Sammanfattning Bakgrund I dagsläget saknas normvärden för läpp- och tungkraft hos friska personer och dess korrelation med sväljkapacitet, samt hur de skiljer sig mellan olika åldrar och kön. När dessa normvärden fastställs kan det möjliggöra en differentiering mellan normal och avvikande läpp- och tungkraft. Syfte  Syftet med studien var att samla in normdata för läpp- och tungkraft och sväljkapacitet för friska personer (över 20 år) och personer med misstänkt dysfagi (MD)/dysfagi detta för att jämföra resultaten mellan grupperna. Ett sekundärt syfte var att undersöka korrelationen mellan läpp- och tungkraft och sväljkapacitet. Metod  Studien omfattade 104 deltagare varav 84 friska personer och 20 personer med MD/dysfagi. Läppkraft mättes med en läppkraftsmätare (Sauter FH 500) och tungkraft med Iowa Oral Performance Instrument (IOPI). Sväljkapaciteten hos deltagarna mättes med Timed Water Swallow Test (TWST). För att analysera datat användes T-test, one-way ANOVA och Pearsons korrelationskofficent.  Resultat  Studien fann att män hade en signifikant högre läppkraft än kvinnor. En svag positiv korrelation hittades mellan en högre sväljkapacitet och en högre läpp- och tungkraft. Den friska gruppen hade en signifikant högre sväljkapacitet än gruppen med MD/dysfagi.  Slutsatser Resultaten från denna studie påvisar att män har en signifikant högre läppkraft, men inga andra skillnader hittades mellan kön eller ålder gällande läpp- och tungkraft. Mätning av endast läpp- och tungkraft anses inte tillräcklig för att identifiera potentiell dysfagi. Däremot tyder resultaten på att en lägre sväljkapacitet kan indikera sväljsvårigheter.

Sväljkapacitet kan skilja sig åt mellan olika åldrar och kön. Detta kan inverka på prestationen på så kallade vattensväljtest. Ingen uttömmande studie har gjorts angående effekt av ålder, kön och vattenmängd på sväljförmåga hos friska vuxna i Sverige. Syftet med föreliggande studie var att presentera normdata för tre olika mått på sväljförmåga: sväljtid, sväljkapacitet och antal klunkar vid 1 respektive 2 dl vatten hos friska vuxna, samt att undersöka effekter av vattenmängd och ålder respektive kön på sväljförmågan. 239 vuxna deltagare stratifierades utifrån ålder och kön. Under testförfarandet noterades sväljtid, antal klunkar samt övriga observanda. Resultatet visade signifikant längre sväljtid, lägre sväljkapacitet och fler klunkar såväl hos individer över 70 år som hos kvinnor. Tydligare skillnader kunde ses med den större vattenmängden. Dessutom framkom att 1 dl vatten inte mäter sekventiell sväljning hos samtliga individer. / Swallowing may differ between different age groups and genders. This may affect performance on water swallow tests. So far there have been no comprehensive studies on the effect of age, gender and water volume on the swallowing performance of healthy adults in Sweden. The aim of this study was to present normative data for three different measures of swallowing: swallowing time, swallowing capacity and number of swallows at 100 ml and 200 ml of water in healthy adults, and to examine possible effects on swallowing of age and gender. The 239 adult participants were stratified according to age and gender. During testing, time, number of swallows and a number of deviations were noted. Results showed significantly longer swallowing times, lower swallowing capacity and more swallows both in individuals older than 70 and in women. These differences were greater when using the larger volume of water. Furthermore, results showed that 100 ml of water was insufficient for measuring sequential swallowing in some individuals.