjälp av kvalitativ metod genomfördes sex stycken intervjuer med deltagare från två olika kommuner, samtliga hade behöriga förskollärarutbildningar. I bakgrundslitteraturen kunde vi se hur förskollärarens yrkesroll har ändrats över tid samt hur kompetenskravet ökat och fler arbetsuppgifter lagts till i professionens befintliga tid. Resultatet visade att förhållningssättet påverkar till stor del hur förskolläraren upplever att arbetsuppgifterna hinns med. De förskollärare som ser samvaron med barnen som det centrala i deras yrkesroll känner sig mer stressade över administrativa uppgifter än de förskollärare som ser tiden i barngrupp likvärdig med tid för planering, dokumentation, utvärdering, föräldrakontakt med mera.

No description available.

Syftet med det här arbetet är att undersöka barn och stress i förskolan. Vi har inriktat oss på att se hur strukturen i förskolan påverkar barns stress. Det intresserar oss att se om man kan undersöka om barn i förskolan är stressade och ifall det har någon koppling till hur förskolan struktureras upp. En undersökning om hur förskolan är organiserad när det kommer till miljö, aktiviteter, hur uppdelningen av barn och personal ser ut samt hur dagarna planeras upp i förskolan kommer även att presenteras. Vi har med hjälp av observationer på fyra förskolor samt intervjuer med fyra förskollärare försökt undersöka hur förskolans struktur ser ut och hur den påverkar barnen. Tolkningen av vårt resultat har genomförts med hjälp av den litteratur som redan finns i ämnet. Vår tolkning av resultatet är att strukturen har en påverkan. Resultatet visar att det som möjligtvis påverkar barnens stressnivå på förskolan är om miljön på avdelningen erbjuder utrymmen där barnen kan gå undan ifrån den stora gruppen, så som många rum eller mindre vrår. Vi anser att man på förskolan måste anpassa antalet aktiviteter samt tiden aktiviteterna utförs på de barn man har i sin barngrupp samt vilket humör barnen är på. Uppdelningen av barngruppen i mindre grupper har visat sig ha en positiv effekt på barnens stress. Pedagogernas schema har en betydelse för barnens stress, då det inte går att dela in barnen i mindre grupper om några av pedagogerna är på rast eller gått hem. Samtidigt kan pedagogerna bli stressad av att vara ensam med många barn, deras stress kan överföras på barnen. Vi har sett att det är viktigt att ha en tydlig planering över vissa rutiner i förskolan, exempelvis vid tambursituationer samt vid matsituationerna för att skapa ett lugn i barngruppen.

Sammanfattning I denna uppsats undersöktes en mindre kommun i Sverige som har gjort om sin politiska och tjänstemannamässiga organisation under de sista 20 åren. Jag ville ta reda på varför man förändrade sin organisation och hur skolorganisationen uppfattas idag 2010. Undersökningen har gjorts genom intervjuer och forskning av protokoll och kommunala rapporter. Ett svar jag fick genom min undersökning, angående varför man har förändrat sin organisation var att man ansåg att den tidigare organisationen var förlegad och skapade stuprör. Man ansåg att dagens samhälle var för komplext för den gamla organisationen.  Resultatet av undersökningen av vad som äger rum inom skolorganisationen är att det skiljer sig mellan papper och verklighet i uppfattning. Samt att det skiljer sig utifrån vem man frågar i organisationen.  En del anser att förändringen inte spelade någon som helst roll medan andra anser att det hade stor relevans. Utifrån undersökningen kan man urskilja att det finns ett tydligt glapp inom skolorganisationen. Då det  visar sig att aktörerna ser förändringen av skolorganisationen på olika sätt.

Sammanfattning Syftet med det här examensarbetet är att ta reda på hur lärare i åk 1-3 undervisar i svensk grammatik och i vilken mån de synliggör grammatiken för barnen. Grammatiken i skolan är en kontroversiell fråga, och kursplanerna är svävande. Dessutom är grammatik i tidigare åldrar ett ganska outforskat område. Undersökningen genomförs genom kvalitativa intervjuer med fem lärare på tre olika skolor för att ta reda på hur några lärare i åk 1-3 tänker kring grammatik och grammatikundervisning och i vilken mån de synliggör grammatiken för barnen. Resultatet av undersökningen visar att grammatik är komplext. Lärarna har olika syn på vad grammatik är och svarar väldigt övergripande och svävande men kommer till slut fram till att det inte bara är ordklasser utan också språkets struktur. De här lärarna säger sig undervisa eleverna medvetet i grammatik utan att synliggöra detta för barnen. Lärarna visar väldigt olika syn på grammatikens roll och funktion. / Abstract The purpose of this thesis is to investigate how teachers in grades 1 – 3 teach Swedish grammar, and the extent to which they identify the subject to the children. Grammar instruction in school is a controversial issue, and the curriculum is vague. Additionally, there is rather limited research into grammar education at the primary level. The study is carried out through qualitative interviews with five teachers, from three different schools, in order to find out how some of the teachers in grades 1-3 reflect on grammar and grammar teaching and to what extent they identify grammar to the children. The results of this study show that defining grammar is complex. The teachers have different opinions about what grammar is and give comprehensive and vague answers. Eventually they conclude that grammar comprises not only the parts of speech, but also language structure. The teachers interviewed admit that they do intentionally teach grammar without identifying the subject matter to the children. The teachers hold very different views on the role and function of grammar.

Tidigare forskning har sett att utvecklingen av teknologi har påverkat revisionsprocessen med både för- och nackdelar. Större delen av den tidigare forskningen fokuserar på revisorer men i och med lagförändringen om slopad revisionsplikt och redovisningskonsulternas starkare ställning har vi valt att studera redovisningskonsulters uppfattningar om digitaliseringens påverkan på redovisningsprocessen. Vi har valt att fokusera på två centrala begrepp som länge studerats inom revisionsprocessen, dessa är struktur och bedömningar. I vår studie är även IT med sin förberedda struktur ett viktigt begrepp. Syftet med studien är att beskriva och analysera redovisningskonsulters uppfattningar om digitaliseringens påverkan på arbetet och hur digitaliseringen har förändrat tyngdpunkten i arbetssättet mellan struktur och bedömningar i redovisningsprocessen. För att uppnå syftet med studien har en kvalitativ studie genomförts och tio redovisningskonsulter har intervjuats. För att få en djupare förståelse presenteras viktiga begrepp i en teoretisk referensram, dessa är digitalisering, informationsteknologi, strukturperspektivet, omdömesperspektivet och byråkultur. Analysen bygger sedan på teori och på citat från respondenterna. Utifrån respondenternas uppfattningar är vår slutsats att digitaliseringen har påverkat arbetet i redovisningsbranschen genom enorm effektivisering. Vi har till skillnad från tidigare forskning inom revisionsprocessen sett att det inom redovisningsprocessen finns en balans mellan struktur och bedömningar vilket är positivt. / Earlier research has seen that the development of information technology has affected the auditing process with both positive and negative outcomes. A great part of earlier research is focusing on auditors but due to the law changing which have created a new situation according mandate for accounting managers we have decided to apply our essay on accounting managers. In the audit process there are two central conceptions that we have chosen to focus on, these are structure and judgment. In our essay we have also chosen to focus on information technology that seem to be a prepared structure.   The purpose with this study is to increase the understanding of how acting accounting managers experience the digitalization effect on their working methods. We will examine the digitalization on two perspective, structure and judgment. To reach the purpose of this study we have made ten interviews. To gain a deeper understanding important concepts and theories are presented in the theoretical background and frame of reference, the most important concepts for the analyse are digitalization, information technology, structure, judgment and agency culture. The analysis is based on quotes from the respondents and based on respondents' perceptions, our conclusion is that digitization has affected the accounting industry and that the work has been more efficient. Unlike previous research in the audit process we have seen that there is a balance between structure and judgment in the accounting process.

University, Diss., 2006--Frankfurt (Main). / Erscheinungsjahr an der Haupttitelstelle: 2005.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2001. / Härtill 7 uppsatser.

Aachen, Techn. Hochsch., Diss., 2008

Hochsch. für Wirtschafts-, Rechts- und Sozialwiss., Diss.--St. Gallen, 1995.