Följande rapport behandlar intervjuer av åtta svensklärares idéer om vad de känner sig måste ta hänsyn till i sina val av skönlitterära inslag i svenskämnet på gymnasieskolor i Stockholms norra kranskommuner. Undersökningen anlägger ett sociologiskt perspektiv på de praktiserade urvalstekniker som framförs och diskuterar intervjupersonernas upplevelser med utgångspunkt i Pierre Bourdieus teorier om kapital, habitus och fält. Resultatet av intervjuerna visar att pedagogernas litterära kanon genomgående utgår ifrån vem eleven är, vilket syfte undervisningen har, lärarens tidigare erfarenheter liksom dennes förväntningar på elevens tillgodogöranden av undervisningen. I efterord diskuteras eventuella konsekvenser av sådana strukturer och studien avslutas med förslag på vidare forskning. / The following report deals with eight Swedish teachers' ideas about what they feel they must take into account in their choice of literary fiction in the subject of Swedish in upper secondary schools in the northern municipalities surrounding Stockholm. The study applies a sociological perspective on the practiced techniques of selection that are raised and discussed by interviewees' and their experiences, based on Pierre Bourdieu's terminology of capital, habitus and field. The result of the interviews shows that teachers' literary repertoire is frequently related to who the student is, what purpose the education has, the teacher's past experiences as well as their expectations for what the student might benefit out of their teaching. In the afterword possible consequences of such structures are discussed and suggestions for further research conclude the report.