Thesis (Ph. D.)--University of California, San Diego, 2008. / Title from first page of PDF file (viewed July 1, 2008). Available via ProQuest Digital Dissertations. Vita. Includes bibliographical references.

The thesis presents RTB as a new way of buying media. The theoretical part defines the display advertising market, compares different ways of buying media and deeper describes functions of individual entities within the RTB ecosystem. In the application part are used methods such as the deep interviewing, the primary data analysis from the Adform DSP platform and the content analysis, to characterize the Czech market which is also compared with selected markets of Central and Eastern Europe. A future development of RTB on the Czech market is outlined by means of expert interviews. Shortcomings of the current solution are identified based on comparison and analysis of results of retargeting campaigns for the selected subject. Furthermore, an appropriate modification of a retargeting strategy is proposed with support of experts.

In an era when nonprofit and for-profit characteristics are blurring, to what extent do sector boundaries matter? Some research suggest that sector boundaries no longer matter. By exploring the perceptual differences of entrepreneurs practicing in each sector, this paper proposes that, in fact, there are important perceptual and symbolic differences between nonprofit and for-profit organizations. This paper makes four contributions to the field of social enterprise studies: first, it lends empirical support for the idea that issues have not blurred in the minds of practitioners; second, it identifies four areas entrepreneurs are likely to concentrate on when asked to evaluate the merits of practicing as a non-profit or for-profit form (including control, resources, performance, and public perceptions); third, it provides a tool that can be used by academics and policymakers to identify which sector characteristics are perceived by entrepreneurs as salient; and fourth, it raises new research questions that would help to further clarify the usefulness, relevance and significance of the approach and findings presented.

1 Abstract The public procurement market that accounts for a significant share of the Czech GDP represents an institution of high rent-seeking motive and corruption potential. Donations to political parties can be used as an indirect linkage between political parties and firms as potential suppliers of public contracts. We analyse whether connections and donations influence the number of supplied contracts, volume of supplied contracts and the number of bidders in the tendering process. Furthermore the impact of donations and connections on firms' performance and profitability is assessed. We identify significant effects on number of contracts, volume of contracts, dependence on revenues from contracts and number of bidders of both giving donations and history of employing a politically active person.

O aumento das regiões de escassez de água ao redor do mundo traz à tona questionamentos acerca de como a sociedade moderna utiliza a água e de que forma isso afetará a disponibilidade hídrica futura. Os resultados políticos, que têm influência significativa no agravamento destes eventos, são moldados por estratégias que refletem as preferências políticas dos atores envolvidos na gestão da água. Exemplos dessas estratégias são: a gestão da oferta, a gestão da demanda e o water soft path. A gestão da oferta é caracterizada pela dependência quase sistemática da busca por novas fontes de água. Enquanto a água estiver disponível para ser alocada, mesmo de locais distantes, há pouca discussão sobre medidas alternativas. A política de coalizão existe quando pessoas de dentro e fora do governo se mobilizam e interagem para traduzir suas crenças e ideias em ações concretas. Estas interações podem resultar em mudança ou na continuidade política. A pesquisa visou responder à questão de quais coalizões são identificadas no subsistema de gestão da água na crise hídrica da RMSP e quais abordagens de gestão essas utilizam. Para isso, valeu-se do Modelo de Coalizões de Defesa como ferramenta teórica, bem como de ferramentas computacionais de análise de redes sociais e de frequência de palavras como ferramentas metodológicas. Esse trabalho explorou a reafirmação da coalizão político-tecnocrática ao longo do período da crise hídrica. Essa coalizão foi articulada em torno do governo do Estado e de técnicos e gestores da Companhia Estadual de Saneamento; de forma que eles conseguiram centralizar as decisões em um grupo restrito de atores políticos e traduzir suas ideias em planos de obras emergenciais, guiados pelo paradigma da gestão da oferta. / The increase of water scarcity regions around the world raises questions about how modern society uses water and how this could affect future water availability. Political outcomes, which ones have a significant influence on the aggravation of these events, are shaped by strategies that reflect the political preferences of stakeholders involved in water management. Examples of these strategies are: supply management, demand management and water soft path. Supply- side management is characterized by the dependence from new water sources exploration. While water is available to be allocated, even from distant locations, there is few discussions about alternative measures. Coalition policy exists when people inside and outside the government mobilize and interact to translate their beliefs and ideas into concrete actions. These interactions can result in change or political continuity. The present research aims to answer the follow question: which policy coalitions could be identified into water policy subsystem during the water crisis in São Paulo Metropolitan Area? In order to achieve this goal, we applied The Advocacy Coalition Framework as theoretical tool and computational network analysis and word frequency as methodology. This work explores the politic-technocrat coalition continuity during water crisis. This coalition is articulated around State Government and State Sanitary Company, so they can translate their ideas in contingence plans underpinning by water supply paradigm.

“Supply-side structural reform” (SSSR) has been the most important ongoing economic reform in China since 2015, but its important environmental health effects have not been properly assessed. The present study addresses that gap by focusing on reduction of overcapacity in the coal, steel, and iron sectors, combined with reduction of emissions of sulfur dioxide (SO2), nitrogen oxide (NOx), and fine particulate matter (PM2.5), and projecting resultant effects on air quality and public health across cities and regions in China. Modeling results indicate that effects on air quality and public health are visible and distributed unevenly across the country. This assessment provides quantitative evidence supporting projections of the transregional distribution of such effects. Such uneven transregional distribution complicates management of air quality and health risks in China. The results challenge approaches that rely solely on cities to improve air quality. The article concludes with suggestions on how to integrate SSSR measures with cities' air quality improvement attainment planning and management performance evaluation

<p>Den här uppsatsen hade som syfte att undersöka sambandet mellan Sverigedemokraternas valresultat i kommunvalet 2006 och ett antal relevanta variabler utvalda i dialog med tidigare forskning och teoribildning angående väljarmobilisering för radikala högerpopulistiska partier (RHP). Sverigedemokraterna är landets största och mest inflytelserika RHP-parti och bygger sin politik framförallt kring en populistisk anti-etablissemangskritik samt en främlingsfientlighet grundad i den etno-pluralistiska doktrinen.</p><p>Det finns många olika teorier angående väljarmobilisering för RHP-partier. Man har bl.a. menat att lågutbildade okvalificerade individer med små ekonomiska medel är mer benägna att rösta på RHP-partier än högutbildade och förhållandevis välbärgade individer. Arbetslöshet och nivå av invandring har därutöver lyfts fram som betydande förklaringsfaktorer. Yttermera har man menat att RHP-partier gagnas av lågt EU-stöd och höga nivåer av brottslighet inom den politiska enheten. Valdeltagande samt tidigare framgångar för RHP-partier inom den politiska enheten har även ansets ha en inverkan på den potentiella väljarmobiliseringen.</p><p>De oberoende variablerna vilka ingår i undersökningen utgörs av medelinkomst, andel högutbildade, arbetslöshet, brottslighet, andel utrikesfödda invandrare, valdeltagande, tidigare valresultat för Ny demokrati samt andel nejröster i EMU-omröstningen.</p><p>Undersökningen studerar sambandet mellan beroende och oberoende variabler genom linjär OLS multipel regressionsanalys där Sveriges 290 kommuner utgör observationsenheter. Datamaterialet för de olika variablerna är hämtad från statliga myndigheter såsom Statistiska centralbyrån, Brottsförebyggande rådet, Valmyndigheten och Arbetsförmedlingen.</p><p>Undersökningen visar att medelinkomst, andel högutbildade och nivå av brottslighet har ett signifikant samband med Sverigedemokraternas valresultat inom kommunerna, med förväntad korrelationsriktning. Även andel utrikesfödda invandrare uppvisar ett signifikant samband, dock med en oväntad negativ korrelationsriktning. Däremot utgör valdeltagande och Ny demokratis valresultat inga signifikanta samband. Yttermera uppvisa andel nej i EMU-omröstningen ett signifikant samband. Emellertid anses detta vara ett skensamband vilket fångat upp andra faktorer vilka ej ingått i undersökningen.</p>

<p>Den här uppsatsen hade som syfte att undersöka sambandet mellan Sverigedemokraternas valresultat i kommunvalet 2006 och ett antal relevanta variabler utvalda i dialog med tidigare forskning och teoribildning angående väljarmobilisering för radikala högerpopulistiska partier (RHP). Sverigedemokraterna är landets största och mest inflytelserika RHP-parti och bygger sin politik framförallt kring en populistisk anti-etablissemangskritik samt en främlingsfientlighet grundad i den etno-pluralistiska doktrinen.</p><p>Det finns många olika teorier angående väljarmobilisering för RHP-partier. Man har bl.a. menat att lågutbildade okvalificerade individer med små ekonomiska medel är mer benägna att rösta på RHP-partier än högutbildade och förhållandevis välbärgade individer. Arbetslöshet och nivå av invandring har därutöver lyfts fram som betydande förklaringsfaktorer. Yttermera har man menat att RHP-partier gagnas av lågt EU-stöd och höga nivåer av brottslighet inom den politiska enheten. Valdeltagande samt tidigare framgångar för RHP-partier inom den politiska enheten har även ansets ha en inverkan på den potentiella väljarmobiliseringen.</p><p>De oberoende variablerna vilka ingår i undersökningen utgörs av medelinkomst, andel högutbildade, arbetslöshet, brottslighet, andel utrikesfödda invandrare, valdeltagande, tidigare valresultat för Ny demokrati samt andel nejröster i EMU-omröstningen.</p><p>Undersökningen studerar sambandet mellan beroende och oberoende variabler genom linjär OLS multipel regressionsanalys där Sveriges 290 kommuner utgör observationsenheter. Datamaterialet för de olika variablerna är hämtad från statliga myndigheter såsom Statistiska centralbyrån, Brottsförebyggande rådet, Valmyndigheten och Arbetsförmedlingen.</p><p>Undersökningen visar att medelinkomst, andel högutbildade och nivå av brottslighet har ett signifikant samband med Sverigedemokraternas valresultat inom kommunerna, med förväntad korrelationsriktning. Även andel utrikesfödda invandrare uppvisar ett signifikant samband, dock med en oväntad negativ korrelationsriktning. Däremot utgör valdeltagande och Ny demokratis valresultat inga signifikanta samband. Yttermera uppvisa andel nej i EMU-omröstningen ett signifikant samband. Emellertid anses detta vara ett skensamband vilket fångat upp andra faktorer vilka ej ingått i undersökningen.</p>

Den här uppsatsen hade som syfte att undersöka sambandet mellan Sverigedemokraternas valresultat i kommunvalet 2006 och ett antal relevanta variabler utvalda i dialog med tidigare forskning och teoribildning angående väljarmobilisering för radikala högerpopulistiska partier (RHP). Sverigedemokraterna är landets största och mest inflytelserika RHP-parti och bygger sin politik framförallt kring en populistisk anti-etablissemangskritik samt en främlingsfientlighet grundad i den etno-pluralistiska doktrinen. Det finns många olika teorier angående väljarmobilisering för RHP-partier. Man har bl.a. menat att lågutbildade okvalificerade individer med små ekonomiska medel är mer benägna att rösta på RHP-partier än högutbildade och förhållandevis välbärgade individer. Arbetslöshet och nivå av invandring har därutöver lyfts fram som betydande förklaringsfaktorer. Yttermera har man menat att RHP-partier gagnas av lågt EU-stöd och höga nivåer av brottslighet inom den politiska enheten. Valdeltagande samt tidigare framgångar för RHP-partier inom den politiska enheten har även ansets ha en inverkan på den potentiella väljarmobiliseringen. De oberoende variablerna vilka ingår i undersökningen utgörs av medelinkomst, andel högutbildade, arbetslöshet, brottslighet, andel utrikesfödda invandrare, valdeltagande, tidigare valresultat för Ny demokrati samt andel nejröster i EMU-omröstningen. Undersökningen studerar sambandet mellan beroende och oberoende variabler genom linjär OLS multipel regressionsanalys där Sveriges 290 kommuner utgör observationsenheter. Datamaterialet för de olika variablerna är hämtad från statliga myndigheter såsom Statistiska centralbyrån, Brottsförebyggande rådet, Valmyndigheten och Arbetsförmedlingen. Undersökningen visar att medelinkomst, andel högutbildade och nivå av brottslighet har ett signifikant samband med Sverigedemokraternas valresultat inom kommunerna, med förväntad korrelationsriktning. Även andel utrikesfödda invandrare uppvisar ett signifikant samband, dock med en oväntad negativ korrelationsriktning. Däremot utgör valdeltagande och Ny demokratis valresultat inga signifikanta samband. Yttermera uppvisa andel nej i EMU-omröstningen ett signifikant samband. Emellertid anses detta vara ett skensamband vilket fångat upp andra faktorer vilka ej ingått i undersökningen.

Den här uppsatsen hade som syfte att undersöka sambandet mellan Sverigedemokraternas valresultat i kommunvalet 2006 och ett antal relevanta variabler utvalda i dialog med tidigare forskning och teoribildning angående väljarmobilisering för radikala högerpopulistiska partier (RHP). Sverigedemokraterna är landets största och mest inflytelserika RHP-parti och bygger sin politik framförallt kring en populistisk anti-etablissemangskritik samt en främlingsfientlighet grundad i den etno-pluralistiska doktrinen. Det finns många olika teorier angående väljarmobilisering för RHP-partier. Man har bl.a. menat att lågutbildade okvalificerade individer med små ekonomiska medel är mer benägna att rösta på RHP-partier än högutbildade och förhållandevis välbärgade individer. Arbetslöshet och nivå av invandring har därutöver lyfts fram som betydande förklaringsfaktorer. Yttermera har man menat att RHP-partier gagnas av lågt EU-stöd och höga nivåer av brottslighet inom den politiska enheten. Valdeltagande samt tidigare framgångar för RHP-partier inom den politiska enheten har även ansets ha en inverkan på den potentiella väljarmobiliseringen. De oberoende variablerna vilka ingår i undersökningen utgörs av medelinkomst, andel högutbildade, arbetslöshet, brottslighet, andel utrikesfödda invandrare, valdeltagande, tidigare valresultat för Ny demokrati samt andel nejröster i EMU-omröstningen. Undersökningen studerar sambandet mellan beroende och oberoende variabler genom linjär OLS multipel regressionsanalys där Sveriges 290 kommuner utgör observationsenheter. Datamaterialet för de olika variablerna är hämtad från statliga myndigheter såsom Statistiska centralbyrån, Brottsförebyggande rådet, Valmyndigheten och Arbetsförmedlingen. Undersökningen visar att medelinkomst, andel högutbildade och nivå av brottslighet har ett signifikant samband med Sverigedemokraternas valresultat inom kommunerna, med förväntad korrelationsriktning. Även andel utrikesfödda invandrare uppvisar ett signifikant samband, dock med en oväntad negativ korrelationsriktning. Däremot utgör valdeltagande och Ny demokratis valresultat inga signifikanta samband. Yttermera uppvisa andel nej i EMU-omröstningen ett signifikant samband. Emellertid anses detta vara ett skensamband vilket fångat upp andra faktorer vilka ej ingått i undersökningen.