• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 2
  • Tagged with
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

A pedagogy for technology education : an indigenous perspective

Maluleke, Richard 07 1900 (has links)
The promotion of Afrocentric education is a current issue in Africa. This study aimed to establish the role of indigenous knowledge (IK) in the development of Senior Phase learners' design skills in Technology Education (TE). The study was guided by the constructivist theory, which is based on the assumption that prior learning can play a role in learning. When learning new things in a TE class, learners can benefit from their daily experiences in deriving meaning. Three schools from the Vhembe district in Limpopo Province participated in this study. The purposive sampling technique was used to select Technology teachers, heads of departments, TE specialists, learners and parents from these schools to participate in the study. Data were collected by way of individual and focus group interviews, participant observations and the analysis of documents and artifacts. The findings revealed that IK can increase learners' understanding and acquisition of design skills. However, this study revealed that the integration of IK can be hampered by factors such as the teachers' inability to use indigenous artifacts, the use of unvaried assessment methods, and a negative attitude towards culturally relevant pedagogy and IK. This study ultimately contributed an indigenous knowledge-based design process (IKBDP). Unlike the current conventional approach, an IKBDP has the potential to transform the teaching of Technology, thereby giving recognition to IK and accommodating learners from indigenous backgrounds. / Ku yisa emahlweni dyondzo yo vona swilo hi tihlo ra Xiafrika, i mhaka leyi nga le mahlweni eAfrika. Ndzavisiso lowu wu na xikongomelo xa ku vona ndzima ya vutivi bya ndhavuko ku nga indigenoous knowledge (IK) eka nhluvuko wa vadyondzi va xiyimo xa le henhla hi swikili swa dizayini ya dyondzo ya theknoloji ku nga Technology Education (TE). Ndzavisiso wu leteriwe hi constructivist theory, leyi yi seketeriweke hi mianakanyo kumbe vonelo ra leswo dyondzo leyi vanhu va taka na yona ya khale (prior learning) yi nga tlanga ndzima eku dyondzeni. Loko ku dyondziwa leswintshwa eka klasi ya TE, vadyondzi va nga vuyeriwa hi ku landza ntokoto wa vona wa masiku eku kumeni tinhlamuselo. Swikolo swinharhu eka distriki ya Vhembe eka Xifundzhankulu xa Limpopo swi ve na xiavo eka ndzavisiso lowu. Xikongomelo xa thekniki ya ku endla sampuli xi tirhisiwe ku langa mathicara ya Technology, tinhloko ta tindzhawulo, vatokoti va TE, vadyondzi na vatswari eka swikolo leswi va ve na xiavo eka ndzavisiso. Ku hlengeletiwe data eka munhu hi wun'we wun'we na le ka mintlawa ya xikongomelo lexi hi ku endla mimburisano ya ti-interview, ku xiyaxiya leswi swi endliwaka hi vateki va xiavo na nxopanxopo wa tidokumente na swilo leswi swi endliweke hi mavoko (artifacts). Vuyelo bya ndzavisiso byi kombe leswo IK yi nga pfuneta ku twisisa ka vadyondzi na ku kuma swikili swa dizayini. Kambe, ndzavisiso lowu wu kombise leswo ku katsiwa ka IK swi nga kavanyetiwa hi swilo swo fana na ku tsandzeka ka mathicara ku tirhisa swiendliwa swa mavoko swa ndhavuko, ku tirhisiwa ka tindlela to ka ti nga cinciwi ta nkambelo, na mianakanyo leyi nga ri ku leyinene mayelana na ndlela ya madyondziselo na IK. Ndzavisiso lowu ekuheteleleni wu pfunete fambiselo ra leswi vuriwaka indigenous knowledge-based design process (IKBDP). Hi ku hambana na fambiselo ra ntolovelo, IKBDP yi na ntamo wo cinca madyondziselo ya TE, no pfuneta ku amukela IK no angarhela vadyondzi lava va humaku eka fambiselo ra vutivi bya ndhavuko. / Tsweletso ya thuto ya Seaforika ke ntlha e e tsweletseng ga jaana mo Aforika. Maikaelelo a thutopatlisiso e ne e le go lebelela seabe sa kitso ya tshimologo (IK) mo tlhabololong ya bokgoni jwa thadiso jwa barutwana ba Legato le Legolwane mo Thutong ya Thekenoloji (TE). Thutopatlisiso e kaetswe ke tiori e e elang tlhoko ka moo batho ba ikagelang bokao ka gona (constructivist theory), e e ikaegileng ka mogopolo wa gore thuto e e ntseng e le gona e ka nna le seabe mo go ithuteng. Fa barutwana ba ithuta dilo tse dintšhwa mo phaposiborutelong ya TE, ba ka ungwelwa go tswa mo maitemogelong a bona go bona bokao. Dikolo di le tharo go tswa kwa kgaolong ya Vhembe kwa Porofenseng ya Limpopo di nnile le seabe mo thutopatlisisong eno. Go dirisitswe thekeniki ya go tlhopha sampole go ya ka maitlhomo a thutopatlisiso go tlhopha barutabana ba Thekenoloji, ditlhogo tsa mafapha, baitseanape ba TE, barutwana le batsadi go tswa kwa dikolong tseno go nna le seabe mo thutopatlisisong. Data e kokoantswe ka tsela ya go dirisa dipotsolotso tsa batho bongwe ka bongwe le ditlhopha tse di tlhophilweng, go ela bannileseabe tlhoko le tshekatsheko ya dikwalo le dilwana tsa tiro ya diatla. Diphitlhelelo di senotse gore IK e ka oketsa go tlhaloganya ga barutwana le go iponela bokgoni jwa go thadisa. Le fa go le jalo, thutopatlisiso eno e senotse gore go akarediwa ga IK go ka sitisiwa ke dintlha di tshwana le fa barutabana ba sa kgone go dirisa dilwana tsa tiro ya diatla tsa tshimologo, tiriso ya mekgwa ya tlhatlhobo e e sa farologanang, le megopolo e e sa siamang e e lebisiwang kwa katisong e e maleba mo setsong le IK. Kwa bokhutlong, thutopatlisiso eno e tshwaetse ka thulaganyo ya thadiso e e ikaegileng ka kitso ya tshimologo (IKBDP). Go farologana le mokgwa wa tlwaelo, IKBDP e na le kgonagalo ya go ka fetola go rutwa ga TE, mme ka go rialo e lemoga IK le go akaretsa barutwana ba ba nang le lemorago la tsa tshimologo. / Curriculum and Instructional Studies / D. Ed. (Curriculum Studies)
2

Self-reported competence of newly qualified professional nurses in specific midwifery skills / Bokgoni bja go ipega ka nnoši bja baoki ba baswa bao ba ithutetšego profešene ya booki ka go bokgoni bjo bo itšego bja pelegišo / U di ripota nga ha vhukoni hau iwe mune kha vhaongi vha kha di bvaho u phasa vhuongi kha sia la zwikili zwa vhubebisi / Vuswikoti lebyi munhu yena n’wnyi a byi tivaka hi vaongori lava ha ku thwaselaka tidyondzo eka swikili swo hlawuleka hi vusungukati

Mafunzwaini, Mashudu Mercy 01 1900 (has links)
Text in English with abstracts in English, Northern Sotho, Tshivenda and Xitsonga / The purpose of this study was to determine the self-reported competence of newly qualified professional nurses on the critical midwifery skills. The study was conducted in the four public hospitals designated for community service in Gauteng Province. A quantitative descriptive design was used with a structured self-report questionnaire as data collection instrument. Non-probability convenience sampling was used for the study. The sample size was eighty-four newly qualified professional nurses. The Stata 15 software was used for statistical analyses. The researcher used descriptive statistics to describe and synthesize the collected data. The findings revealed that most newly qualified professional nurses had no knowledge in identifying different types of decelerations, management of late and variable decelerations, but had knowledge in most of the skills related to management of third stage of labour. / Maikemišetšo a dinyakišišo tše e be e le go hwetša bokgoni bja go ipega ka nnoši bja baoki bao ba ithutetšego profešene ya booki ka go bokgoni bjo bohlokwa bja pelegišo. Dinyakišišo di dirilwe dipetleleng tše nne tša bohle tšeo di kgethetšwego tirelo ya setšhaba ka Profenseng ya Gauteng. Khwanthitheitif diskriptif disaene ‘Quantitative descriptive design’ e dirišitšwe gammogo le lenaneopotšišo leo le beakantšwego la go ipega ka nnoši ‘structured self-report questionnaire’ bjalo ka sedirišwa sa go kgoboketša bohlatsi. “Non-probability convenience sampling” e dirišitšwe mo go kgetheng banyakišišwa. Bogolo bja sešupo e be e le baoki ba masomeseswai-nne ba baswa bao ba ithutetšego profešene ya booki. “Stata 15 software” e dirišitšwe tshekatshekong ya dipalopalo. Monyakišiši o dirišitše dipalopalo tša tlhalošo ‘descriptive statistics’ go hlaloša le go kopanya ‘data’ yeo e kgobokeditšwego. Ditšweletšo di utollotše gore bontši ba baoki ba baswa bao ba ithutetšego profešene ya booki ga ba na le tsebo ya go hlatha mehuta yeo e fapanego ya diphokotšo, taolo ya diphokotšo tša morago le tša go fetoga, efela ba na le tsebo ka go bokgoni bjo bontši bjoo bo amanago le taolo ya kgato ya boraro ya lešoko. / Ndivho ya ngudo iyi yo vha u wanulusa nḓivho ya vhukoni ha iwe muṋe ya vhaongi vhaswa vha kha ḓi bvaho u phasa vhuongi uri vha na zwikili zwa ndeme zwa vhuongi vhubebisi u swika ngafhi. Ngudo iyi yo itwa kha zwibadela zwiṋa zwa muvhuso zwo ṋewaho u isa tshumelo zwitshavhani kha vunḓu ḽa Gauteng. Kha u kuvhanganya mafhungo muṱoḓisi o shumisa ngona ya u ṱalutshedza ya khwanthithethivi ho ṱanganyiswa na mbudziso dzo dzudzanyiwaho dzi bviselaho khagala kha iwe muṋe (structured self-report questionnaire). Vhunanguludzi ho shumiswaho kha ngudo iyi ho vha “Non-probability convenience”. Tshivhalo tsha vhashelamulenzhe vho nanguludzwaho tsho vha vhaongi vhaswa vha kha ḓibvaho u phasa vha fumalo ina. “The Stata 15 software” ndi tshishumiswa tsho shumiswaho kha u sengulusa mafhungo o kuvhanganywaho. Muṱoḓisisi o shumisa zwisiṱatisitika zwa u ṱalutshedza kha u ṱalutshedza na u dzudzanya mafhungo o kuvhanganyiwaho. Ngudo iyi yo bvisela khagala uri vhunzhi ha vhaongi vhaswa vha kha ḓi bvaho u phasa a vha na nḓivho ya u vhona tshaka dzo fhambanaho dza kurwele kwa mbilu ya ṅwana na u langa u lenga ha u rwa ha mbilu ya ṅwana zwo katela na u sa dzudzanyea fhethu huthihi ha kurwele kwa mbilu ya ṅwana, honeha vha na nḓivho ya zwikili zwi yelanaho na vhulanguli ha tshipiḓa tsha vhuraru tsha u beba. / Xikongomelo xa ndzavisiso lowu i ku kuma vuswikoti lebyi munhu a byi twisisaka hi vaongori lava ha ku thwaselaka tidyondzo ta vuongori eka swikili swa nkoka hi vusungukati. Ndzavisiso lowu wu endliwile eka swibedlhele swa mune swa mani na mani leswi yisaka vukorhokeri evanhwini eka Phurovhinsi ya Gauteng, laha ku tirhisiweke maendlelo ya tinhlayo lama hambanaka na swivutiso ku hlengeleta timhaka. Ku tirhisiwile xiphemu xo karhi xa vanhu ku kuma vuxokoxoko hi mayelano na vona hinkwavo. Xiphemu lexi tirhisiweke i xa nhlayo ya vaongori vo ringana makumenhungu-mune wa vaongori lawa ha ku thwaselaka tidyondzo ta vuongori. Ku tirhisiwile “stata software” ku hlela tinhlayo leti tirhisiweke. Mulavisisi u tirhisile tinhlayo, tinhlayonhlamuselo ku hlamusela no katsakanya mahungu lama a ma hlengeleteke. Leswi kumiweke swi paluxa leswaku vunyingi bya vaongori lava ha ku thwaselaka tidyondzo ta vuongori va hava vutivi byo hambanisa mabelo ya mbilu, ku hlawula ku hlwela no hambana ka mabelo ya mbilu, kambe va na vutivi eka swikili mayelana no lawula xiyimo xa vunharhu xo lumiwa. / Health Studies / M.A. (Nursing)

Page generated in 0.0212 seconds