Både det svenska samhället och dess skolväsende vilar på demokratins grunder. Det senare nämns allra först under ”Skolans värdegrund och uppgifter”. Eftersom den genomsnittliga ungdomen tillbringar 12 år i skolans värld blir den av stor vikt för fostrandet av aktiva samhällsmedborgare. Dessutom är svenskämnet en mycket stor del av denna skolgång då det är det enda ämnet som obligatoriskt läses under samtliga år.Studien består av enskilda intervjuer med rektor, en ämneslärare i svenska och elever i årskurs två på en gymnasieskola i södra Sverige, vilka kvalitativt har analyserats för att utröna hur dessa personer upplever skolans demokratiarbete, särskilt med avseende på svenskämnet. Här visas att olika synsätt finns. Eleverna upplever sig inte ha särskilt stort inflytande annat än över sådant som examinationsformer och tidsplaner. Det framgår också att det förekommer olika synsätt kring vad som är centralt i elevdemokratin: konkret inflytande eller ett klassrum och en skolkultur som präglas av demokratiska och solidariska värderingar.Resultaten analyseras med hjälp av teorier som fokuserar på svenskämnets roll för elevernas demokratiska fostran. Vi urskiljer här två olika synsätt: ett som fokuserar på utbildning i kommunikativa färdigheter och ett som fokuserar på skönlitteratur som ett medel att utveckla empati och förståelse för andra. Vi diskuterar också vad dessa perspektiv får för konsekvenser för hur arbetet med elevdemokrati genomförs.