1 |
Hur ett tvärfunktionellt samarbete kan motverka stuprörsstrukturer : Kommunikationens roll i det organisatoriska gränssnittet mellan olika avdelningarAhlqvist, Theresé January 2016 (has links)
Stovepipes, or also called silos, appear in many different organizations and sectors and contribute to problems when employees or managers tend to look more to their own, or the individual departments, objectives rather than to the organizations. The purpose of this study was to identify different communicative factors that promote stovepipes in order to further identify the most critical factor to disarm. A case study has been done at a selected company, with a stovepipe structure, in order to achieve the purpose of the study. The case study has included interviews and observations to identify different problem areas which then have been compared with three communicative factors identified in previous studies. The factor that had the most connections to the problem areas have been considered the most critical factor. The result of the study indicates that “A lack of understanding each other's work” is the most critical factor in stovepipe structures and that it can be prevented by following five recommendations: bring up positive collaboration continually, raise problems with each other instead of with others, identify different communication paths in and between the departments, implement a long-term model for preventing stovepipes and set up workshops between the involved departments. The conclusion of the study is that stovepipes create several undesirable effects in the organization but that the efforts to counter these problems do not have to be complicated. Following five small steps into a better collaboration and communication can be enough to be on your way to a better organizational structure. / Stuprörsstrukturen visar sig i många olika organisationer och branscher, där den orsakar problem då medarbetare och chefer tenderar att se mer till sina egna, eller den enskilda avdelningens, målsättningar än organisationens övergripande. Studien syftar till att identifiera vilka kommunikativa faktorer som bidrar till stuprörsstrukturen, för att vidare urskilja den mest kritiska faktorn. För att uppnå studiens syfte har en fallstudie genomförts på ett utvalt företag med stuprörsstruktur. Vidare har intervjuer och observationer skett för att kunna urskilja olika problemområden, där de problemområden som identifierats sedan har ställts mot tre kommunikativa faktorer som framkommit som bidragande till stuprörsstrukturer i flertalet tidigare studier. Den faktor som har flest samband med de olika problemområdena har ansetts som den mest kritiska faktorn i studien. Resultatet av studien anger ”Bristande förståelse för varandras arbete” som den mest kritiska faktorn i en stuprörsstruktur och att denna kan motverkas genom att följa fem rekommendationer: lyft positiva samarbeten kontinuerligt, ta upp problematik med varandra direkt när den uppstår, kartlägg hur kommunikationen går i verksamheten, implementera en långsiktig modell samt ha löpande workshops med inblandade avdelningar. Slutsatsen är att stuprörsstrukturen kan skapa flera oönskade effekter i en verksamhet men att insatserna för att motverka dessa inte måste vara invecklade eller vidare resurskrävande. Att följa fem enkla steg mot bättre samverkan och kommunikation kan vara en bra bit påväg mot en bättre struktur.
|
Page generated in 0.0949 seconds