Då tidigare forskning har stort fokus på psykopatologi finns intresse att undersöka ungas vanor online i förhållande till psykiskt välbefinnande. I denna enkätbaserade tvärsnittsstudie undersöktes hur ungas vanor online (socialt användande, huvudsaklig aktivitet och tid), mattering, anti-mattering, och upplevelse av restriktioner under Covid-19-pandemin relaterar till ensamhet och subjektiv livskvalitet. Svar från 125st ungdomar mellan 18–25 år analyserades med hjälp av deskriptiv statistik, Spearman’s sambandsanalyser, Multipel regressionsanalys, MANOVA och loglinjär analys. Resultatet gav blandade svar angående tid (<4, 4+ h/dag) där tid inte på egen hand kunde predicera subjektiv livskvalitet, samtidigt visades ett samband mellan att spendera över 4 h/dag aktivt online och lägre subjektiv livskvalitet. Socialt användande var inte relaterat till något av utfallsmåtten. Huvudsaklig aktivitet (‘Gaming’, ‘Sociala medier’, ‘Gaming och sociala medier lika mycket’) uteslöts ur analys på grund av snedvridet urval. Resultaten av denna studie kunde alltså inte fullt ut stödja vikten av unga människors vanor online med avseende på ensamhet och subjektiv livskvalitet. Dock gav resultaten att mattering och anti-mattering tillsammans kan förklara varians i subjektiv livskvalitet och ensamhet. Dessutom erhölls samband mellan upplevelsen av att pandemins restriktioner påverkat hur betydelsefull och betydelselös den unge kände sig med mattering, anti-mattering, subjektiv livskvalitet och ensamhet. Föreliggande studie bidrar till ny kunskap om mattering, anti-mattering, ensamhet och subjektiv livskvalitet hos unga. Detta genom att visa hur viktiga mellanmänskliga upplevelser är i tider av osäkerhet. Studien problematiserar också att ungas vanor online kan behöva operationaliseras på andra vis för att representera kvalitet snarare än kvantitet. / Previous research has a strong focus on psychopathology rather than psychological well-being regarding online habits of young people. This cross-sectional study based on a survey explored how online habits of young people (social usage, main activity and time), mattering, anti-mattering, and experience of restrictions during the COVID-19 pandemic relates to loneliness and subjective quality of life (QoL). Responses from 125 people between the ages of 18–25 were analyzed using descriptive statistics, Spearman's correlation analyzes, multiple regression analysis, MANOVA and loglinear analysis. Results were indecisive regarding time (<4, 4+ h/day). Time on its own could not predict subjective QoL, whereas spending over 4 h/day actively online was associated with lower subjective QoL. Social usage was not related to the outcome measures. Main activity(‘Gaming’, ‘Social media’, ‘Gaming and Social Media equally’) was excluded from analysis due to skewness. Thus, the results of this study could not fully support the importance of young peoples’ habits online regarding loneliness and subjective QoL. However, the results showed that mattering and anti-mattering together could predict subjective QoL and loneliness. In addition, the experience of how restrictions affected how significant and insignificant the participants felt was associated with mattering, anti-mattering, subjective QoL and loneliness. Present study contributes knowledge about mattering, anti-mattering, loneliness and subjective QoL in young people. This by showing how important interpersonal experiences are in times of uncertainty. The study also problematizes that young people's online habits may need to be operationalized in other ways to represent quality rather than quantity.

Syfte: Undersöka huruvida föräldrar med och utan barn med kroniska tillstånd skiljer sig åt gällande: psykologisk flexibilitet (generell och föräldraspecifik), utbrändhet, psykologiskt lidande och subjektiv livskvalitet. Samt undersöka om prediktorerna: huruvida föräldrarna har barn med kroniska tillstånd, nivåer av psykologisk flexibilitet (generell och föräldraspecifik), samt nivåer av medveten närvaro och kognitiv defusion förklarar föräldrars utbrändhetssymtom, psykologiska lidande och subjektiva livskvalitet. Metod: Oberoende ttest och Mann-Whitney U test genomfördes i syfte att undersöka medelvärdes skillnader mellan föräldrar till barn med kroniska tillstånd (N=51) och föräldrar till barn utan kroniska tillstånd (N= 28) gällande psykologisk flexibilitet, utbrändhet, psykologiskt lidande och subjektiv livskvalitet. Hierarkiska multipla regressionsanalyser (HRA) (N=79) genomfördes i syfte att undersöka möjliga förklaringar till föräldrars utbrändhetssymtom, psykologiska lidande och livskvalitet. Resultat: Oberoende t-test och Mann- Whitney U-test indikerade enbart signifikanta skillnader mellan föräldrar till barn med kroniska tillstånd och föräldrar till barn utan kroniska tillstånd avseende generell psykologisk flexibilitet, utbrändhet och psykologiskt lidande. Således ingen signifikant skillnad mellan de två föräldragrupperna avseende föräldraspecifik psykologisk flexibilitet och subjektiv livskvalitet. HRA indikerade att generell (inte föräldraspecifik) psykologisk flexibilitet var en signifikant prediktor beträffande föräldrars utbrändhetssymtom, psykologiska lidande och subjektiva livskvalitet. Att ha barn med eller utan kroniska tillstånd predicerade enbart föräldrars utbrändhet. Medveten närvaro och kognitiv defusion predicerade utöver generell psykologisk flexibilitet, föräldrarnas subjektiva livskvalitet. Slutsats: Psykologisk flexibilitet som enhetlig modell för mänskligt fungerande, antas vara användbar i framtida forskning gällande föräldrar till barn med kroniska tillstånd samt till föräldrar över lag som har lägre grad av psykologisk flexibilitet. Mer forskning om specifika psykologiska flexibilitets relaterade processerna behövs, samt studier som inkluderar bakgrundsinformation om föräldrarna såsom kön och ålder. / Objective: Whether parents with or without children having chronic conditions differ in regard to; Psychological flexibility (global and parent-specific), burnout symptoms, psychological distress and subjective quality of life. As well as to investigate whether following predictors; having a child with a chronic conditions or not, levels of psychological flexibility (global and parentspecific) and levels of mindfulness and cognitive defusion explain parents burnout symptoms, psychological distress and subjective quality of life. Method: Independent samples T-tests and Mann-Whitney U-tests were used in order to investigate mean differences between parents to children with chronic conditions (N=51) and parents to children without chronic conditions (N=28) regarding psychological flexibility, burnout symptoms, psychological distress and subjective quality of life. Hierarchical multiple regression analyses (HRA) (N=79) were conducted in order to investige possible explanaitions to parents burnout symptoms, psychological distress and subjective quality of life. Results: Independent samples T-tests and Mann- Whitney U tests indicated sicnificant mean differences regarding global psychological flexibility, burnout and psychological distress. No significant differences were found between the two groups in regard to parent-specific psychological flexibility and subjective quality of life. HRA indicated that global (and not parents-specific) psychological flexibility was a significant predictor in explaining parents burnout symptoms, psychological distress and subjective quality of life. Having a child with or without a chronic condition, only predicted parents burnout symptoms. Mindfulness and cognitive defusion predicted over and beyond global psychological flexibility, parents subjective quality of life. Conclusion: Psychological flexibility as a unified model of human functioning, is presumed to be useful in future research in regard to parents having children with chronic conditions, as well as to parents of children without chronic conditions and parents who has lower level of psychological flexibility. There is a need for further research regarding psychological flexibility related processes and future studies that include background information of parents such as gender and age.