Simning är en sport där små marginaler har stor inverkan på resultatet. I OS-finalen 2008 vann Michael Phelps över Milorad Čavić med en hundradels sekund. För att få marginalen på sin sida behöver simmaren träna otaliga timmar. I dagsläget har Kungliga Tekniska Högskolan inte en bra prototyp för att testa, utvärdera och mäta en simmares träning. Att kontinuerligt under ett helt träningspass få mätvärden som kan användas för att förbättra simtekniken skulle kunna ge en stor fördel. Målet med det här examensarbetet är att utvärdera möjligheten att utveckla en metod för att mäta dessa värden. Metoden som valdes var att med en IMU och mikrokontroller mäta rörelser. En jämförelseanalys gjordes mellan mikrokontrollers för att ge plattformen bästa utvecklingsmöjligheter. Efter resultatet från jämförelseanalysen införskaffades de två olika mikrokontrollers som hade störst potential och dessa två jämfördes vidare. Därefter utvecklades flera möjliga designer för plattformen med störst potential som kan användas för att kvantifiera simträning. Resultatet blev två funktionella protyper som uppfyllde de krav som ställdes. Framtida utveckling skulle vara att testa och utvärdera plattformarna vidare och hitta andra sporter och användningsområden. / Swimming is a sport where small margins can have a big impact on the result. In the 2008 Olympic finals Michael Phelps won over Milorad Čavić by one hundredth of a second. To get the margin on their side, the swimmers need to practice countless hours. Currently, the Royal Institute of Technology does not have a good prototype for testing, evaluating, and measuring a swimmer's training. Continuously getting measured values during an entire training session that can be used to improve a swimming technique could provide a great advantage. The aim of this thesis is to evaluate the possibility of developing a method for measuring these metrics. The method chosen was to measure movements using an IMU and microcontroller. A comparison analysis was made between microcontrollers to provide the platform with the best development opportunities. Following the results of the comparison analysis, two different microcontrollers with the greatest potential were acquired and these two were further compared. Subsequently, several possible designs were developed for the platform with the greatest potential that can be used to quantify swim training. The result was two functional prototypes that met the requirements. Future development would be to test and evaluate the platforms further and find other sports and areas of use.

Beståndsdelarna som bildar betong är ballast, cement, vatten och ibland olika tillsatsmedel och tillsatsmaterial. När betongen blandas startar hydratationen som leder till att cementpastan expanderar och värme frigörs. Hydratationshastigheten avtar med tiden vilket gör att cementpastan efter en viss mognad kommer kontrahera. Dessa töjningsrörelser kan under olika omständigheter bidra till att sprickor uppstår. Sprickorna kan begränsas eller elimineras med hjälp av olika åtgärder.   Genom redogörelse för hur ingjutna kylrör minskar risken för att temperatursprickor uppstår i ung betong vid uppförandet av en simbassängkonstruktion kan syftet uppnås. Rapporten avgränsas till den första och andra fasen i betongens hårdnandeprocess.   En fallstudie har genomförts där metoden innefattar en intervju och dialog med sakkunniga, läsning i rekommenderad litteratur från företaget samt observation av arbetet innan, under och efter gjutning. Datan har verifierats för att bibehålla korrekt information.   Förekomsten av sprickor påverkas av olika faktorer som betongreceptet, mängden armering och temperatur. En konstruktions geometri med planerade gjutetapper är också betydelsefull för minimering av sprickor.   Ingjutna kylrör fördelar temperaturen i betongkroppen för att undvika att en för hög temperaturdifferens uppstår mellan betongens kärna och yta. Detta gör att betongens inre delar inte kommer expandera lika mycket och skapa ett inre tvång, på grund av värmen som hydratationen bidrar till. Värmeutvecklingen för de olika delarna har registrerats med hjälp av temperaturmätare, vilka resulterade i olika diagram.   I simbassängen uppkom inte några temperatursprickor. Dock var det svårt att urskilja om det var på grund av det specifika betongreceptet som användes eller om kylningen var den bidragande faktorn till resultatet.