Bakgrund: Traumapatienten omhändertas av interprofessionella traumateam där akutsjuksköterskan innehar en viktig roll i traumateamet. Traumaomhändertagandet på akutmottagning utförs enligt tydliga riktlinjer. Syfte: Syftet var att beskriva patientens upplevelse av traumaomhändertagande på akutmottagning. Metod: En strukturerad litteraturöversikt med kvalitativ metod och induktiv ansats utfördes. Sökningar genomfördes i vetenskapliga databaserna Cinahl och PubMed. Totalt identifierandes tio artiklar som kvalitetsgranskades och data extraherades med stöd av tematisk dataanalysmall.Resultat: Litteraturöversiktens resultat mynnade ut i åtta deskriptiva teman och tre analytiska teman: Traumaomhändertagandets uttryck, stöttepelarens betydelse och kommunikationens toppar och dalar. Slutsats: Att drabbas av trauma är en omvälvande upplevelse. Traumapatienten befinner sig i en sårbar situation och upplever ett vida känsloregister. Akutsjuksköterskans lyhördhet och förmåga till att beakta traumapatientens lidande ställs på sin spets. / Background: The trauma patient is cared by interprofessional traumateams, where the emergency nurse plays an important role in the traumateam. Trauma care in the emergency department is performed according to clear guidelines. Aim: Aim was to describe the trauma patient experience of trauma care in the emergency department. Methods: A structured literature review with qualitative method and inductive approach. Searches were conducted in the scientific databases Cinahl and PubMed. A total of ten articles were identified that were quality reviewed and data extracted by using thematic data analysis.Results: Results of the literature review resulted in eight descriptive themes and three analytical themes: trauma care expression, the importance of the mainstay and the highs and lows of communication. Conclusion: To suffer a trauma is a dramatic experience. The trauma patient is in a vulnerable situation and experiences a wide range of emotions. The emergency nurse’s sensitivity and ability to consider the trauma patient’s suffering is put to the edge.

Abstrakt   Bakgrund: Akutsjuksköterskan förväntas bedriva en personcentrerad vård där vårdtagarens emotionella, medicinska och existentiella krav tillgodoses. Vid hög arbetsbelastning tvingas personal prioritera medicinska aspekter vilket leder till att etiska och psykosociala aspekter får vänta. Compassion fatigue är ett fenomen som uppstår i vårdanden yrken genom en långvarig exponering av empatiska påfrestningar. Compassion fatigue leder till beteende-, känslomässiga och fysiska förändringar hos sjuksköterskan vilket kan medföra svårigheter att identifiera vårdtagares upplevelser, eller reaktioner, både fysiskt, mentalt, socialt och existentiellt. Detta kan leda till en osäker och otrygg vårdmiljö och riskera att hota patientsäkerheten.  Syfte: Syftet var att identifiera och beskriva faktorer som bidrar till compassion fatigue hos sjuksköterskor på akutmottagningen.  Metod: En strukturerad litteraturöversikt med inspiration från en systematisk litteraturöversikt och en kvantitativ ansats. Sökningarna genomfördes i databaserna CINAHL, PubMed och PsychInfo vilket resulterade i 17 inkluderade artiklar. Dataanalys har genomförts utefter Bettany-Saltikov och McSherry. Resultat: Resultatet sammanställdes till fyra kategorier och presenteras i Demografiska faktorer, Arbetsrelaterade faktorer, Arbetsrelaterade känslor som faktor samt Yttre faktorer. Resultatet visar flertalet faktorer som bidrar till compassion fatigue bland annat att upplevd fysisk och psykisk hälsa inom demografiska faktorer minskade utfallet av compassion fatigue.  Inom yttre faktorer påvisas det att psykosocialt stöd från chefer och kollegor minskar förekomsten av compassion fatigue.   Slutsats: Litteraturöversikten identifierar och beskriver flertalet faktorer som statistiskt signifikant påverkar CF både negativt och positivt. Vidare forskning krävs då resultatet ger en spridd bild med betydande faktorer samt bristen av studier utförda på akutmottagningar i Sverige. / Abstract   Background: Emergency nurses are expected to provide person-centered care that meets the emotional, medical, and existential needs of patients. During times of high workload, staff members are forced to prioritize medical aspects, which results in ethical and psychosocial aspects being put on hold. Compassion fatigue is a phenomenon that occurs in caregiving professions due to prolonged exposure to empathic stressors. Compassion fatigue leads to behavioral, emotional, and physical changes in nurses, which can make it difficult to identify patients' experiences or reactions, both physically, mentally, socially, and existentially. This can lead to an insecure and unsafe care environment and pose a risk to patient safety. Purpose: The purpose was to identify and describe factors contributing to compassion fatigue in nurses in the emergency department.Method: A structured literature review inspired by a systematic literature review and a quantitative approach was conducted. Searches were conducted in the CINAHL, PubMed, and PsychInfo databases, resulting in 17 included articles. Data analysis was carried out according to Bettany-Saltikov and McSherry. Results: The results were compiled into four categories and presented as Demographic factors, Work-related factors, Work-related emotions as factors, and External factors. The results show several factors contributing to compassion fatigue, including perceived physical and mental health within demographic factors, which reduced the outcome of compassion fatigue.In the external factors category, it was found that psychosocial support from managers and colleagues reduces the incidence of compassion fatigue. Conclusion: The literature review identifies and describes several factors that statistically significantly affect CF both negatively and positively. Further research is needed as the results provide a scattered picture with significant factors, as well as the lack of studies conducted in emergency departments in Sweden.