I denna uppsats försöker jag att fylla ett tomrum inom forskningen om studenter som väljer att hoppa sina programutbildningar inom samhällsvetenskapliga program riktade mot en kandidatexamen. Syftet med detta arbete är att presentera en bild av avhoppade studenter inom kandidatprogram, och därmed utgöra en beskrivande studie för fortsatt forskning och fördjupning inom området. Jag har samlat in och analyserat statistik om avhoppade studenter från fem samhällsvetenskapliga program vid Luleå tekniska universitet. Med hjälp av statistisk analys ger jag en detaljerad bild av studenterna som väljer att hoppa av sin samhällsvetenskapliga universitetsutbildning. Resultaten visar på en skillnad mellan könen, där männen generellt är underrepresenterade inom de flesta program men har samtidigt högst sannolikhet att lämna programmen. För båda könen är det inte ovanligt att de fortsätter studera ett annat program eller kurser vid samma universitet efter att de har hoppat av. Denna sannolikhet ökar ännu mer ifall de ursprungligen kommer från närliggande orter till universitetet. För avhoppade studenterna som kommer från andra delar av Sverige råder det omvända förhållandet, om dessa individer fortsätter att studera sker det oftast vid ett annat universitet eller högskola. Med de tillgängliga data som använts går det dock ej utläsa ifall de avhoppade studenterna väljer att studera liknande program eller kurser vid nya utbildningsorter. Det finns även en skillnad mellan könen när man gör en åldersindelning, där äldre kvinnor oftare forsätter att studera än män. Jag diskuterar mina resultat med hjälp av etablerad forskning inom utbildningssociologi, där man studerat hur kulturellt kapital, habitus, könsskillnader påverkar engagemang gentemot skolan och hur väl man lyckas prestera inom skolväsendet. Genom att koppla resultaten mot teorier inom utbildningssociologi kan detta arbete vara en utgångspunkt för att utveckla nya frågeställningar och hypoteser om avhoppade kandidatprogram studenter. Och därmed bidra till fortsatt forskning inom området. / In this paper I try to fill a gap in the studies of students who drop out of higher education in Sweden. The gap consists of students who choose to drop out of educational programs aimed towards bachelor degrees in the social sciences. The aim of this study is to present the reader with a picture of students who drops out of bachelor programs and by doing so I hope to provide a stepping stone for further research in this area. I collect and analyze statistical data on drop outs from five programs at the University of Technology in Luleå. With this I provide detailed presentation using statistical analysis of the students who choose to drop out of higher education in the social sciences. The analyzed data shows a discrepancy between the genders, where even though men are typically underrepresented at the programs at a whole, they are still the most likely to leave the programs. But even when they drop out of a program there is a high probability that they continue to study at the same university, this is true for both gender but slightly more so for women. This also increases greatly if you are from the surrounding area of the university to begin with. For students who drop out and originated from other parts of the country, they are more likely to continue their studies at a different university. With the current data available in this study, there is no way to know what type of programs or courses they choose to study at their new choice of university. There is also a difference between the genders when accounting for age, where older women have a slightly higher tendency to continue to study after they drop out.  I discuss my results with established research in the field of sociology of education, on how culture capital, habitus, and differences in gender effect how students engage and perform in education. By using theories of sociology of education, this study can be used to further develop research questions and explore new premises within the subject area.