This study aims to examine how teachers in elementary school reason about and effectively implements special needs education. A qualitative study was made by interviewing four elementary teachers about their own role in dealing with pupils in difficulty. The material was then analyzed using content analysis. The result section is presented by the study's issue and then been analyzed against the background research. In the analysis it follows that the teachers believe among other things that there is too little time and resources to meet pupils in difficulty, the time and resources in schools is essential when it comes to meet students' needs. A large part of the difficulties of implementing such work is in the school's structural terms.

Syftet med denna forskningsöversikt är att undersöka var elever med Aspergers syndrom utvecklasbäst när det gäller deras sociala samt kunskapsmässiga färdigheter. För att uppnå detta syfte så harjag utgått ifrån tre centrala frågor som alla är viktiga för att kunna förstå de olika faktorer sompåverkar dessa elevers skolgång. Uppsatsen har utgått ifrån vilka för- och nackdelar som eninkluderad verksamhet för med sig i jämförelse med alternativet, dvs. undervisning i mindrespeciellt anpassade klasser för elever med Aspergers syndrom. Det teoretiska perspektiv som jag haranvänt mig av i denna fråga är det så kallade dilemmaperspektivet, där man hellre lyfter upp enproblematik för diskussion än framhäver ett enskilt svar eller lösning. Med det i fokus så vill jaggenom denna uppsats bidra med att lyfta en viktig fråga till diskussion i hopp om att förändraskolans verksamhet för elever med Aspergers syndrom till det bättre. Av studien framkommer det i resultaten att det finns både för- och nackdelar med en inkluderadverksamhet, för både eleven i fråga, dess klasskamrater samt lärare och skolledning. Detta om manuppnår en väl fungerande verksamhet, men resultatet visar också att denna verksamhet mångagånger är svår att få till och då gynnar den verksamheten ingen utav dessa tre grupper. För att uppnåen välfungerande verksamhet för elever med Aspergers syndrom har litteraturen genomgåendetryckt på att lärare och skolledning måste ha kunskap/kompetens om Aspergers syndrom så att dekan skapa en bra studiesituation för dessa elever. Lärarna och skolledning har detta krav på sigutifrån gällande skollag samt läroplaner. Verkligheten visar dock något annat, då en nyundersökning kritiserar skolan och lärarna för deras bristande kompetens när det gäller attupprätthålla en god studiemiljö för dessa elever. Denna undersökning stödjer de erfarenheter somjag har ifrån arbete och vikariat inom området. Detta resultat belyser därför en verklighet som liggerlångt ifrån det som står i skolans styrdokument. Slutsatsen av denna studie är att begreppet inkludering innefattar och grundar sig i något mycketmer komplext än det som händer i klassrummet. Inkludering är ett begrepp som bottnar i vårdemokratiska värdegrund och samhällets vision ”en skola för alla ” som menar att skolan ska varaplats för alla, oavsett funktionsnedsättning, handikapp, religion, etnicitet o.s.v. Därför är dennaproblematik med elever med Aspergers syndrom i de ordinarieklasserna således inget problem därman finner ett enkelt svar, utan den speglar samhällets olika värderingar och prioriteringar.