Digital data has many benefits, but what happens if it’s in error? Moreover, how can we tell if a bit has been flipped? Our discussion begins with parity.

Syftet med uppsatsen är att analysera hur det moderna samhället i västvärlden ser på och pratar om sex och kärlek. Jag tittar på hur de kombineras i den så kallade kärleksideologin. Objektet för min analys är filmen Crazy, stupid, love från 2011. Jag använder exempel från filmen för att observera vissa kulturella aspekter som vi har i västvärlden kring kärlek och sex. Den teoretiska utgångspunkten för uppsatsen är det socialkonstruktivistiska perspektivet (Barlebo Wenneberg 2001) och modern filmteori (Andersson och Hedling 1995).   Resultatet visar bland annat att fiktiva verk, som filmen jag använder i uppsatsen, kan ta en plats i den kulturella diskursen. Filmen behåller legitimitet då den harmoniserar med många av västvärldens förhoppningar kring relationer och romantik. Kärleksidealet fortsätter att vara dominant idag trots att det uppstår konflikter mellan kärleksidealets mer traditionella konstruktion och det postmoderna samhällets andra normer. / The purpose of the thesis is to analyze how the modern west society looks upon and talks about sex and love. I am looking at how they are combined in the so called romantic ideology. The object of my analyzes is the movie Crazy, stupid love from 2011. I will observe certain cultural aspects of western society considering love and sex by using examples from the movie. My theoretical platform for the thesis will be the social constructive perspective (Barlebo Wenneberg 2001) an modern film theory (Andersson och Hedling 1995).   The result show amongst other things that works of fiction, like the movie I use in the thesis, can in fact take a position in the cultural discourse. The movie keeps its legitimacy by harmoniesing with many of the beliefs and hopes that we in the west have about relationships and romance. The romantic ideology keeps being dominant today even though there are conflicts between the romantic ideology’s more traditional construction and the post modern society’s other norms.

This is a case study on the communication between Nordic and Chinese business people using English as a lingua franca in their business communication. The aim of this paper is to establish if misunderstandings in communication occur between Chinese and Nordic language speakers (Finnish and Swedish) in a business environment and, if they do, what the nature of these misunderstandings is. In this paper, recorded conversations are analysed to establish if there are misunderstandings between the parties. The recordings were made at a global industrial company in Sweden and in China. Interviews with the participants were also carried out in order to establish their own ideas concerning the communication flow and to find out if the participants are themselves aware of using any particular communication strategies when interacting with one another. The results of the case study show that there were some misunderstandings in the communication between Nordic and Chinese business people; however, there were not any particularly serious misunderstandings with respect to the company’s business aims and objectives. The results indicate that the parties use communication strategies to enhance their messages and to determine if a message has been conveyed successfully. The strategies that were commonly used were confirmations in the form of follow-up questions and speaking slowly. Written or non-verbal communication were found to be used as a supplement to verbal communication. A strategy that the participants themselves noted as successful was keeping their messages short and simple. This is also known as the KISS-principle. The result of the study indicates potential misunderstandings caused by the Chinese using Yes as an act of active listening rather than agreement and it is suggested that an awareness of this cultural difference may help improve the intercultural communication between the parties.

<p>Reklam försöker fånga intresset hos likgiltiga och stressade mottagare. Den försöker få oss att stanna till, men vill även bli ihågkommen efter att vi har lämnat den. I den här c-uppsatsen Are you smart enough to be stupid? är syftet att få ökad förståelse för hur Diesels - ett modeföretags - image framställs i dessa annonser. Vi besvarar frågor om vilket budskap annonserna förmedlar till dess mottagare och hur orden smart och stupid tolkas. Vårt material är ett urval på fyra annonser av kampanjens totalt 40 annonser samt fyra personer ur Diesels målgrupp – i detta fall mellan 20 och 25 år. Diesel säljer kläder och accessoarer och anses som ett väletablerat företag. För sådana företag räcker det ofta med att placera sin logotyp i annonsen tillsammans med en illustration för att nå sin målgrupp. Vi har i uppsatsen även använt oss av teorier om företags märkesbild, varumärkesbyggande, varumärkesidentitet, livsstil och kampanjer. I besvarandet av våra frågeställningar har vi använt oss av metoderna semiotik och retorik kombinerade i vår egen modell Retorsemiomodellen samt kvalitativa intervjuer och receptionsanalys. Efter att ha gjort analyser utifrån dessa metoder kom vi fram till att respondenterna överlag var mycket överrens i sin tolkning av annonserna. Utifrån vår modell ser vi att annonserna kan tolkas på ett sätt som får mottagare att reagera, dock inte särskilt kraftigt. På många frågor uttrycker våra respondenter en osäkerhet i förståelsen av annonserna. Men en sak är säker; samtliga vill vara stupid efter att ha tagit del av de fyra annonserna.</p>

Reklam försöker fånga intresset hos likgiltiga och stressade mottagare. Den försöker få oss att stanna till, men vill även bli ihågkommen efter att vi har lämnat den. I den här c-uppsatsen Are you smart enough to be stupid? är syftet att få ökad förståelse för hur Diesels - ett modeföretags - image framställs i dessa annonser. Vi besvarar frågor om vilket budskap annonserna förmedlar till dess mottagare och hur orden smart och stupid tolkas. Vårt material är ett urval på fyra annonser av kampanjens totalt 40 annonser samt fyra personer ur Diesels målgrupp – i detta fall mellan 20 och 25 år. Diesel säljer kläder och accessoarer och anses som ett väletablerat företag. För sådana företag räcker det ofta med att placera sin logotyp i annonsen tillsammans med en illustration för att nå sin målgrupp. Vi har i uppsatsen även använt oss av teorier om företags märkesbild, varumärkesbyggande, varumärkesidentitet, livsstil och kampanjer. I besvarandet av våra frågeställningar har vi använt oss av metoderna semiotik och retorik kombinerade i vår egen modell Retorsemiomodellen samt kvalitativa intervjuer och receptionsanalys. Efter att ha gjort analyser utifrån dessa metoder kom vi fram till att respondenterna överlag var mycket överrens i sin tolkning av annonserna. Utifrån vår modell ser vi att annonserna kan tolkas på ett sätt som får mottagare att reagera, dock inte särskilt kraftigt. På många frågor uttrycker våra respondenter en osäkerhet i förståelsen av annonserna. Men en sak är säker; samtliga vill vara stupid efter att ha tagit del av de fyra annonserna.