Handelsgödsel och stallgödsel används i stor omfattning i jordbruket, men ungefär en tredjedel av den tillförda kvävegödseln tas inte upp av växtligheten. Omkring hälften av den mängden förs till närliggande vattendrag, något som kan resultera i eutrofiering av sjöar och vattendrag. Även fosforläckage till vattendrag kan orsaka eutrofiering och faktorer som kan inverka på läckaget av näringsämnen från åkermark till vattendrag är jordart, odlingsåtgärder och nederbörd. För att minska förlusterna av näringsämnen från odlingsmarker till vattendrag har det tagits fram åtgärdsprogram inom jordbrukssektorn. Ett program benämns som ”Typområden på jordbruksmark” och är en del av övervakningen av miljön i Sverige. Ett jordbruksvattendrag i Västmanlands län, U8, ingår i ett Greppa fosforn - projekt och vattenkemiska mätningar har utförts i området sedan 90-talets början. En storskalig strukturkalkning genomfördes av jordbruksmarken 2010 och vid de vattenkemiska mätningarna under  det agrohydrologiska året 2010/2011 uppmättes de lägsta årsmedelhalterna av kväve och fosfor sedan mätningarna påbörjades. Syftet med den här rapporten är att utreda ifall strukturkalkningen under 2010 resulterat i de låga årsmedelhalterna av fosfor och kväve under det agrohydrologiska året 2010/2011 eller om andra faktorer kan ha inverkat, samt att ge förslag på åtgärder som kan minska kväve- och fosforförlusterna från jordbruksmarken till vattendraget. Slutsatserna är att en ökad andel skyddszoner, den storskaliga strukturkalkningen, de torra förhållandena under året och en planering av gödselmedeltillförseln kan ha inverkat till de låga årsmdelhalterna. Åtgärder som skulle kunna vara verksamma på U8 för att minska kväve- och fosforförlusterna är anpassad kvävegödsling, bevuxen träda, effektiv produktion, förändringar i växtföljd, höst- och vinterbevuxen mark, jordbearbetning vid rätt tidpunkt, kombisådd, konturplöjning, minskad markpackning, nedbrukning av gröngödslings- och fånggrödor vid lämpligaste tidpunkt och med rätt teknik, reducerad jordbearbetning, reducerad kvävegödsling till underoptimal nivå, reglerbar dränering, sedimentationsdammar, skyddsavstånd vid gödselspridning, skyddszoner, spridning av gips på åkermark, spridning av mineralgödsel vid rätt tidpunkt, strukturkalkning och våtmarker.

Alla organismer är beroende av fosfor (P) och kväve (N) för att kunna tillväxa och överleva, därför tillsätts dessa näringsämnen i höga doser till jordbruksmark i form av gödsel. Detta gör att jordbruket tillsammans med en ökad nederbörd kan öka avrinning av näringsämnen (framför allt P och N) från jordbruksmark till vattendrag. Strukturkalkning kan användas för att förbättra markstrukturen så att P stannar kvar i marken och därmed minskar Pbelastningen och övergödning i avrinningsområden. Syftet var att undersöka om strukturkalkningen som genomfördes på Dalboslätten under 2020 och 2021 har haft någon effekt på övergödningen i närliggande vattendrag. Hypotesen var att strukturkalkning har minskat övergödningen i form av minskad mängd total-P i de fyra avrinningsområdena.Tillgång till vattenkemiska data i avrinningsområden har skett via Dalslands miljö- och energiförbund där total-P undersöktes med en-vägs ANOVA samt Kruskall-Wallis för de fyra vattendragen Dalbergsån, Krokån, Lillån och Hakerudsälven under 2019–2021. Eftersom nederbörd kan påverka total-P i vattendragen undersöktes även förhållandet mellan total-P och nederbörd genom linjär regression för respektive vattendrag. Dalbergsån och Krokån hade mindre total-P 2021 jämfört med tidigare år, medan Hakerudsälven och Lillån inte hade någon minskning i total-P. Nederbörden hade inte påverkat mängden total-P i något utav vattendragen under 2019–2021. Detta kan i sin tur betyda att strukturkalkningen har haft effekt i två av vattendragen samt en mer lättarbetad jord, men för att få ett mer tillförlitligt resultat hade studien behövt göras under flera år. När befolkningen ökar sätter det ytterligare press på effektiviseringen av jordbruket där mindre mängd gödsel ska ge större mängd grödor. Genom att välja ut grödor som kräver en mindre mängd tillsatta näringsämnen samt att befolkningen ändrar sin kosthållning till fler vegetariska alternativ kan tillsatt P i jordbruket minska och därmed övergödning i avrinningsområden. Tillsammans med strukturkalkning kan våtmarker och fosfordammar anläggas för att få ett mer långvarigt skydd mot övergödningen på Dalboslätten. / All organisms depend on phosphorus (P) and nitrogen (N) to grow and survive; therefore these nutrients are added in high doses to agricultural land in the form of fertilizers. Agriculture together with increased precipitation can increase the runoff of nutrients (mainly P and N) from agricultural land to watercourses. As part of this, structural liming can be used to improve soil structure so that P remains in the soil, thereby reducing P loading and eutrophication in catchment areas. The aim of this study was to investigate whether the structural liming carried out on Dalboslätten during 2020 and 2021 has had any effect on eutrophication in the nearbywatercourses. The hypothesis was that structural liming has reduced eutrophication in the form of a reduced amount of total P in the four catchment areas. Access to water chemistry data in catchment areas has taken place via Dalsland’s environmental office. Total P was investigated with one-way ANOVA and Kruskall-Wallis for the four watercourses Dalbergsån, Krokån, Lillån and Hakerudsälven during 2019-2021. Since precipitation can affect total P in the watercourses, the relationship between total P and precipitation was also investigated through linear regression for each watercourse. Dalbergsån and Krokån had less total P in 2021 compared to previous years, while Hakerudsälven and Lillån had no reduction in total P. Precipitation did not affect the amount of total P in any of the watercourses during 2019-2021. This, in turn, may mean that the structural liming has had an effect in two of the watercourses as well as a more easily worked soil, but to get a more reliable result the study would have to be conducted over several years. As the population increases, it puts further pressure on the efficiency of agriculture, where less fertilizer should produce more crops. By selecting crops that require a smaller amount of added nutrients and by the population changing their diet to more vegetarian options, added P in agriculture can be reduced and thus eutrophication in catchment areas. Along with structural liming, wetlands and phosphorus ponds can beconstructed to obtain longer-term protection against the eutrophication on Dalboslätten.