The purpose of the following essay is to study students with non-European backgrounds view of the multicultural perspective in history teaching at the upper secondary school in Sweden. To study this, student interviews have been made and the study has also answered how the students perceive the concept of multiculturalism and how they consider their teachers to take into account the students' ethnic backgrounds in the history teaching. The study results show that multiculturalism is a concept that can be defined in different ways, and that students believe that the history teaching has a European and Western perspective. Students want teachers to take more account of different ethnicities in teaching, and that history teaching not should be so generalizing as it is.

This paper describe children's perception of knowledge and learning in Swedish leisure centers (fritidshem). To shed light on this subject the authors observed and interviewed children in two different leisure centers. The data has been collected using the Mosaic Approach. According to The Mosaic Approach children express themselves in a number of ways. The authors try to paint a more complete picture of the children's perspective by using several methodological pieces like photos, observations of play and interviews. The data was analyzed using Aristotle's theory on knowledge, Deweys texts on learning, and Foucault's theory of knowledge as  related to relationships has been used. The analysis shows that children mainly view leisure centers as places to have fun rather than for learning. They describe that they mainly learn how to be friends, but also practical knowledge as well as some abstract skills. In the leisure center being skilled at sports or games is of important and performing better than others, is highly valued. / Det här är en kvalitativ studie på barns syn på kunskap och lärande i fritidshemmet. För att belysa detta har författarna genomfört intervjuer och observationer i två olika fritidshem. Metoden har varit mosaikmetoden (the mosaic approach) där utgångspunkten är att barn uttrycker sig på en rad olika sätt och författarna försöker pussla ihop en mer komplett bild av barnens perspektiv genom flera metodologiska pusselbitar som fotografier, observationer av lek och intervjuer. För att analysera resultatet har Aristoteles teori om kunskap, Deweys beskrivning av lärande och Foucaults teori om kunskap som relationell använts. Resultatet visar att barnen främst ser fritidshemmet som en plats för att ha roligt snarare än för lärande. Det som barnen anser att de lär sig är framförallt att vara bra kamrater men barnen uttrycker även att de lär sig praktisk kunskap och abstrakta färdigheter. I fritidshemmet är skicklighet i spel och sport viktiga kunskaper som ofta lyfts fram i relation till andra, att vara bättre i något än andra är betydelsefullt.