Syfte – Syftet med denna studie är att undersöka hur miljöstyrning kan utformas av tillverkande företag i sina globala leverantörskedjor. För att uppfylla syftet togs två frågeställningar fram: [1] Hur används miljöstyrning i globala leverantörskedjor inom tillverkningsindustrin? [2] Vilka faktorer bör tas i beaktning vid utformning av miljöstyrning i globala leverantörskedjor inom tillverkningsindustrin? Metod – Studien är en fallstudie och består av kvalitativ datainsamling i form av intervjuer och dokumentstudier. Användandet av flera datainsamlingsmetoder bidrar till en ökad validitet av insamlade data. Resultatet av den insamlade data jämfördes sedan med teorier inom området för att möjliggöra svar på frågeställningarna och ett uppfyllande av syftet. Resultat – Miljöstyrning kan användas på flera olika sätt för att påverka leverantören. Det är vanligt att företag förbjuder användningen av vissa material eller ämnen i sina produkter genom hela leverantörskedjan. Det har däremot visat sig svårare för företag att påverka sina leverantörers förhållande till miljöaspekterna. Miljöstyrning kan användas för att hjälpa leverantörer komma igång med hållbarhetsarbete genom nära samarbete. Miljöstyrning kan också användas för att styra leverantörerna att välja mer utsläppsvänliga produktionsmetoder, använda mer hållbara material eller öka vikten av att hållbarhetsarbete genom hela leverantörskedjan. Implikationer – Studien har fokuserat på hur företag kan använda miljöstyrning i sitt arbete för hållbarhet genom sina leverantörskedjor. Studiens resultat har framhävt aspekter som bör beaktas av företag vid användning av miljöstyrning av globala leverantörskedjor. I studien framkommer också skillnader runt om i världen som kan påverka miljöstyrningen. Resultatet kan användas som vägledning och understöd till företag som arbetar eller vill arbeta med miljöstyrning genom sina globala leverantörskedjor. Begränsningar – Studien baseras på ett fall vilket kan försämra generaliserbarheten. Empirin som samlas in kommer från fallföretaget och deras leverantörer vilket begränsar tillämpningen på andra företag eller verksamheter. Insamlade data kommer från ett fåtal leverantörer vilket begränsar bredden av studien och kan påverka tillämpligheten. Då resultatet utav studien kopplas till annan teori kan en fallstudie baserat på ett fall fortfarande vara representativt. / Purpose: The purpose of this study is to investigate how environmental management can be designed by manufacturing companies in their global supply chains. To fulfill the purpose, two issues were raised: [1] How is environmental management used in global supply chains within the manufacturing industry? [2] What factors should be considered when designing environmental management in global supply chains in the manufacturing industry? Method – The study is a case study and consists of qualitative data collection in the form of interviews and document studies. The use of several data collection methods contributes to an increased validity of collected data. The results of the collected data were then compared with theories in the field to enable answers to the questions and a fulfillment of the purpose. Findings – Environmental management can be used in several different ways to influence the supplier. It is common for companies to prohibit the use of certain materials or substances in their products throughout the supply chain. On the other hand, it was proven more difficult for companies to influence their suppliers' relationship to environmental aspects. Environmental governance can be used to help suppliers get started with sustainability work through close collaboration. Environmental governance can also be used to guide suppliers to choose more emission-friendly production methods, use more sustainable materials or increase the importance of sustainability work throughout the supply chain. Implications – The study has focused on how companies can use environmental management in their work for sustainability through their supply chains. The results of the study have highlighted aspects that should be considered by companies when using environmental management of global supply chains. The study also reveals differences around the world that can affect environmental management. The results can be used as guidance and support for companies that work or want to work with environmental management through their global supply chains. Limitations – The study is based on one case, which may impair generalizability. The experience gathered comes from the case company and their suppliers, which limits the application to other companies or operations. Collected data comes from a few suppliers, which limits the breadth of the study and may affect applicability. By comparing the case study with previous theories, a single case study is still representative.

En väl fungerande offentlig upphandling är avgörande för att klara de förändringar som vår omvärld står inför. Konkurrensen och effektiviteten inom bygg- och anläggningsbranschen beskrivs ofta som lägre än i andra branscher. Studier inom svensk byggbransch har därför lyft betydelsen av ökad effektivitet genom utveckling av teknik och kunskap i bygg- och anläggningsprojekt. Den offentliga upphandlingen i Sverige uppmäts till cirka 634 miljarder kronor per år vilket motsvarar en femtedel av Sveriges bruttonationalprodukt. En stor del av de bygg- och anläggningsarbeten som utförs i Sverige upphandlas av offentliga beställare vilket medför att de har möjlighet att påverka branschens utveckling. För att främja ett önskat beteende och drivkrafter hos leverantörer kan offentliga beställare använda leverantörsuppföljning samt ekonomiska incitament i upphandling. Studiens syfte har varit att öka förståelsen för hur incitament ska användas i upphandling för att främja effektivare leveranser och skapa drivkraft för leverantörer att utföra, och helst överträffa, det resultat som önskas av beställaren. För att uppnå ett trovärdigt resultat valdes metoden fallstudie. Trafikverket som är en renodlad beställarorganisation med en bred leverantörsbas använder leverantörsuppföljning och incitament i upphandlingar och ansågs därför som ett lämpligt företag att undersöka för att uppnå studiens syfte. För den kvalitativa datainsamlingen har åtta projekt med incitament studerats där totalt 20 stycken intervjuer genomförts. I respektive projekt, förutom i två, har inköparen, projektledaren och leverantören intervjuats för att få en objektiv bild för hur bonus som incitament fungerat i projekten. För att underlätta analysarbetet sammanfattades alla projekt och analysmetoden ”Pattern Matching” användes för att finna likheter och olikheter mellan de studerade projekteten. Utifrån resultat och analys har slutsatser kunnat dras om hur tidigare användning av bonus har fungerat följt av förbättringsförslag. Slutsatsen var att bonus bidragit till att projektet gått smidigare och att det ökade samarbetet men inte att själva slutprodukten förbättras. Det framgick även att arbetssättet för bonus varierat mycket mellan projekten och att kontinuerlig leverantörsuppföljning under projektets gång är viktigt och en kritisk faktor för att bonus ska fungera som incitament och för att främja leverantörsutveckling. Vidare var slutsatsen att incitamentmodellen och formeln för uträkning av incitament bör standardiseras och integreras i systemet för leverantörsuppföljning. Ytterligare en slutsats var att bedömningsgrunderna upplevs som otydliga i dagsläget och att det är svårt att göra en objektiv bedömning. I studien har förbättringsförslagen sammanfattas i tre huvudområden där det första utgjordes av att standardisera arbetssättet kring hur bonus används i projekten sett till aktiviteterna: benämningar, leverantörsuppföljning, fokusområden och bonusnivå. Rekommendationen var att införa riktlinjer att leverantörsuppföljningen bör ske kontinuerligt under projektets gång vid minst fyra tillfällen per år samt att inte alla fokusområden bör viktas lika högt utan ett fåtal områden bör väljas ut som är kritiska för projektet. De områden som har en högre vikt är de områden som leverantören fokuserat på och som sedan utgjort ett mervärde i projektet. Studien visade även att bonusens storlek är betydande där en höjd bonusnivå från dagens föreslogs för att leverantörerna ska se det som incitament. Nästa förbättringsförslag utgjordes av att integrera incitamentmodellen i leverantörsuppföljningssystemet UppLev vilket säkerställer att arbetet utförs på liknande sätt samt medför att leverantörer har lika förutsättningar oberoende vem genomför leverantörsuppföljningen. Tredje förbättringsförslaget var att förbättra bedömningsgrunderna utifrån fem områden vilka var subjektivitet, checklista, kontraktsenlig nivå samt att det ska vara möjligt för leverantören att uppnå högsta poäng vid bedömning.

Artificial Intelligence technology has become increasingly important from a business perspective. In strategic sourcing, the technology has not been explored much. However, 67% of CPO:s in a survey showed that AI is one of their top priorities the next 10 years. AI can be used to identify patterns, predict prices and provide support in decision making. A qualitative case study has been performed in a strategic sourcing function at a large size global industrial company where the purpose has been to investigate how applicable AI is in the strategic sourcing process at The Case Company. In order to achieve the purpose of this study, it has been important to understand the strategic sourcing process and understand what AI technology is and what it is capable of in strategic sourcing. Based on the empirical data collection combined with literature, opportunities of applying AI in strategic sourcing have been identified and key areas for an implementation have been suggested. These include Forecasting, Spend Analysis & Savings Tracking, Supplier Risk Management, Supplier Identification & Selection, RFQ process, Negotiation process, Contract Management and Supplier Performance Management. These key areas have followed the framework identified in the literature study while identifying and adding new factors. It also seemed important to consider factors such as challenges and risks, readiness and maturity as well as factors that seems to be important to consider in order to enable an implementation. To assess how mature and ready the strategic sourcing function is for an implementation, some of the previous digital projects including AI technologies have been mapped and analysed. Based on the identified key areas of opportunities of applying AI, use cases and corresponding benefits of applying AI have been suggested. A guideline including important factors to consider if applying the technology has also been provided. However, it has been concluded that there might be beneficial to start with a smaller use case and then scale it up. Also as the strategic sourcing function has been establishing a spend analytics platform for the indirect team, there might be a good start to evaluate that project and then apply AI on top of the existing solution. Other factors to consider are ensuring data quality and security, align with top management as well as demonstrate the advantages AI can provide in terms of increased efficiency and cost savings. The entire strategic sourcing function should be involved in an AI project and the focus should not only be on technological aspect but also on soft factors including change management and working agile in order to successfully apply AI in strategic sourcing. / Artificiell Intelligens har blivit allt viktigare ur ett affärsperspektiv. När det gäller strategiskt inköp har tekniken inte undersökts lika mycket tidigare. Hursomhelst, 67% av alla tillfrågade CPO:er i en enkät ansåg att AI är en av deras topprioriteringar de kommande tio åren. AI kan exempelvis identifiera mönster, förutspå priser samt ge support inom beslutsfattning. En kvalitativ fallstudie har utförts i en strategisk inköpsfunktion hos ett globalt industriföretag där syftet har varit att undersöka hur tillämpbart AI är i strategiskt inköp hos Case-Företaget. För att uppnå syftet med denna studie har det varit viktigt att förstå vad den strategiska inköpsprocessen omfattas av samt vad AI-teknologi är och vad den är kapabel till inom strategiskt inköp. Därför har litteraturstudien gjorts för att undersöka hur man använt AI inom strategiskt inköp tidigare och vilka fördelar som finns. Baserat på empirisk datainsamling kombinerat med litteratur har nyckelområden för att applicera AI inom strategiskt inköp föreslagits inkluderat forecasting, spendanalys & besparingsspårning, riskhantering av leverantörer, leverantörsidentifikation och val, RFQ-processen, förhandlingsprocessen, kontrakthantering samt uppföljning av leverantörsprestation. Dessa nyckelområden har följt det ramverk som skapats i litteraturstudien samtidigt som nya faktorer har identifierats och lagts till då de ansetts som viktiga. För att tillämpa AI i strategiska inköpsprocessen måste Case-Företaget överväga andra aspekter än var i inköpsprocessen de kan dra nytta av AI mest. Faktorer som utmaningar och risker, beredskap och mognad samt faktorer som ansetts viktiga att beakta för att möjliggöra en implementering har identifierats. För att bedöma hur mogen och redo den strategiska inköpsfunktionen hos Case-Företaget är för en implementering har några av de tidigare digitala projekten inklusive AI-teknik kartlagts och analyserats. Det har emellertid konstaterats att det kan vara fördelaktigt för strategiskt inköp att börja med ett mindre användningsområde och sedan skala upp det. Eftersom strategiska inköpsfunktionen har implementerat en spendanalys plattform kan det vara en bra start att utvärdera det projektet och sedan tillämpa AI ovanpå den befintliga lösningen. Andra faktorer att beakta är att försäkra datakvalitet och säkerhet, involvera ledningen samt lyfta vilka fördelar AI kan ge i form av ökad effektivitet och kostnadsbesparingar. Därtill är det viktigt att inkludera hela strategiska inköps-funktionen samt att inte endast beakta den tekniska aspekten utan också mjuka faktorer så som change management och agila metoder.