Denna litteraturstudies syfte är att belysa hur inkluderingsarbetet av elever med funktionsnedsättning uppfattas av och påverkar elever utan funktionsnedsättning. För att skapa en bild av detta undersöks attityder och sociala relationer hos elever utan funktionsnedsättnings samt vad som avgör vilka attityder och relationer som uppstår i samband med inkludering. Uppsatsen använder sig av en kvalitativ innehållsanalys där en induktiv ansats antagits. Till detta har de sociologiska teorierna om stämpling, stigma och social identitetsteori använts för att fördjupa analysen. De vetenskapliga artiklar som valts beskriver studier som genomförts i ett flertal olika länder och haft fokus på inkludering och elever utan funktionsnedsättning. Studien visar att attityder hos elever utan funktionsnedsättning gentemot elever med funktionsnedsättning är övervägande negativa och att dessa göds av olika former av oförståelse och fördomar. Mindre förekommande är positiva attityder präglade av förståelse och acceptens, men de påträffas trots allt i vissa studier. Vidare visar resultatet att sociala relationer är avgörande sitt sammanhang. Elever utan funktionsnedsättning vill hellre umgås med elever med funktionsnedsättning på fritiden än i klassrummet där akademiskt samarbete krävs. Den vanligaste relationen är dock att inte ha någon relation alls. Vad som avgör vilka attityder och relationer som uppstår skiftar men viktiga faktorer är eleverna själva, lärarnas attityder och förmåga att arbeta inkluderande samt samhällsrelaterade faktorer som ekonomi, resurser och politik. Resultatet indikerar att det finns olika framgångsrika sätt att arbeta inkluderande i klassrummet och att vissa aspekter med fördel bör tas i beaktning för att uppnå ett så lyckat resultat som möjligt. / The purpose of this literature study is to illustrate how inclusion of students with disabilities is perceived by and affect students without disabilities. To illustrate this, attitudes and social relations with students without disabilities and what determines which attitudes and relations that arises in conjunction with inclusion is examined. The essay uses a qualitative content analysis and an inductive approach has been made. The sociological theories of labeling theory, stigma and social identity theory has been used to deepen the analysis. The scientific articles that has been chosen for this essay has been carried through in several countries and they all focus on inclusion and students without disabilities. The study shows that attitudes with students without disabilities against students with disabilities is predominantly negative and that these attitudes appears as a result of prejudice and misunderstanding. Less frequent are positive attitudes characterized by understanding and acceptance, but they occur in some articles. The results also show that social relations are crucial to its context. Students without disabilities rather socialize with students with disabilities on their spare time than in class where academic achievement is required. The most common relationship however is to have no relation at all. What determines what attitudes and relations arise varies but important factors are the students themselves, the teacher’s attitudes and ability to work with inclusion and community-related factors such as economy, resources and politics. The results indicate that there are different successful ways to approach and work with inclusion in the classroom and that some aspects should be accounted for to achieve the most successful result possible.