Syftet med denna uppsats är att jämföra fundament i skriftlig andraspråks- och förstaspråksproduktion. Åtta texter skrivna av elever i årskurs två på gymnasiet utgör undersökningsmaterial. Fyra av eleverna läser kursen svenska som andraspråk B, och fyra av eleverna läser kursen svenska B. Andraspråkseleverna har bott i Sverige och använt det svenska språket från fyra år till hela livet. I elevtexterna analyseras andelen subjektsfundament kvantitativt i förhållande till andelen övriga fundament. Därefter görs en kvalitativ analys av variationen i subjektsfundamenten och av hur svenska konstruktioner för informationsstrukturering i fundamentfältet används. Resultatet visar små skillnader mellan fundamenten i andraspråks- och förstaspråksproduktion. I andraspråkmaterialet är den procentuella andelen subjektsfundament något mindre än i förstaspråksmaterialet. I de övriga fundamenten placeras, i båda jämförelsegrupperna, i första hand adverbiella led, men i fundamenten i andraspråksmaterialet finns en mindre andel adverbiella bisatser och även en högre andel objekt. Pronomensubjekt utgör i både andraspråks- och förstaspråkstexterna den högsta andelen subjektsfundament. Nominalfrassubjekt i fundamentfälten är dock mindre vanligt i andraspråkstexterna än i förstaspråkstexterna. Den informationsstrukturerande konstruktionen med formellt subjekt används sparsamt i de båda jämförelsegrupperna, dock något mindre i andraspråkstexterna. Extrapositionering används i informationsstrukturerande syfte på olika vis i andraspråks- och förstaspråkstexterna, och så-inskott efter fundamenterade bisatser används i högre grad i förstaspråksmaterialet.

Studiens syfte bygger på barns språkutveckling med svenska som första- och andraspråk ur ett samspelsperspektiv. Studien har genomförts på tre olika förskolor med tre olika yrkesgrupper av verksamma pedagoger i förskolan. Valet av stadsdelar grundar sig på mer segregerade och integrerade områden för att kunna jämföra skillnader och likheter beroende på i vilken stadsdel som förskolan befinner sig. Frågeställningarna är: Hur arbetar pedagoger för att främja språkutvecklingen hos barn med svenska som första- och andraspråk? Kan samspelet vara ett hjälpmedel i barns språkutveckling?Valet av kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer grundar sig på att kunna skapa en djupare förståelse för pedagogernas individuella åsikter och förhållningssätt inom det valda området. För att uppnå ett så innehållsrikt resultat som möjligt har vi valt att göra intervjuerna på tre förskolor i två medelstora städer i södra Sverige.Studien har synliggjort att pedagogerna ute i förskoleverksamheten har den avgörande rollen för hur barns språkutveckling utvecklas och stimuleras. Svenska som första- och andraspråk kräver en bred förståelse från pedagogernas sida samt ett brett engagemang för att möta varje enskilt barn i sin språkprocess. Genom att samspela lär sig barnen ge uttryck för sina känslor bland annat genom kommunikation i språket. Utifrån vårt empiriska material framkom det att pedagogerna inte lägger stor vikt vid stöttning och stimulering av språket samt att samspelet mellan barnen inte hade en avgörande roll för synen på pedagogers arbetssätt med språket i verksamheterna.Nyckelord: Språkutveckling,